Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Bertel Hintzes beskrivning

Motiv från en sengotisk spansk klosteromgång. En liten flicka med en elegant ung dam ger en slant åt två gamla tiggare som sitta under en valvbåge i förgrunden till höger. Genom arkaderna till höger. Genom arkaderna till höger faller solskenet in mot bildens bakgrund. 80 x 59. Signerad: A. Edelfelt. Paris 1881. Målad i Paris maj-juni 1881 efter studier gjorda i Toledo i maj samma år. Såld till Förenta Staterna.

Förekomster i brev

24 nov 80 24 november 1880
Osäker koppling Edelfelt var hos Jean-Joseph Benjamin Constant för att tala om den spanska resan; svårigheten är att Benjamin Constant vill resa redan den 15 januari för att i Sevilla göra färdigt en tavla som han påbörjat; hans överdådiga färgprakt går åt ett helt annat håll än Edelfelts måleri; Edelfelt tror ändå att han skulle lära sig mycket av att ha honom till ressällskap; en konsthandlare är på Edelfelt för att denne ska måla något därnere.

Toledo d. 30 april 1881. 30 april 1881
Men jag har tänkt att åtminstone anlägga en tafla i det makalöst vackra klostret San Juan de los Reyes, hvad ämnet blir vet jag ännu ej – Om jag kan skaffa mig så mycket studier att jag kan fullborda taflan i Paris så vore jag nöjd I går målade jag en liten 15 årig flicka och denna studie är bland det bästa jag få med mig, i dag har jag tecknat åtskilliga tiggare,

Toledo d. 4 maj 188[1]. 4 maj 1881
I klostret San Juan de los Reyes har jag två tiggargubbar som stå modell från 8 till 12 alla f.m. De äro lifvade laxar på 75 och 80 år, den ena blind och den andra döf. – Jag har engagerat en slaf som bär mina saker, kör bort nyfikna, underhandlar med modellerna o.d. och han gör otroligt mycket nytta för sig för de 3 frcs jag betala honom om dagen. Han sjunger på köpet mitt lof för alla som vill höra på. Sedan 3 dagar är jag alldeles ensam här. Vår resplan (Noëls och min) blef hastigt omintetgjord derigenom att han på söndagsaftonen fick ett telegram om att hans en onkel dött och fick derföre lof att hufvudstupa resa af. Boît och han reste derföre d. 2 Maj kl. 6 på morgonen, och jag slå mig ut ensam så godt jag kan till fredag eller lördag då jag hoppas ha gjort färdig den studie Jag börjat på med i San Juan de los Reyes. Om tisdag eller onsdag anträder jag återfärden till Paris. Jag kan ej neka att denna ensamhet i en så märkvärdig stad som Toledo ej har sitt stora behag. Osäker koppling På eftermiddagarna har jag målat en liten 10 års flicka som frapperade mig genom sitt fina och lifliga utseende. Hon var dotter till en borgarfamilj, som gick in på att låta mig måla henne om jag gåfve dem en skizz. – Nu råkade det så väl att i samma hus der den lilla bor med de sina, finnas inlogerade tenoren contraalton och kostymièren vid härv. opéra comique trupp. Hela detta sällskap har lifligt intresserat sig för målningen, och den tjocka aktrisen, contraalton, klär min lilla modell för hvarje gång i hvit mantilj, blommor i håret o.s.v. – Jag ångrar litet att jag gaf mig in på detta arbete, såsom varande tidsödande, men lilla "Marcellina" är en så äkta typ och har så roliga maner och ett sådant lif i sina stora vackra ögon att jag först kände mig mycket inspirerad.

Toledo d. 5 maj kl. 12 på dagen 5 maj 1881
Sedan igår har jag ej upplefvat mycket. Jag har så godt som slutat min studie i San Juan de los Reyes, och Moreno hittar ej på uttryck nog starka för att uttrycka sin beundran. Han har förklarat mig vara "un gran colorista" – måtte så ske. Amen. Osäker koppling I går slutade jag skizzen af min lilla vackra 10 års flicka. En sådan liten sylphid, hvad hon vore bra att ha som ständig modell. När hon med sin snusförnuftiga min kom och tittade på min målning och sade: "sta bien, sta divinamente bien" var hon högst näpen.

Café de la Régence d. 7 Juni 1881. 7 juni 1881
Jag skulle gerna skickat alltsammans men då min spanska tafla skrider långsamt framåt har jag funderat på att be Knoedler (tafvelhandlaren från New York) vänta dermed till hösten

d. 20 Juni 81. 20 juni 1881
Min spanska tafla är snart färdig, men det är alltid denna "coup de la fin" som är så elastisk. Och jag längtar, längtar att bli klar och helsar den 27 som en befrielsens dag.