Bertel Hintzes beskrivning

Helsingfors. G. W. Edlunds förlag. 1876. 1. Augustas möte med Pistol. 2. Majoren välkomnar Augusta. 3. Augusta läser för kaptenskan. 4. Pistol berättar i stugan. 5. Kaptenens hemkomst. 6. Pistol och majoren. På beställning av förläggaren G. W. Edlund utfördes teckningarna i Paris i april–september 1875, tecknades på stockar av Edelfelt och skars i trä av Charles Baude. Träsnitten trycktes i en upplaga av 1000 exemplar av tryckaren Claye i Paris; en del av upplagan retuscherad för hand av Edefelt.

Förekomster i brev

Paris d. 26 april 1875 26 april 1875
Edelfelt antar med fröjd Gustaf Wilhelm Edlunds beställning på teckningar till Julqvällen. När Edelfelt gjort några första utkast för Julqvällen skall han sända dem Alexandra Edelfelt; hur tänker Gustaf Wilhelm Edlund reproducera teckningarna, i xylografi eller litografi?; de moderna kostymerna (eller egentligen dräkterna från 1830-talet) blir alltid tråkiga i bild.

Paris, Måndag d. 3 Maj 1875 kl. 12 på natten 3 maj 1875
Under den senaste tiden har Edelfelt varit melankolisk; måleriet går inte som det borde; han går pliktskyldigt till ateljén, blir förargad över det dåliga resultatet och går till Luxembourgträdgården för att måla akvareller efter naturen, vilket inte heller blir bra; han har gjort avskyvärt misslyckade teckningar för eau-forter och Julqvällen.

Paris d. 12 Maj 1875 12 maj 1875
Illustrationerna till Julqvällen blir svåra att göra; Edelfelt har gjort skisser till 3 stycken; 1. Fröken Augusta hejdar släden och tilltalar Pistol; 2. Fröken Augusta och Kaptenskan i vindskammaren; 3. Majoren och gamle Pistol – slutet; Gustaf Wilhelm Edlund vill att de utförs i Paris; Edelfelt skall fråga råd om gravör av en rysk målare och illustratör Alexander Begroff, en f.d. sjöofficer på Alexander Nevsky [fartyg].

Börjadt d. 25 Maj 1875, fortsatt senare. 25 maj 1875
*Snart borde Edelfelt kunna skicka några utkast till Julqvällen. Edelfelt håller med Alexandra Edelfelt om att han kunnat komma hem nu och återvända i höst; när han gjorde upp sina planer visste han inte om nyländska avdelningens "pension" och ville därför dra ut på vistelsen så länge som möjligt eftersom han inte visste om han hade möjlighet att komma tillbaka; han skall använda tiden till att göra färdigt illustrationerna till Julkvällen och börja på August Eklöfs kopia; han skulle hinna hem för att se en bit av den vackra sommaren och göra studier efter naturen; Julian Alden Weir råder honom att resa medan det ännu är vackert; det vore roligt att vara med Mamma och syskonen på landet, om inte blir det lika roligt i Helsingfors.

Paris 31 Maj 1875. 31 maj 1875
Edelfelt vill göra bilderna till Julqvällen så bra som möjligt, eftersom det är illustrationer till ett av de största mästerstycken ett lands poesi har bringat fram, och boken kommer att spridas i hundratals exemplar, samt att 3/4 av Finlands befolkning aldrig kommer att se något annat av honom än dessa illustrationer; han har gjort 4 skisser till scenen där gamle Pistol berättar i stugan, 3 till fröken Augusta och kaptenskan upp i vindskammaren, 2 till Gamle Pistol och kaptenen; den första bilden, fröken Augusta i släden och gamle Pistol på vägen blev, som Alexandra Edelfelt utsåg, mycket svår; scenen där fröken Augusta kysser lilla gossen har han ännu inte gjort, inte heller den där Majoren för in fröken Augusta i salen där kaptenen utgör föremålet för allas blickar och kärlek; den utmärkte illustratören Eugène Burnand rådde honom att göra så mycket som möjligt efter naturen, skaffa modell och inte hushålla med pengar för att få illustrationen bra; teckningarna är inte en penningfråga utan en hederssak, det är det hittills ypperligaste medlet Edelfelt fått att göra sitt namn känt i det kära hemlandet; han skall visa skisserna till deras interimslärare [vikarie] Gustave Boulanger och sända hem några flyktiga pennteckningar till Mamma, en av de förnuftigaste arte es thetici [konstestetiker] han någonsin sett. För Brummers beställning har Edelfelt tänkt sig ett ämne ur 30-åriga krigets historia; en sårad finsk krigare berättar på ett tyskt slott om sina äventyr för en ung flicka och en pojke; Gustaf Wilhelm Edlunds beställning kommer att ta mycket tid så han vet inte när han skall ha tid att börja med tavlan.

