Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Bertel Hintzes beskrivning

Vid en grind i varmgult och rött i förgrunden till vänster står en pojke i ljusgrå kläder; till höger närmar sig en tavastländsk bonde i vit »mekko» med näverkont på ryggen och en lie över axeln. I bakgrunden en kal, solbelyst sandås med grå stugor och en liten humlegård i mitten. 68,5 x 84,5. Signerad A. Edelfelt 1889. Målad i det fria i Portas by i Mäntsälä under förra hälften av juli 1889.

Förekomster i brev

Fredag – [1889] 1 januari 1889
Olycklig vid tanken på världsutställningsjuryn; har ännu inte börjat det mästerverk som skulle kunna fösvara hemresan; har gjort skräp hittills, möjligen därför att bristen på goda arbetsredskap och kilram tagit bort en del av arbetslusten.

måndag 1 januari 1889
Vädret regnigt: inte kunnat måla "soleffekten" i Portas by. Hoppas sluta "Portas by" och "Kaukola ås i solnedgång" om 10 dagar och komma till Haiko.

Fredag – [1889] 1 januari 1889
Osäker koppling Varit med Ellan på en lång promenad igår för att se några skogstorp; de var lika som torpen i Nyland eller var som helst.

måndag 1 januari 1889
Osäker koppling Hedersmedaljen en stor framgång som ger dubbelt med mod och dubbelt med lusta att gripa tag i arbetet; darrar samtidigt inför ansvaret: nu blir fordringarna 10 gånger högre.

fredag – det är den femte juli nu. 5 juli 1889
Målar på ett gästgiveri 5 verst från Saaris: en bakgård med ruckel, sandås i bakgrunden, barn i förgrunden. Åker till gästgiveriet nu; äter där, precis som igår: salt skinka och strömming med varmt öl. Osäker koppling Berätta hur det är i Haiko; kommer dit i alla fall på några dagar så snart tavlan blir färdig.

Lördag 6 Juli 89 6 juli 1889
Målar en mindre tavla i Portas by; tror och hoppas att den blir bra: träruckel, sandås, port och gubbe i "mekko" som går till sitt arbete.

Saaris fredag 12 Juli 89 12 juli 1889
Svårt att måla igår och idag p.g.a. vädret; kämpat med blåsten i Portas by redan en vecka: sitter och målar i draget mellan två bodar; funderat på at komma till Haiko på en tid eller för att stanna, ifall vädret fortfar så här; skulle kunna återvända till Saaris senar i sommar för att måla färdigt "Kaukola ås i solnedgång" och "Portas by".

Måndag 15 juli 89 15 juli 1889
Det är vackert väder; målar flitigt: skulle vilja börja om sin tavla från början; "Portas by" blir färdig i dag; Alexandra Edelfelt kommer att tycka att bonden är förfärligt ful; bonden liknar Borenius i Borgå. Måste skynda till gästgiveriet i Portas.

Köbenhavn 18 sept. 89 18 september 1889
Krohn tycker mycket om "Portas by", "Ida som ror", "Interiör från en nyländsk bondstuga", trodde att "Hfors tavlan" kunde bli riktigt bra.

Paris 16. okt 89 16 oktober 1889
Osäker koppling Edelfelt tycker att hans konstverk från i år är bättre än de från förra året; alla som sett dem tycker lika.

Paris 10 dec. sent på qvällen 10 december 1889
Dagnan och Larsson tycker mest om "Portas by", studierna från Köpenhamn och porträttet av Ellan; alla eniga om att den röda färgen på Ellans klänningsliv är "faslig"; Chambure menar att Edelfelt borde måla om livet och halsen i hans serre.

Thorsdag 1 januari 1890
Blir lugn och glad igen efter den 19, oberoende av beslutet: ställa ut porträttet av Moltke eller inte; kommer att ställa ut porträtt av Erik, "Portas by", "Kaukola ås i solnedgång", samt två skisser: "Ätande bondgubbe (Klangen)" och "vintertorgstycket" från [35?]; kommer således att var väl representerad på utställningen.

