Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Bertel Hintzes beskrivning

Komposition i tre fält, framställande Per Brahe med svit och akademistaten på väg från Åbo slott till invigningsgudstjänsten i domkyrkan. Kolorit i tegelrött, blågrönt, blekgult. Mittfältet: En härold i rött och gult med Finlands vapen broderat på bröstet hälsar Per Brahe, vars ljusa figur avtecknar sig i helprofil mot ljus bakgrund. Han står på en brygga med sina krigsöverstar i sluten grupp till vänster. I fonden Aura å i solsken samt staden och domkyrkan. Högra fältet: Vid bryggan ligger en förgylld galär, på vilken representanter för adeln i ljusa dräkter samt två svartklädda män bärande Akademiens insignier på kuddar vördnadsfullt invänta Brahe. I bakgrunden de kala Samppalinnabergen. Vänstra fältet: Mellan dubbla led av ryttare skrider akademistaten med Rothovius och rektor Petraeus i spetsen ned mot bryggan, medan några skisserade figurer i förgrunden längst till vänster, som stå i ett lägre plan än bryggan, betrakta processionen. En knekt med sänkt fana bildar en kraftig diagonallinje till vänster. Längst i bakgrunden framskymtar Åbo slott. Olja på duk. 39 x 105. Sign: A. Edelfelt 1896. Detta nya förslag, som var under arbete redan i mars 1895 i Paris, inlämnades vårvintern 1897 till Helsingfors universitets konsistorium, som gav Edelfelt fria händer att om han så önskade lägga denna skiss till grund för den slutliga målningen. De första kompositionsutkasten i skissbok A II 1517:17 och 67 i Ateneum. Inköpt 1905 från konstnären för 300 mark till Konstmuseet i Åbo.

Förekomster i brev

Ospedaletti 19 april 91 19 april 1891
Hvad är det för dumheter med priset för universitets täflingen – Beställa de af mig så skall jag också få priset eller en del deraf – annan är det ju ett misstroende votum som icke kan annat än nedsätta mig i publikens ögon. I en täfling der skizzerna blifvit godkända måste priset ges ut – ut förandet är ju sedan en helt annan sak.

Paris 4 mars 1895 4 mars 1895
Jag har redan modell för freskerna i Solennitetssalen, och en italienare har bjudit ut åt mig 6 kostymer Louis XIII tillsammans 200 frcs. Äro de goda, är det ju ett rampris. Stöflar, det dyraste, saknas likväl. Får så huru de äro, han skulle hemta dem hit upp om en timme. Mina dukar äro uppspända och se rätt prydliga ut. I hvarje fall fins det mera kärlek och allvar i dem än i eländet på cerclen.

Paris 8 mars (fredag) 1895 8 mars 1895
Jag har haft modell i går och i dag för universitetsmålningarna – en otäck italienare som plågar mig med att be att få följa mig till Finland och bli min betjent, modell m.m. I allmänhet saknar jag entusiasmen från förr här. Menniskorna äro också förpinade och enerverade af denna svåra vinter och sjukdomar. Ingen menniska säljer några taflor. Jag tror det aldrig har varit så dåligt. Jag har det ju jemförelsevis bra med mina porträtt och mina universitetsmålningar.

Paris lördag 9 mars 1895 9 mars 1895
Estlanders skola komma till mig endera dagen för att se på mina nya (ännu ofärdiga) skizzer till Univ. målningarne

Paris söndag 10 mars 1895 10 mars 1895
Jag har haft modell dessa dagar för Pehr Brahe. Det blir ett kolossalt arbete som jag redan darrar för – icke så att jag skulle vara rädd för arbetet, utan för allt det i denna tafla som måste bli tråkigt. Att måla en folkhop måste bli tråkigt – att teckna den som i Svenska bilder (Gust. III i Gamla fröken) går väl an – men målad får den alltid något styfnadt uppradadt, tröttande. – Ack, hvarför får jag ej skrifva en grekisk dikt på väggen der?! – något långt borta från allt nationelt! Estlander menade ett det vore det enda passande för stället, men att vi måste passa på och måla historia nu då vi få. À la bonne heure, men inte der.