Paris. Onsdag d. 9 Juni 75 9 juni 1875
Arbetet med teckningarna till Julqvällen blev avbrutna av denna veckas concours [tävling].

Paris måndag d. 14 Juni 1875. 14 juni 1875
Illustrationerna till Julqvällen går långsamt framåt; idag har han haft modell för gamla Pistol och hoppas mot slutet av veckan kunna visa skisserna för Gustave Boulanger. Gustaf Wilhelm Edlund har frågat efter prisen på träsnitt, som visar sig vara högst varierande; trycks de i faksimil blir det mycket dyrt; Edelfelt skall teckna en av planscherna riktigt färdig och gå och fråga efter priset på den.

Paris, tisdag d. 22 Juni 1875 22 juni 1875
Edelfelt har visat teckningarna till Julqvällen för Gustave Boulanger, som var mycket nöjd, men kasserade ett förslag till gamla Pistol i stugan; Boulanger gav råd om ljusfördelningen, han sade också att kompositionen var innerlig, enkel och naturlig och hoppades att Edelfelt inte förlorade dessa kvaliteter. Gustave Boulanger rekommenderade Edelfelt att gå till hans vän Monsieur Jules Marie Lavée, som är en av de bästa tecknarna på trä, för att fråga råd om träsnidare; Lavée har tecknat Alphonse de Neuvilles tavla på trä i den gravyr som Edelfelt skickat till Alexandra Edelfelt, samt "Cefalus och Prokris" i en av de illustrerade tidningar som han skickade till Johannisberg; Edelfelt besökte Lavées ateljé i Montmartre och fick rådet att teckna ljusare, eftersom varje litet streck blir tjockare och svartare i tryck; priset är svårt att förutse och beror på vilken kvalitet man vill ha.

Paris d. 30 Juni 1875 30 juni 1875
Johannefirningen [midsommarfirandet] måste ha varit roligt; Alexandra Edelfelt hade bjudit det gamla Kialafolket; Edelfelt skall försöka komma hem i augusti bara illustrationerna blir färdiga; han får dubbelt arbete då han själv skall rita dem på trä, som Monsieur Jules Marie Lavée rådde honom.

Paris, fredag d. 9 Juli 75. 9 juli 1875
På morgnarna har Edelfelt arbetat i Ecole des Beaux Arts och på eftermiddagarna har han tecknat på trä sista planschen för Julqvällen; en kamrat från ateljén, Albin Meyssat har visat hur man gör, han tecknar för en mode Journal och är van vid arbetet; Edelfelt skall gå med klossen till Monsieur Jules Marie Lavée; Meyssat sade att gravyren skulle kosta omkring 80 till 100 francs per plansch, får se om Gustaf Wilhelm Edlund går in för så mycket.