Lördag 4 januari 1890 4 januari 1890
Inredningan av våningen, sjukligheten har lett till att Edelfelt inte har hunnit måla något för utställningen på Mirlitons, som har vernissage den 1 februari; funderar på att skicka "Portas by", porträttet av Ellan eller på att snabbt måla porträttet av den peruanska pojken; "Ida i båten" tycker Edelfelt inte om.

21 jan. 90 21 januari 1890
Ska "rensa" magen ikväll; sedan svälta i några dagar, så att magen slutar krångla; måste nämligen vara frisk för att få porträttet av Ellan färdigt till utställningen på Mirlitons, dit verken ska lämnas in på fredag; skickar också "Portas by" till Mirlitons; är nöjd med den och tycker att den kommer att bilda en bra kontrast mot det som vanligen finns på klubbarnas utställningar. Meissonier och Dagnan ska arrangera en exklusiv salong, men det är inte säkert om utlänningar kommer att antas till den; Edelfelt är därför inte säker på att han kan ställa ut på en salong och passar på att ställa ut "Portas by" på Mirlitons.

Lördag d. 19 april kl. 2 e.m 19 april 1890
Sitter, som Ehrensvärd, omgiven av sina verk, 6 st; om en timme kommer karlarna efter porträttet av Moltke, porträttet av Erik, "Kaukola ås i solnedgång", "Portas by", "Salutorget" och "Ätande bondgubbe" och för dem till Champs de Mars; har en förskräcklig "examensfeber", känns som att "spela högt spel" att ställa ut alla dessa verk efter världsutställningens grand prix. Haft besök i ateljén av personer som sagt artigheter om konstverken: Boit, Courtois, Hanna Palme, M. Marcel, Reinhardt m.fl. Dagnan varit i ateljén på morgonen; lämnat ett skrivet utlåtande om Edelfelts verk: i det stora hela fördelaktigt. Hoppas verken inte är för dåliga.

Paris 20 april 1890. 20 april 1890
Har äntligen sluppit tavlorna och kan andas ut. Träffade Dagnan, Friant m.fl. på Champ de Mars; de såg tavlorna i utställningsbelysningen och ansåg att porträttet av Moltke är bra, också "Kaukola ås i solnedgång" och "Portas by"; porträttet av Erik såg inte lika bra ut på utställningen som i atlején. Kom hem från utställningen förbi av nervositet; promenerade hem med Dagnan, som menar att Edelfelts verk inte är så dåliga som han själv tycker, men att man visserligen kan se på de båda porträtten att Edelfelt inte varit frisk; Edelfelt: var det dumt att ställa ut i år?

27 april 90 27 april 1890
I förrgår på Champ de Mars; återsåg tavlorna; retoucherade fonden på porträttet av Moltke, lovade återkomma idag; Ellan hindrade och det var bra, eftersom Edelfelt inte kan hejda sig då han väl börjar ändra och han hade kunnat förstöra hela porträttet; Moltkes kropp är "illa tecknad", men huvudet är bra och likt.

Paris 3 maj 90 3 maj 1890
Vet inget om tavlorna på utställningen; Courtois tycker inte om porträttet av Moltke.

Tisdag 13 maj 1890 13 maj 1890
Tavlorna tar sig bättre ut på utställningen än hemma, men de ser svaga och oenergiska ut; Edelfelt funderar över om han alltid kommer att vara "mild och kärringaktig", tvärtemot sin smak och sina sympatier.

Paris 15 [med blyerts 16] maj 1890 16 maj 1890
Vernissagedagen föregicks av två "besiktningsdagar"; Edelfelts verk bra placerade, i rad på cimaisen; ungefär där som Dagnans var förra året, Berta Edelfelt vet. Edelfelt måste "krya upp" sig i teckningen, han lider av den "omanlighet" som är genomgående i hans verk; ändå relativt nöjd med sin utställning. Meissonier talat med Edelfelt om utställningen; Edelfelt: tycker Meissonier inte att mycket är "skräp": det gör han inte; Edelfelt: Meissonier kan teckna och kunde förakta Edelfelts teckning.