Paris, tisdag 12 mars 1895 12 mars 1895
Icke destomindre har jag troget hållits vid mitt arbete både i går och i dag. Jag har gjort en alldeles ny, och som jag tycker tusen gånger bättre Per Brahe skizz. Denna föreställer det ögonblick då han och biskopen, professorerna och adeln gå ombord på galejan förtöjd utanför Åbo slott. Man ser hela inloppet till Åbo och kyrkan i bakgrunden. – Det blir mycket mera omvexling i denna. – I midten på landningsbryggan Per Brahe, som åtföljs af "6 krigsofurstar" med hallebarder. – En god idé, tycker jag, är att låta en vapenhärold i de finska färgerna med Finlands vapen på bröstet komma emot honom och be honom stiga ombord. – Ombord är redan adeln, de som bära insignierna och en rikshärold med svenska vapnet. Hela landningsbryggan (tecknad efter naturen i Åbo för ett år sedan kommer att göra en briljant effekt och samla kompositionen. Jag är på godt humör som då man får och fått en god idé, och bara brinner af ifver att få den fixerad på duken. Folkmassan som klättrar sig upp på slottsmuren, på kullen kommer också här att spela en mycket större rol. Jag har bondpojkar, borgare från Åbo studiosi som hurra – Jag tror det skall bli bra. Skizzen är hållen i tegelrödt, blågrönt blekgult; ingenting helsvart och ingenting helhvitt – men salen måste målas om helhvit, ty derpå är skizzen beräknad. Bara jag kunde få litet mera pengar för hela arbetet – nu blir det ren förlust, ty kostymer och modeller komma att kosta väldiga summor. Jag har 50 ansigten att måla, ungefär 30 figurer i helfigur naturlig storlek. Men jag tror att det kommer att intressera mig mycket och om jag kunde måla i fresk! Dagnan talade mycket derom. I Louvren der jag var i timtal i förrgår, blef jag alldeles galen igen i Brotticellis fresker, likaså i Luinis, – Ingen oljemålning kommer i distinktion upp mot en fresk. Wuorio påstår, att jag som sedan min spädaste barndom målat aqvarell, lätt skulle lära mig handtverket i fresken.

Paris 14 mars 95 14 mars 1895
I dag har jag bedt herrskapet Estlanders komma hit kl. 4 för att se på skizzen. Jag är rätt nöjd med den nya. Dock är det att antaga att de ej komma att förstå den. Emellertid bjuder jag dem på mellanmål – pastej, bakverk, frukt och champagne. Kunde E. blott utverka att jag i framtiden får litet mera betalning för detta stora arbete.

Paris fredag 15 mars 95 15 mars 1895
Estlander tycktes nöjd med den nya skizzen till Pehr Brahe, men uttryckte sin förnöjelse på detta långsamma, säfliga sätt, så att jag länge var i ovisshet om hans mening. Professorskan var ej med, endast döttrarna Hedvig och Sigrid. Den förra frågade mycket efter flickorna. De fingo pain au foie gras, tortor, biscuits de Milan och champagne, och sågo nöjda ut. C.G.E. lofvade tala för att jag skulle få mera betalt, isynnerhet om jag gjorde taflan i fresk. – Ordet al fresco skulle göra susen – stoltheten öfver att al fresco målningar i Universitetet skulle lossa på pungbandet. Jag skall verkligen försöka lära mig måla al fresco – Wuorio försäkrar mig att jag lätt skulle lära mig det.

Paris 21 mars (mi-carème) 95 21 mars 1895
Jag har börjat arbeta "värre" igen har modell alla dagar för kung Fjalar, Pehr Brahe och en ny variant af madonnan – Jag var näml. förargade öfver att min Madonna på cerclen såg så enfaldig och likgiltig ut. Jag börjar derför för min egen skull på med en annan.

Paris 23 mars 1895 23 mars 1895
Ja, saken är den att jag, dumt nog städslat modeller för hela denna vecka. Jag stiger upp före 7, är kl. 8 på ateliern går hem på en timme och fortsätter till kl. 6 – jag gör ej om detta ty man anstränger onödigtvis tankepunkten.