Paris d. 15 Juli 1875. 15 juli 1875
Därhemma räknar man dagarna för Edelfelts hemkomst; hemfärden beror på när han får klart illustrationerna. Som Alexandra Edelfelt minns hade Edelfelt tecknat färdigt på trä en plansch till Julqvällen; Monsieur Jules Marie Lavée sade att teckningen var bra, men att sättet att teckna inte lämpade sig för gravyr; han visade teckningsfel i händerna och visade croquiser [skisser] av Alphonse de Neuville och genremålaren Louis Leloir; Lavée menade att det inte räckte med några rättelser, utan att Edelfelt måste börja från början för att det skulle bli bra; Edelfelt följde rådet och tog ytterligare en modell för att studera händerna och göra en ny teckning; Monsieur Robert, en av de bästa träsnidarna i världen, tittade in medan Edelfelt var där och gav honom råd.

Paris d. 22 Juli 1875. 22 juli 1875
Edelfelt skall gå till Jules Marie Lavée med en teckning på trä; han är rädd att även denna blir kasserad; det är skada att lära sig teckna på trä vid ett så viktigt arbete som Julqvällen.

Paris d. 25 Juli 1875 25 juli 1875
Edelfelt tyckte om att höra Alexandra Edelfelts tankar om teckningen till Julqvällen; att han gjort gamle Pistol sittande beror på reflexion – gruppen blir bättre så, och det står inte uttryckligen motsatsen i dikten, man kan tänka sig att den militäriska disciplingen glömdes då de gamla stridskamraterna greps av hänförelse. Julian Alden Weir rådde Edelfelt att göra gubben sittande, i synnerhet som han är lemlästad och bilden får ett mera familjärt utseende; medalj och ordnar på högra sidan blev Edelfelt uppmärksammad på första genom Alexandra Edelfelts brev. De flesta av Jean-Léon Gérômes elever drar bort till sina hemtrakter eller ut på landet; Edelfelt önskar sig kvitt sina teckningar så att han kunde åka hem; de senaste dagarna har han haft flera förargelser, snickare som gjort hans träklossar för små, och allt blir så dåligt och går så långsamt; han är orolig att Gustaf Wilhelm Edlund inte alls ger ut Julqvällen illustrerad eller går in för att gravera teckningarna dåligt och billigt då han får höra hur dyrt det är. Edelfelt skickar kalker av två teckningar; scenen i stugan kommer han nog att ändra; vad tycker Alexandra Edelfelt om den andra?; han borde visserligen ha följt 1830-talets mode mer, men det skulle ha sett så löjligt ut; ansikten blir nog bättre.

Paris d. 1 Augusti 1875 1 augusti 1875
Edelfelt känner sig fången av illustrationerna, det går så långsamt framåt; den andra gravyren "De två systrarne i vindskammaren" (som Alexandra Edelfelt sett en kalk av) är nu färdig så när som på fröken Augustas händer. På utställningen fortsatte Jules Bastien-Lepages tavla att göra succé; Edelfelt hörde Sarah Bernhardt säga att det var motbjudande och ovärdigt att inte kröna Bastien-Lepages verk; som Alexandra Edelfelt vet är Sarah Bernhardt "målarinna och skulptris"; på eftermiddagen arbetade Edelfelt lite på sin "träkloss" och gick till sängs redan kl. 8 för att sova ut. Edelfelts bekantskap med gravören Charles Baude har lett till ett erbjudande om att Baude kunde gravera Julqvällen för 175-200 francs stycket; Edelfelt har inte sett någon av Baudes arbeten, men denne arbetar för l'Illustration; han tror han föredrar Baude framför Henri Théophile Hildibrand; han väntar på svar från Gustaf Wilhelm Edlund.