Paris 7 juni 1890 7 juni 1890
Salongen går bra, om man ser den som en affär: intäkterna hittills 120 000, utgifterna 80 000.

torsdag 15 maj 1891. 15 maj 1891
Bara ett ord – Salongen ser ut att bli en rätt hederlig succès för mig – Isynnerhet tycker man om landskapet – Jag fick höra vackra saker af Carnot, Al. Dumas m.fl. och af hundradetals menniskor i går – Mycket mera härnäst förlåt mitt korta bref – jag har så mycket mycket att berätta och tala om – Det hela går tusen gånger bättre än jag trott och förtjenat efter denna tokiga sjukdoms och slapphetsvinter. –

Stockholm tisdag 20 Okt 91 20 oktober 1891
Nu om Järnefeltska saken: jag skickar dit upp: 1º de 3 inramade aqvarellerna, à 2400 frcs hvarje. I Marin (medelhafvet I blommande frukträd (februari, Italien) III Olivträd skulle någon Sätt dessutom i ram (Helsingforsaqvarellen) aqvarellen från Genua Palazzo Doria, eller den gröna från Provence, med en Cypress, hvilken in anser mera säljbar. 2. Oljetafla "Valescure med Esterelbergen (Provence) röda berg, fyrkantig duk; ram 800 mk. 3. provencaliskt landskap (om ram, enkel och billig kan fås) 600 mk. denna duk har blåa berg och en pinie i förgrund 4 (om ni tror att det icke väcker för mycken ond blod) – By i Tavastland. Gubben och pojken vid Grinden 2000 mk.

d 5 maj 1893 5 maj 1893
Från Åbo skref Cygnæus och proponerade prisnedsättning på tavastländska byn. Jag svarade telegrafiskt och har ännu ej fått något besked. – Björneborgarne äro i Stockholm sedan den 4de

Paris 10 maj 93. 10 maj 1893
Det var ju roligt att jag fick Portas by placerad i Åbo. De hade genom Cygnæs bedt att få prisnedsättning och jag prutade 300. från 2000 till 1700.

Petersburg 14 februari 95 14 februari 1895
Makovski höll talet för mig (på ryska) lyckligtvis förstod jag det ganska bra – mycket hjertligt, så att jag kom i stämning. Han prisade det nationella i den finska konsten – det icke akademiska. – Jag steg upp utan att så noga veta hvad jag skulle säga – men det gick bra. på talte på franska naturligtvis om den alltför stora ära som bevisades mig – att jag ej kunde fatta den som personlig, utan såsom en gärd af aktning för vår unga konst i Finland, och såsom ett bevis på den nya, generösa ande som besjälade den nya akademin – jag talte om den ryska litteraturen, om den djupa mensklighet och det medlidande, hvaraf den genomandades – derefter, vände jag mig till Rjepin och Makovski som i färger sagt verlden detsamma som Tolstoi och Dostojvski sagt den i ord och drack för den nya Akademin, och för detta illustra sällskap som var den säkraste borgen för att den ryska konsten nu slagit in på sin rigtiga, naturliga bana, – en konst som under den realistiska ytan dolde ett behof af, en längtar till det som är "au délà", till det eviga, till den stora kärleken. – Så kom det tal på tal. Rjepin talte så vackert till Finland, om detta poesirika land som nu höll på att skapa en ädel och nationel konst, och drack för Finland. – Grefve Tolstoi talte om kärleken till konsten och broderade på ett ryskt ordspråk "gde ljubof. tam Boch" – der kärlek finnes, der finnes och Gud – och så följde tal på tal. Gubben Semenoff talte på en alldeles ypperlig franska för den nya akademin. – Mycket vänligt sades om Finland – till slut utbrast någon: Nu fattas det bara att Suvorin (Novoje Vremjas redaktör) vore här – det skulle göra honom godt att höra hvad vi säga om Finland och finnarne. – Finland i 19 seklet har gjort susen: – de kallade den la plus belle manifistation nationale qu'on ait jamais vue. – Rjepin behagade mig oändligt. Han liknar alls ej porträttet i Harper. Han ser melankolisk ut – mager och mild. Jag talade åtminstone 10 gånger slutade med en slags improvisation öfver geniet – gudomligt till sitt ursprung – gudomligt till sina verkningar – och rigtade talet till Rjepin, tackade honom så hjertligt jag kunde. Och så började omfamningarna och det ryska pussandet – utan ända.

