Redaktionens kommentarer

Detta är en utveckling från Hintze nr 64 "Efter drabbningen", som Gérôme var kritisk till. Edelfelt har gjort som Gérôme bad honom och börjat från början, ändrat kompositionen och idén, men håller sig inom temat 30-åriga kriget. Slutligen blev det Hintze nr 45 "Modellstudie av en sittande naken gubbe" som Edelfelt erbjöd familjen Alexander Wilhelm Brummer.

Förekomster i brev

Paris d. 10 Juli 1874. 10 juli 1874
Alexandra Edelfelt har kanske läst om lagman W. [torde egentligen vara C. som i Carl] Brummers död; Edelfelt, Adolf von Becker och Berndt Lindholm fick när de var på Café de la Régance veta att lagmannen anlänt till Paris med sin bror och sina svägerskor; Brummer hade förkylt sig i Kölnerdomen i Köln, insjuknat i lunginflammation i Liège och måste bäras ur vagnen i Paris; Becker och Lindholm besökte den sjuke Brummer, som frågade efter Edelfelt; Brummer hade tänkt beställa en liten tavla av honom, sonen till en av Brummers äldsta vänner, Carl Albert Edelfelt; då Edelfelt följande dag kom hem från Louvren, väntade en biljett från brorsonen Johan Wilhelm Brummer med Brummers dödsbud och familjens önskan att Edelfelt skulle göra en teckning av dödsbädden; Edelfelt såg budet för sent, men familjen bad honom närvara på bisättningen av kroppen, som skulle begravas i Finland; de bad Edelfelt måla något annat som påminde om deras sorgliga resa; vid bisättningen var även Lindholm, Becker, aktören Axel Bosin med fru (fröken Lotten Dorsch) närvarande; sorgetåget gick till bangården Mont Parnasse, på andra sidan Seinen, och till det provisoriska vilorummet i hotellvärdens familjegrav; alla bjöds efteråt på middag, under vilken man förundrade sig över det öde som drabbat den studentklick där Carl Albert Edelfelt och Brummer ingick; av de tolv vännerna finns bara Carl Creutz, Gustaf Ehrnrooth, Isak Carström och Karl Schulman kvar, Då Edelfelt och fröken Falkman kom till staden stod Brummers och väntade på hotellet; Edelfelt bjöds på middag och på promenad i vagn; det talades om tavlan, men inte om priset; på söndag reser de bort.

Paris d 17 Juli 1874. 17 juli 1874
Under ferierna som räcker ända till slutet av september tänker Edelfelt få färdig Calle Holms tavla, och börja på den som August Eklöf skall ha; i oktober gör han en concours [tävling] i måleri och teckning för att bli antagen till aftonskolan vid Ecole des Beaux Arts; i händelse av att han blir antagen söker han sig en bostad närmare skolan, eller vad tycker Alexandra Edelfelt?; han behöver, och skulle bara ha råd, med en liten bostad, priserna är så höga i Paris och målandet skulle han utföra vid skolan; Hartmans [Hackmans] och Brummers tavlor skulle han inte kunna göra förrän nästa sommar; det tar tid att måla en tavla; ärkecharlatanen Larsson doppade penseln i färgkrukan, väntade på inspiration och målade ett mästerverk, men en allvarlig konstnär gör aldrig på detta sätt; Leonardo da Vinci arbetade i tre år på "fruntimmersporträttet" [Mona Lisa] i Louvren, även Rafael tog tid på sig. Brummers har rest; de har varit "utmärkt vänliga"; Edelfelt får göra tavlan som de beställt precis hur han vill; han har varit guide åt sonen; de har stått för alla kostnader, med undantag för 3 francs som Edelfelt måste betala en kusk, då unge Johan Wilhelm Brummer inte hade småpengar.

Paris 18 Mars 1875 18 mars 1875
Edelfelt skall börja med någon tavla för Helsingfors, kanske den åt Alexander Wilhelm Brummer.

Paris Annandag Påsk 1875. (på aftonen) 1 april 1875
På Cluny håller Edelfelt på med några interörer; då han aldrig gjort sådana tidigare går det långsamt och dåligt.

Paris d. 5 April 1875. 5 april 1875
Edelfelt har arbetat på en skiss som han hoppas utföra snart; det är en scen från 1630-talet, en sårad finsk-svensk ung officer i tyskt slott, berättar om sina öden för en ung vacker fröken och hennes lilla bror; interiören skulle han få från Cluny; officerens enkla dräkt skulle vara i kontrast till sidenet och sammenet hos det tyska värdfolket; han hoppas få tavlan antagen av Brummer; i somras kom de överens om att han inte skulle måla något från Carl Brummers dödshistoria, och är således är han, som Alexandra Edelfelt märker, fri att välja ett helt oberoende ämne. Tavlan han beskrev skulle gå lättare att måla än den med den döda fanbäraren.

Paris 31 Maj 1875. 31 maj 1875
För Brummers beställning har Edelfelt tänkt sig ett ämne ur 30-åriga krigets historia; en sårad finsk krigare berättar på ett tyskt slott om sina äventyr för en ung flicka och en pojke; Gustaf Wilhelm Edlunds beställning kommer att ta mycket tid så han vet inte när han skall ha tid att börja med tavlan.

Paris d. 27 Juni 77. 27 juni 1877
Edelfelt visade Carl Mannerheim sin tavla, som nu finns hos färghandlare Chabod; strax efter då de åkte i Champs Elysées föreslog Mannerheim att Edelfelt skulle måla honom en större skiss för 1 000 francs; Edelfelt avslog först med hänvisning till hur det varit med August Eklöfs beställning, samt till Alexander Wilhelm Brummers och Herman Frithiof Antells väntande beställningar; Edelfelt gick sedan med på att ta emot beställningen och pengarna, som han genast lovade sätta in på Föreningsbanken då han kom hem; Mannerheim ville ha en skiss till någon större tavla, men undanbad sig Carl IX och Klas Fleming.

Det finns inga bilder för det här konstverket.