Paris, Onsdag d. 4 Aug. 1875 4 augusti 1875
Gustaf Wilhelm Edlund har inte hört av sig. Den enda som återstår är fröken Augusta på landsvägen; Berndt Lindholm har tecknat ett vackert vinterlandskap i kol, som Edelfelt kommer att följa; det förargliga är kusken och hästen; det är lättare sagt än gjort att göra illustration till Julqvällen; han tackar för att Alexandra Edelfelt hade godheten att i tid underrätta honom. Edelfelt har insett att det var dumt att inte strikt följa dikten, men hans kamrater tyckte att den teckningen var en av de bästa; i och med att han nu skall ändra den förlänger det hans vistelse. Edelfelt förmodar att Johan Ludvig Runeberg uttalat sig även om de andra teckningarna; "Pistol i stugan" tänker han ändra; han sänder två teckningar och ber Alexandra Edelfelt ge sitt omdöme så fort som möjligt; det skulle vara oskattbart att få Runebergs tankar om de andra. För "Kaptenens återkomst" har Edelfelt tänkt på verserna: "Utan att svara, tog den gamle sin dotter vid handen; gaf framskyndande tjenare än en befallning och förde; Flickan i salen, ett rop af öfverraskning och glädje, flög från den sextonårigas läpp, men hon hämmade gången dröjde och såg, blott såg med en tår i det leende ögat"; för den andra planschen följande vers: "men ömt till sitt hjerta slöt han sitt älskade barn, och han talte försonad och sade: ..."; man hade kunnat välja ögonblicket innan, då Majoren "lätt på dess hufvud, sänkte sin smekande hand - mildt öfverraskad af glädje o.s.v."; om Alexandra Edelfelt har kommentarer ber han henne skriva eller sända telegram, Edlund får ersätta utgifterna. "Pistol i stugan" tänker Edelfelt göra så att Pistol avtecknar sig i svart mot spiseln och fröken Augusta syns i fonden i dörren; folket skulle inte sitta vid julbordet, utan samlade kring berättaren; Edelfelt är nyfiken på Alexandra Edelfelts tankar om detta.

Paris, måndag d. 9 Augusti 1875 9 augusti 1875
Gustaf Wilhelm Edlund har ännu inte svarat och graverandet kan därför inte gå framåt; av tidningarnas rapportering verkar Edlund vara i Helsingfors. Det är roligt att Johan Ludvig Runeberg och Alexandra Edelfelt tyckte om Augusta och systern; Pistol i stugan kommer Edelfelt som sagt att ändra. Edelfelt har gjort en förändring i planschen Kaptenens återkomst och ändrat fröken Augustas ställning.

Paris, onsdag d. 18 Augusti 1875. 18 augusti 1875
Alexandra Edelfelts brev med Johan Ludvig Runebergs kommentarer om illustrationerna till Julqvällen var till stor nytta; nu vet han ungefär vad han skall hålla sig till. Edelfelt har ännu inte hört från Gustaf Wilhelm Edlund; om boken inte kommer ut förrän nästa sommar, kunde Edelfelt genast resa hem och ta träklossarna med sig och ta dem tillbaka nästa vår; han skulle inte behöva göra ändringen på "fröken Augusta på vägen", eller göra färdigt "gamla Pistol i stugan". Edelfelt redogör för ekonomin; har inte tillräckligt med pengar för hemresan och kläder med stövlar; Herman Frithiof Antells och de pengar Alexandra Edelfelt sände har gått åt till den svarta rocken, hyran, modell för Julqvällen och träklossar. Edelfelt räknar med att kunna betala tillbaka pengarna han behöver; Gustaf Wilhelm Edlund måste väl betala någonting för hans illustrationer och så har han ju några porträttbeställningar i sikte där hemma; Albin Meyssat som tecknar för modejournaler får 70 francs för en plansch; Edelfelt håller fast vid Majoren och fröken Augustas omfamningsscen; Majoren och gamle Pistol tänker han ändra så att Pistol ställs vid dörren betraktande sin tidigare chef med vördnad. Utan att Jules Bastien-Lepage kände till dikten ansåg han att Pistol inte hade tillräckligt respekt, han skulle göra honom stående; det vore fult att ha dem båda stående, så Edelfelt låter Majoren förbli sittande med förklaringen att han i minnen tas tillbaka i tiden med hänvisning till raden "men i och med detsamma i Finland stod för hans blick"; Adolf von Becker, som återvänt från les bains de mer [havsbad] nära Dieppe, tyckte att Edelfelts teckningar skulle göra epok i Norden; doktor Herman Frithiof Antell yttrade sig också fördelaktigt om dem.

