Bertel Hintzes beskrivning

En gammal man med långt grått hår och stort helskägg, knäfigur vänd åt höger. Mörk fond. 45 x 37. Signerad: AE juillet 74. Akademistudie från Gérômes ateljé.

Redaktionens kommentarer

Enligt Hintzes proveniens identisk med "Brummers beställning". Edelfelt har helt enkelt gett en av sina studiearbeten åt familjen Brummer, som minne av deras Parisvistelse, så som beställningen lydde.

Förekomster i brev

Paris d. 10 Juli 1874. 10 juli 1874
Alexandra Edelfelt har kanske läst om lagman W. [torde egentligen vara C. som i Carl] Brummers död; Edelfelt, Adolf von Becker och Berndt Lindholm fick när de var på Café de la Régance veta att lagmannen anlänt till Paris med sin bror och sina svägerskor; Brummer hade förkylt sig i Kölnerdomen i Köln, insjuknat i lunginflammation i Liège och måste bäras ur vagnen i Paris; Becker och Lindholm besökte den sjuke Brummer, som frågade efter Edelfelt; Brummer hade tänkt beställa en liten tavla av honom, sonen till en av Brummers äldsta vänner, Carl Albert Edelfelt; då Edelfelt följande dag kom hem från Louvren, väntade en biljett från brorsonen Johan Wilhelm Brummer med Brummers dödsbud och familjens önskan att Edelfelt skulle göra en teckning av dödsbädden; Edelfelt såg budet för sent, men familjen bad honom närvara på bisättningen av kroppen, som skulle begravas i Finland; de bad Edelfelt måla något annat som påminde om deras sorgliga resa; vid bisättningen var även Lindholm, Becker, aktören Axel Bosin med fru (fröken Lotten Dorsch) närvarande; sorgetåget gick till bangården Mont Parnasse, på andra sidan Seinen, och till det provisoriska vilorummet i hotellvärdens familjegrav; alla bjöds efteråt på middag, under vilken man förundrade sig över det öde som drabbat den studentklick där Carl Albert Edelfelt och Brummer ingick; av de tolv vännerna finns bara Carl Creutz, Gustaf Ehrnrooth, Isak Carström och Karl Schulman kvar, Då Edelfelt och fröken Falkman kom till staden stod Brummers och väntade på hotellet; Edelfelt bjöds på middag och på promenad i vagn; det talades om tavlan, men inte om priset; på söndag reser de bort. Det har varit "gräsligt" hett de senaste dagarna, vilket slutade i ett åskväder och hällregn; Edelfelt gick med några från Jean-Léon Gérômes ateljé till Bains Henry IV för att bada; det är sent och Edelfelt måste avsluta brevet eftersom Gérome kommer tidigt följande dag till ateljen för att korrigera; han hälsar alla.

Paris d 17 Juli 1874. 17 juli 1874
Brummers har rest; de har varit "utmärkt vänliga"; Edelfelt får göra tavlan som de beställt precis hur han vill; han har varit guide åt sonen; de har stått för alla kostnader, med undantag för 3 francs som Edelfelt måste betala en kusk, då unge Johan Wilhelm Brummer inte hade småpengar. Under ferierna som räcker ända till slutet av september tänker Edelfelt få färdig Calle Holms tavla, och börja på den som August Eklöf skall ha; i oktober gör han en concours [tävling] i måleri och teckning för att bli antagen till aftonskolan vid Ecole des Beaux Arts; i händelse av att han blir antagen söker han sig en bostad närmare skolan, eller vad tycker Alexandra Edelfelt?; han behöver, och skulle bara ha råd, med en liten bostad, priserna är så höga i Paris och målandet skulle han utföra vid skolan; Hartmans [Hackmans] och Brummers tavlor skulle han inte kunna göra förrän nästa sommar; det tar tid att måla en tavla; ärkecharlatanen Larsson doppade penseln i färgkrukan, väntade på inspiration och målade ett mästerverk, men en allvarlig konstnär gör aldrig på detta sätt; Leonardo da Vinci arbetade i tre år på "fruntimmersporträttet" [Mona Lisa] i Louvren, även Rafael tog tid på sig.

