Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Bertel Hintzes beskrivning

Interiör från tronsalen i Kreml med några tiotal minutiöst utförda porträttfigurer. Till vänster står Nikolaj II och kejsarinnan Alexandra, till höger kosackerna, vilkas befälhavare kysser kejsarinnans hand. I fonden storfurstinnorna i Katarinaordens röda band. Salen i blått och guld. Akvarell och täckfärg. Dagmått 39,3 x 28,1. Signerad: A. Edelfelt Efter skisser gjorda vid kröningen 1896 (bland annat i skissboken A II 1517: 60 i Ateneum) påbörjad i Helsingfors februari 1897 och fullbordad i Sankt Petersburg mars 1897. Beställd 1896 av Ryska Konstakademien för 1 000 rubel för ett till kejsarparet år 1897 överlämnat album med akvareller från kröningen. Akvarellerna målades av Albert Benois, Edelfelt, Lebedjeff, Konstantin Makovski, Vladimir Makovski, Maté, Rjabuschki, Rjepin, Samoikisch, Seroff, Sokoloff och Vesnezoff. I den av ryska hovministeriet februari 1899 utgivna delen (I) av detta album ingår Edelfelts akvarell likväl ej. Jämför H768.

Förekomster i brev

Petersburg. tisdag. 17 mars 1896 17 mars 1896
Från Akademin har jag fått beställning på någon af kröningsmomenten – en aqvarell för 1000 rubel och på en blyertsteckning för 500 rubel – jemte fritt logis i Moskva i Akademins hus. – Jag hoppas de ha sängar der!

Måndag 23. 23 mars 1896
Men hur går det med Paris. Den montgomeryska aqvarellen och sedan kröningen! – Emellertid vore det ju tokigt att ej profitera af allt detta ovanliga nu – Paris står ju alltid qvar.

Petersburg onsdag. 28 april 1896
Det gladde mig ofantligt att Dagnans nattvard är det mest betydande verket der. Och Puvis och alla dessa engelsmän – jag måste se det, jag förgås om jag ej får vara konstnär för en dag igen, – istället för att sitta här och dricka tévatten och prata persilja med alla dessa chères Madames från Centralasien. Det är ju ej deras fel här att de icke intresserar sig ett dugg för det som ändå innerst, jag känner det, är mitt lifs mål och mitt enda raison d'être! – Hade jag icke den här krönings aqvarellen så skulle jag ha kunnat fara nu redan. Jag är rigtigt bedröfvad och arg – nå, det blir väl bättre tider. Och här har jag legat hela vintern nu!

Moskva tisdag 7/19 Maj 1896 19 maj 1896
I öfvermorgon är det triumfala intåget i Moskva – får se om det blir bättre till dess. Annars vore det bra synd om Kejsarn, och alla de andra med som i regn skola rida – långsamt, fot för fot – 6 varit! Jag skall få plats alldeles vid Kreml der jag vill afteckna ståten i de alldeles utmärkt pittoreska omgifningarna.

Moskva 14/26 Maj kl. 3. e.m. 1896 26 maj 1896
Då Kejsarn kom så nära att jag kunde rita af honom på 20 à 30 steg måste jag säga att min första känsla var ett slags medlidande – kronan såg så väldig, så tung ut, och af blixtrande stenar visserligen, men dock af sten! Den enorma manteln buren af kammarherrar bl.a. af Carl Armfelt, såg också kolossal ut – han sjelf blek och bestämd. Det var första gången jag rigtigt fick klart för mig uttrycket, kronans tyngd. – Hela min sympathi för honom som menniska vaknade och jag tyckte ett ögonblick att det var synd med den unge herrskaren, som nu i synlig måtto också bar sin börda af verldens största rike. – Jag kopierar i största hast detta ur skizz boken. Kejsarinnan hade en liten krona som klädde henne väl. Efter en hastig invikning i de två små kyrkorna, Archangelski och bebådelse kyrkan tågade de upp för den röda trappan och der bugade de sig Kejsarn och Kejsarinnan tre gånger för folket – och så var det slut.

Moskva – måndag. – inne på juni redan 96 1 juni 1896
Jag har gjort mycket skizzer – men minst till de sujetter jag skulle måla – så t.ex. vet jag ej hvar jag skall kunna göra kosackdeputationen rigtigt, ty de passerade hastigt förbi och jag hade då redan sett tusende mera intressanta deputationer.

Paris lördag 24 april 1897. 24 april 1897
Och ändå har jag haft den förfärliga oturen med Kejsarn-kröningsaqvarellen (kosackerna) som Jag skrifvit om till Ellan. Jag är så glad ännu att vara långt borta från Petersburg att jag hvar morgon tackar Gud af hela mitt hjerta att jag får vara här och icke sitter der på Jevropeiskia Gostinoritsa eller vid 3dje linjen.