Paris d. 20de Augusti 75. 20 augusti 1875
Edelfelt ser fram emot att höra vad Alexandra Edelfelt anser om hans funderingar; han hälsar till systrarna, tante Adèle Gadd, Morbror Gustaf Brandt och Tajta (Fredrika Snygg); bara Gustaf Wilhelm Edlund ville svara på när han vill ha gravyrerna; om han inte vill ha dem nu väntar Edelfelt bara på pengarna för att sedan komma hem så snabbt som möjligt.

Paris d. 24 Aug. 75. 24 augusti 1875
Edelfelt är hjärtligt glad att i Alexandra Edelfelts brev ha fått svar på den Edlundska frågan; han kan inom kort vänta brev och pengar från Gustaf Wilhelm Edlund; Edelfelt ger följande dag teckningarna åt träsmeden. Edelfelt håller på med den sista illustrationen till Julqvällen, Gamle Pistol i stugan. Edelfelt har varit hos Jules Marie Lavée, som ansåg att teckningar var "très-gravables" [mycket graverbara] och att det skulle bli bra och seriösa illustrationer; han ansåg att Edelfelt inte behövde stanna tills gravyrerna blev färdiga, vill det sig väl blir de bra, i annat fall dåliga, allt beror på tillfälligheter, t.ex. hade den utmärkta gravören Robert misslyckats med att återge en av Lavées bästa teckningar efter Goupils tavla på salongen; Lavée rekommenderade att ge planscherna med samma stora huvuden till en gravör, Henri Théophile Hildibrand, medan de två övriga kunde ges åt någon annan; Edelfelt tänker ge de två övriga (fröken Augusta på landet och Gamle Pistol i stugan) till Charles Baude. Edelfelt gläder sig över att Julqvällen kommer ut till jul som planerat.

Paris d. 29 Aug. 75. 29 augusti 1875
Gustaf Wilhelm Edlund har inte skickat pengar, och Edelfelt befinner sig i ett dilemma mot gravören Henri Théophile Hildibrand som kräver betalt på förhand; åt Charles Baude har han gett två plancher att skära; om han inte får pengarna om några dagar telegraferar han till Alexandra Edelfelt, för Edlund svarar ju inte.

Paris d. 8 Sept. 1875. 8 september 1875
Edelfelt är räddad, han har fått pengar av Gustaf Wilhelm Edlund, 2000 francs. Edelfelt är färdig med sina träteckningar, så när som på några mindre ändringar i den sista, Majoren och Pistol; det hela blir färdigt i god tid, t.o.m. tidigare än Gustaf Wilhelm Edlund skriver i sitt brev. *Gustaf Wilhelm Edlund skriver vänligt och vill att Edelfelt inte skall knussla med träsnitten; Edelfelt ber om ursäkt för besväret han orsakade med sitt telegram.

Paris d. 14 Sept. 14 september 1875
Edelfelt har sprungit hos gravören och l’Illustration. Charles Baude sköter om graveringen, tryckningen och hemsändandet av teckningarna till Julqvällen.

Roma d. 12 maj (fredag) 1876. 12 maj 1876
(Eftermiddag): Pietro Krohn och Edelfelt har talat om teckning och illustrationer; Edelfelt vågar inte visa illustrationerna till Julqvällen för Krohn.

Paris d. 8 Dec. 1876. 8 december 1876
Julqvällen har kommit till Nilssons skandinaviska bokhandel; han vet inte vad som lönar sig: köpa två exemplar av Knut Nilsson eller ha Alexandra Edelfelt att sända dem med avrivna pärmar; han kanske frågar Gustaf Wilhelm Edlund, som har mera vana i saken.

Paris måndag d. 11 Dec 1876. 11 december 1876
*Bokhandlare Knut Nilsson åtar sig inga införskaffningar av Julqvällen; han säljer dem för 15 francs styck; Edelfelt tror han köper en åt fru Runeberg; själv får han epreuver [prover] av Charles Baude.