Paris d. 5 April 1875. 5 april 1875
Edelfelt har arbetat på en skiss som han hoppas utföra snart; det är en scen från 1630-talet, en sårad finsk-svensk ung officer i tyskt slott, berättar om sina öden för en ung vacker fröken och hennes lilla bror; interiören skulle han få från Cluny; officerens enkla dräkt skulle vara i kontrast till sidenet och sammenet hos det tyska värdfolket; han hoppas få tavlan antagen av Brummer; i somras kom de överens om att han inte skulle måla något från Carl Brummers dödshistoria, och är således är han, som Alexandra Edelfelt märker, fri att välja ett helt oberoende ämne.

Paris 18 April 1875 18 april 1875
Den Lindholmska pojken kostade inget att måla; Berndt Lindholm har bekostat ramen och tillåter att tavlan ställs ut i Helsingfors; Edelfelt sänder även några nakenstudier som Alexandra Edelfelt får avgöra om de ställs ut eller inte.

Paris d. 12 Maj 1875 12 maj 1875
Edelfelt skall skicka porträttet av Berndt Lindholms pojke och några studier; Alexandra Edelfelt får avgöra om det lönar sig att ställa ut något annat än Lindholms pojke.

Paris d. 17 Maj på aftonen. (annandag pingst) 17 maj 1875
Edelfelt har tagit lös sina studier från ramarna för att skicka dem till Helsingfors. Idag sänder Edelfelt en låda med porträttet av Berndt Lindholms pojke och några studier till konsul Klingström i Lübeck för vidare befordran till Alexandra Edelfelt; han hoppas unge Lindholms porträtt hinner med på utställningen i Helsingfors.

Börjadt d. 25 Maj 1875, fortsatt senare. 25 maj 1875
Edelfelt skall snart skriva om de studier han sänt hem; han hoppas att studierna och porträttet av lilla Ragnar Lindholm kommer fram i tid; av studierna har han bara tänkt ställa ut två, Alexandra Edelfelt är säkert av samma åsikt.

Paris 31 Maj 1875. 31 maj 1875
Edelfelts studier borde lyckligen ha anlänt till Helsingfors; han borde ha förvarnat Alexandra Edelfelt på att flera av dem inte är ägnade för folks, systrarnas och fruarnas, blickar på grund av sin nakenhet; torserna, den lilla pojken som spelar flöjt och huvudena kan ju vem som helst se; han hade gärna velat måla draperier på de nakna gubbarna men då var det för sent, och målningen torkar ju inte på en dag. Osäker koppling Berndt Lindholms pojke vore det roligt att få exponerad, om också inte mer än en dag; Alexanda Edelfelt kan om hon vill också ställa ut pojken som spelar, en karl med pantherhud som Gustave Boulanger i tiden berömt, en kvinnotors med vitt draperi som Jean-Léon Gérôme tyckte var bra, därtill om Mamma anser det nödvändigt en gubbe som sitter, något huvud o.s.v.; han sänder också en studie som han målade strax han kom hit i fjol i Adolf von Beckers ateljé efter en av hans modeller, ett flickhuvud koafferat [friserat] à l'alsacienne; en karl som lutar sig mot knäet är hans senaste och säkraste studie även om han inte hade tid att slutföra den och p.g.a. Pauline Ahlberg förlorade en dag den veckan; om någon av tavlorna ställs ut vore det bra om Heimberger spänner upp duken på lösramar, Mamma kan också be honom fernissa tavlorna och hon skall skriva upp alla utgifter på Edelfelts konto.

Paris måndag d. 14 Juni 1875. 14 juni 1875
Det var en stor uppmuntran att Alexandra Edelfelt finner inte Edelfelts studier alltför dåliga; de är alla hopsmetade på 5-6 förmiddagar och om han får mera tid kan han göra bättre; bara han blir säkrare i teckningen, i synnerhet i konstruktionen (proportioner, rörelsen o.s.v), så kommer måleriet också att gå lättare.