Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Bertel Hintzes beskrivning

Utgivare Leo Mechelin. Helsingfors 1893. Förutom reproduktioner av oljemålningar och akvareller, särskilt angivna i förteckningen över Edelfelts målningar, ingå följande teckningar såsom illustrationer: 1. Upprotad tall på Borgbacken i Borgå, sid. 15. 2. Från Sörnäs hamn, sid. 28. 3. Vy av Borgå (laverad) tuschteckning efter oljemålningen H387 från 1886), sid. 29. 4. Borgå bro, sid. 29. 5. Talludden, Hangö, sid. 31. 6–7. Två parkmotiv från Monrepos, sid. 38–39. 8. Laxpata i Vallinkoski, sid. 39. 9–10. Karelare, sid. 55. 11. Nyländsk skäribo, sid. 56. 12. Svedjad mark, sid. 58. 13. Ruokolaksklockstapel, sid. 73 (samma teckning ingår i Harper's New Monthly Magazine, febr. 1891). 14. Vänå kyrka, sid. 76. 15. Marknads bild från Helsingfors, sid. 154. 16. Vinjett "Viribus unitis", sid. 189. 17. Olofsborg, sid. 207 (även i Harper's New Monthly, februari 1891). 18. Vinjett "F.M. Franzén–J.L. Runeberg–Z. Topelius" med insjölandskap, sid. 260. 19. Porträtt av F.M. Franzén, sid. 261. 20. Kung Fjalar vid Hjalmars lik, sid 276. 21. Döbeln vid Jutas, sid. 277. 22. Vintergatan, sid. 284. 23. Aleksis Kivi, sid 311. 24. Vinjett "Excelsior", sid. 327. Arbetets upplaga: svenska exemplar 6 600, finska 2 000, ryska 530, tyska 400, engelska 300, franska 300.

Förekomster i brev

Paris lördag 20 maj 1893 20 maj 1893
Utom allt annat har jag haft telegrammer alltjemnt från Mechelin angående tryckningen af en plansch – obehagligheter med tryckaren som bor vid gare Montparnasse m. m. m.m. –

Paris 29 maj 93 29 maj 1893
Jag måste göra en J. L. Runeberg för Finland, i 19 seklet och göra den här der den skall graveras. Detta tar mig en vecka och jag kan således ej tänka på att resa för än nästa tisdag eller onsdag. Huru jag sedan gör vet jag ej, om jag far direkt till Stockholm och derefter till Köpenhamn (der Krag väntar mig) eller tvärtom Ja nog behöfvs det med att börja på med det der Djursholms idiotiserandet igen – jag hoppas dock det skall vara gjort på högst en vecka. Nu har jag språng med Antells betjent och med Mechelins gravyrer man kan verkligen bli tassig af allt detta. Men jag målar i förheten och löper om qvällarne.

Gausdal måndag 11 juli 1893 11 juli 1893
Med Geber bråkar jag alla dagar för att får någon lösning på frågan om de öfverlopps teckningarna – men ännu vet jag bara att verket ej kommer ut i år emedan han gjort så dåliga affärer med Finland i 19 seklet. –

Petersburg 14 februari 95 14 februari 1895
Makovski höll talet för mig (på ryska) lyckligtvis förstod jag det ganska bra – mycket hjertligt, så att jag kom i stämning. Han prisade det nationella i den finska konsten – det icke akademiska. – Jag steg upp utan att så noga veta hvad jag skulle säga – men det gick bra. på talte på franska naturligtvis om den alltför stora ära som bevisades mig – att jag ej kunde fatta den som personlig, utan såsom en gärd af aktning för vår unga konst i Finland, och såsom ett bevis på den nya, generösa ande som besjälade den nya akademin – jag talte om den ryska litteraturen, om den djupa mensklighet och det medlidande, hvaraf den genomandades – derefter, vände jag mig till Rjepin och Makovski som i färger sagt verlden detsamma som Tolstoi och Dostojvski sagt den i ord och drack för den nya Akademin, och för detta illustra sällskap som var den säkraste borgen för att den ryska konsten nu slagit in på sin rigtiga, naturliga bana, – en konst som under den realistiska ytan dolde ett behof af, en längtar till det som är "au délà", till det eviga, till den stora kärleken. – Så kom det tal på tal. Rjepin talte så vackert till Finland, om detta poesirika land som nu höll på att skapa en ädel och nationel konst, och drack för Finland. – Grefve Tolstoi talte om kärleken till konsten och broderade på ett ryskt ordspråk "gde ljubof. tam Boch" – der kärlek finnes, der finnes och Gud – och så följde tal på tal. Gubben Semenoff talte på en alldeles ypperlig franska för den nya akademin. – Mycket vänligt sades om Finland – till slut utbrast någon: Nu fattas det bara att Suvorin (Novoje Vremjas redaktör) vore här – det skulle göra honom godt att höra hvad vi säga om Finland och finnarne. – Finland i 19 seklet har gjort susen: – de kallade den la plus belle manifistation nationale qu'on ait jamais vue. – Rjepin behagade mig oändligt. Han liknar alls ej porträttet i Harper. Han ser melankolisk ut – mager och mild. Jag talade åtminstone 10 gånger slutade med en slags improvisation öfver geniet – gudomligt till sitt ursprung – gudomligt till sina verkningar – och rigtade talet till Rjepin, tackade honom så hjertligt jag kunde. Och så började omfamningarna och det ryska pussandet – utan ända.