Petersburg 5 mars 5 mars 1900
Bertha var mig till en stor hjelp och godt stöd i går. Hon rådde mig ifrigt att stanna öfver denna dag och få klarhet angående taflornas öde. Under de två Senaste dagarna har det varit omöjligt att få tag i någon – det har ju varit maslinitza och "guljanie" fulla menniskor öfverallt och stor glädje. Jag är glad att sjelf ha träffat Forostoffsky och af honom fått veta att våra taflor som legat 8 dagar i den finska lastvagnen, ändtligen, den 1sta mars afrest och först omkring den 20 äro i Paris. Vi ha således god tid till allsköns guljanie".

5 mars kl. ½ 9 på aftonen. 5 mars 1900
Just nu fick jag telegram från Eydtkuhnen att våra taflor i dag lyckligen passerat gränsen. Bertha är utmärkt snäll och modig och förnuftig. Bra roligt var den att läsa Mammas och Annies bref och se att ni voro så raska. Helsa nu alla rigtigt hjertligt säg att vi resa med godt samvete sedan Jag fått besked om taflorna och må rigtigt bra allesamman. Gud vara med Er. – Mammas Atte.

Salzburg 10 mars 1900 10 mars 1900
Någon synnerlig brådska till Paris har jag ej då jag ju vet att taflorna icke kunna vara der förrän i slutat af nästan vecka.

Paris 28. (Jag tror det är den 28, onsdag är det i alla fall) mars 1900 28 mars 1900
Våra finska taflor äro alla här i god ordning intet fel på dem. De stå uppställda i lådorna i källaren. Värre är det med panneauerna till paviljongen – de äro borta. Sanmark är afsändare och Runeberg adressat. Jag är så lycklig att jag ej har någon slarfva i det byket.

Paris tisdag 3 april fortsatt onsdag 4 april 1900 3 april 1900
Det har varit en dag rik på politiska emotioner. Först hade vi fått höra att Tenischeff, bakom vår rygg gått och telegraferat till Petersburg för att få vår finska särställning i konstafdelningen omintetgjord. Jag sade då till Loboykoff, som tillsvidare representera Tolstoy, att Tenischeff icke hade något med saken att skaffa, att jag fått storfurst Wladimirs tillåtelse och löfte, och att jag, om Tenisckeff tänkte göra annorlunda, jag skulle ta bort alla mina taflor och afgå med största möjliga buller och skandal. Loboykoff bad mig lugna mig, öfvertygad som han var att jag skulle få rätt i telegrammet som skall komma som svar.

Samma onsdag 31 okt. 1900 Samma Paris. 31 oktober 1900
Igår var jag som sagdt, hela dagen på utställningen med Ernst Nordström. Jag fick se en massa saker som jag ej sett förut. Min olyckliga tveksamhet tog ut sin rätt då det gällde att bestämma sig för inköp – också uppskjöt jag alla sådana tills Krohn kommer. Från Sèvres utställningen, som verkligen är ypperlig tar jag emellertid flera saker, det är jag säker på. Våra finska taflor, höllo sig utmärkt bra – det är något genomärligt i dem som skiljer dem från mängden af utstäld, oljemålad duk.