Paris d. 15 Dec. 1876 – 15 december 1876
Då Edelfelt får färdig kartongen till rida ranka går han med den till Jean-Léon Gérôme; han tar också med sig illustrationerna till Julqvällen. Ifall Alexandra Edelfelt inte skickar Julqvällen köper Edelfelt ett exemplar hos Knut Nilsson åt fru Lina Runeberg; Pauline Ahlberg påstod att han också lovat henne ett exemplar. Det är roligt att teckningarna till Julqvällen slagit an.

Julmorgonen 1876. 25 december 1876
Den bästa julklappen var Jean-Léon Gérômes uppmuntrande ord om rida ranka och illustrationerna till Julqvällen (Charles Baude hade gett honom ett exemplar av varje illustration); Edelfelt hade sökt upp Gérôme i dennes skulpturateljé där han höll på med en skulpturversion av gladiatorerna i "Pollice verso" [tavla från 1872] för expositionen [världsutställningen] 1878; Gérôme bad Edelfelt ändra pojkens händer i rida ranka; Gérôme verkade nöjd med Julqvällen, mest såg han på gamle Pistol i stugan och kaptenens hemkomst, samt Majoren och fröken Augusta; Gérôme uppmuntrade honom att visa honom sina verk och att inte överge undervisningen i Ecole des Beaux Arts fastän han arbetade på egna verk.

Paris d. 10 Januari 1877. 10 januari 1877
Det är roligt att Julqvällen "gjort lycka"; Edelfelt undrar hur det gått för den i Sverige.

Paris d. 28 Januari 77. 28 januari 1877
Carl Gustaf Estlanders kritik av Julqvällen i tidskriften var egendomlig; Edelfelt anser inte att vinjetter och arabesker passar i Johan Ludvig Runebergs verk; dessutom var plancherna både till storlek och antal bestämda av Gustaf Wilhelm Edlund, som Alexandra Edelfelt minns.

Paris – onsdag d. 31 Januari 77. 31 januari 1877
Eklöfs har ännu inte anlänt; Edelfelt hoppas de kommer denna vecka, för finnarna har tänkt uppvakta Walter Runeberg den 5 februari på fadern [Johan Ludvig Runebergs] födelsedag; det skulle vara förträffligt om Edelfelt vid detta tillfälle kunde ge Julqvällen åt fru Runeberg.

Paris d. 5 Februari 1877. 5 februari 1877
Det är förargligt att Eklöfs ännu inte kommit, det skulle ha passat så bra att nu ge Julqvällen åt fru Lina Runeberg.

Paris, torsdag d. 8 Febr. 1877. 8 februari 1877
Edelfelt har fått brev från August Eklöf i London; Eklöf hade stämt möte med Edelfelt samma kväll vid hôtel du Louvre kl. halv 7, men tåget kommer först kl. 11; Edelfelt hoppas i morgon kunna hälsa på herrskapet och få de 2 exemplaren av Julqvällen.

Paris fredag d. 23 febr. 1877 23 februari 1877
Edelfelt har ännu inte kommit sig iväg till Runebergs med det ena exemplaret av Julqvällen; om han fick göra om Julqvällen skulle det bli mycket bättre och han skulle se till att gravören inte kunde förstöra teckningarna så skamlöst.

Paris måndag d 9 April 1877 9 april 1877
Alexandra Edelfelt frågar om Edelfelt sett Charles Baude; Edelfelt träffar honom rätt ofta; han tjänar bra på sina gravyrer och har inrett fint för sig och sin gamla mor; han har gått framåt sedan Julqvällen; *han har 2-3 gravörer i sin tjänst och är således "patron" [chef].

Paris d. 18 maj 1877. 18 maj 1877
Edelfelt hade kunnat ge tavlan åt Charles Baude, men Albert Laurin tyckte inte om Julqvällen och Regnier skär finare, om än inte märkbart bättre.

Paris d. 5 December 5 december 1885
Baude beställde teckning att gravera för nästa års Salong; både han och Edelfelt gjort framsteg sedan "Julqvällen" 1875.