Paris 4 juni (tisdag) 1895 4 juni 1895
Finl. i XIX seklet ligger nu hos Mohrenheim, jag har fått löfte att i denna vecka få gå med den till Felix Faure.

Paris måndag 10 juni 95 10 juni 1895
Jag har dessutom haft en dedicace af finl i XIX seklet att göra åt J. B. Pasteur, som i morgon reser till Madrid der han blifvit utnämnd till 1ste ambassadsekreterare. Jag har således varit förfärligt sysselsatt.

Paris Lördag 15 juni 1895 15 juni 1895
Talte jag om att jag hade ett djupsinnigt samtal med Gubben Mohrenheim i konst. – Han har för resten lofvat att jag en af dessa dagar skulle få lemna boken (Finl. i XIXs.) till Faure, men ännu har jag ej fått det lofvade brefvet med tid och timme.

Paris 20 Juni 1895 20 juni 1895
Redan den 20 juni! Fyra dagar skiljer oss bara från midsommar, och ändå ser jag ingen utsigt att komma loss härifrån förr än om en vecka, äfven om jag icke tänker på Roux' porträtt. Jag kan icke nena att jag lider af en ganska prononcerad längtan till Haiko, som just midsommartiden är så vackert. – Ack det här eländet med att sluta en del påbörjade saker dessutom ha alla möjliga bestyr och skrifverier – bref, bref, bref i oändlighet. Säg dertill att vädret varit särdeles åskdigert under denna sista vecka och att jag sofvit illa – att Ellan och pojken vänta mig otåligt i Schweitz, att jag haft oturen fälla i golfvet lilla Chantemesse's alldeles färdiga porträtt – hvadan det såg så jemmerligt ut att Mme Ch. började gråta och att 2 dagar åtgingo att reparera skadan, att Mechelin är otålig och ledsen öfver att ej se några artiklar i tidningarne om finl. i XIXs., att jag i denna anledning fått springa till Louvren, utrikesministern haft conferencer med denna och den andra, att Tikkanen skrifvit till mig ett alldeles obegripligt brefkort ang. uppköp af ett franskt konstverk och att jag väntar telegrafsvar, att den stackars Audibert väntar på svar för att komma hit upp och se mig för sista gången – att en dansk författarinna fru Malling plågar mig med fotografering af ett porträtt af Mme Junot på hist. utställningen – att den edna tallriken i en service, som alla vill complettera efter att ha skickat den till Finland visar sig vara försvunnen – att jag fått skrifva intyg åt en ofärdig svensk bildhuggare Åkerman – att en gammal Conciergegumma hvars enda son, soldat från Tonkin, blifvit tokig, varit här och fått hjelp – att i 68 rue Jouffroy repareras och målare och timmermän väckt mig kl. 5 alla morgnar – o.s.v. o.s.v. – och Mamma får erkänna att jag har nerver af stål som ännu icke är småfjoskig af allt detta jag har dessutom lofvat tio gånger mera än hvad en metodisk menniska kunde hinna med under en vecka. Just nu skrifver M Marcel, som talat med ministern Hanotaux om öfverlemnandet af finl. i XIX seklet till presidenten. Denna säger att Mohrenheim ej sagt ett ord – han är då mer än tafligt afsigkom men! Nu är det att börja om igen hela traken! Hvad mannamod, hvad tålamod!! –

Paris 30 Juni 95 30 juni 1895
Hvilken underligt vecka, den nu till ända lupna. Tvekan, bråk, inervering Audibert (den stackarn här från måndag till fredag qväll), bestyr om Finland i 19 seklet förargelser – uppmaningar från Ellan att komma på några dagar till Schweitz för att hvila, två porträtt séancer med Roux, resa till Pasteur vid St Cloud på en låda innehållande 600 oläsligt flaskor, Metchnikoff, Roux och jag på lådan och en difterihäst framför i frukost hos Metschnikoff – och alltid, alltid natt och dag 30 grader!

Det finns inga bilder för det här konstverket.