Paris måndag 30 maj 1895 [april] 30 april 1895
Bojesen och Geber proponera mig saker att illustrera – jag håller på med Pehr Brahe, det är fråga om några barnporträtt – jag har således, ekonomiskt taladt, icke någon mörk framtid. Det vore roligt att få kartongen till Pehr Brahe på nästa Salong – jag får den nog färdig om jag vill. Alla äro mycket förtjusta i den nya skizzen (alldeles olik den förra) och i de teckningar jag i dessa dagar gjort (biskopen och professorerna. Jag har haft en utmärkt modell, Langrand, som stått för Gérôme (de flesta figurerna i Molière hos Louis XIV) – och stått modell i Paris sedan 1851. Han är så ytterligt värdig när han får en ecklesiastisk kostym på, så tapper när han drar på sig ett kyller och så inne i sin rôle att det är helt lustigt. Men han tror sig också ha största förtjensten i de taflor han stått för.

Paris måndag 13 maj 95 13 maj 1895
Jag har mycket att göra och denna månad går nog fort. Mina två barnporträtt sysselsätta mig om morgnarne – om eftermiddagarna har jag skizzen till Univ. och illustrationer. Gerna ville jag vara hemma midsommartid, eller åtminstone ej allt för sent efter midsommar.

Paris 20 Juni 1895 20 juni 1895
Jag har haft den stora glädjen att i dag ha haft Puvis de Chavannes här för att se på mina solennitetssals gubbar. Han var här länge, lät mig rita upp salen, var förtjust i den nya skizzen, sade den vara simple et expressif, tyckte mycket om Pehr Brahe figur och gaf mig en massa praktiska råd. Han var så älskvärd som möjligt, och sade att jag ej skulle ändra det minsta i den senare skizzen. Det värsta af arbetet är nu redan gjort, sade han – föreställ Er ändå inte att resten går "comme sur des roulettes", – det blir ett drygt arbete. Håll Er noga till skizzen – gör ingen skugga starkare än den ni har der, låt måla salen hvit – målar ni det i olja så var icke rädd att empatera o.s.v. – Han bad mig måla ut Åbo litet mera i fonden; detsamma hade Estlander sagt mig. – Gubben P. d. C. –som fyllde 70 år i vintras, är så kry ochrak och röd och soignerad som trots någon ungtupp – en utmärkt konstnär är han, det är säkert. – Croyez moi, sade han, ça sera tres bien: c'est simple et sérieux – je ne voit pas beaucoup de peinture aussi sérieuse aujourd'hui. Jag visade honom en del teckningar jag gjort för denna väggmålning och han var mycket nöjd med dem. Besnard hade rådt mig att ändra den gamla skizzen. "Je ne comprends pas Besnard" sade Puvis "il y a an monde entre les deux esquisses,et ca dernière est bien plus décorative et simple. Fastes-la, je vous le dis, sans hesitation! – – Allt detta var ju mycket roligt, och jag känner mig nu mycket lifvad för denna målning igen. Gud låte mig få vara så frisk som jag varit detta sista år så blir det mig rigtigt bra med måleriet ännu. – Målar ni det der i olja" sade Puvis skrattande "så gratulerar jag er färghandlare – Ni kan aldrig tänka er hvilka summor jag depenserar på zinkhvitt – une fortune pour chaqne tableau!

Min namnsdag, d. 6 Juli 1898, hos Koki Etter 6 juli 1898
Och så vackert upprätt det var. Stridsscenen var öfver all beskrifning bra – arrangerad efter Velasquez tafla "las lansas" med Arras och fästningarne i det blånande fjerran, alla kostymer, fanor gevär o. rustningar efter Velasquez o. Van Dyck; det var bland det mest konstnärliga jag sett i mitt lif. Och så verser skrifna och deklamerade så att man kunde bli hänförd. Hvilken stå konstnär vår vän C. ändå är! Skada att "le beau Christian hvarken var beau eller bra. flickan Roxane deremot söt och alla märkvärdigt bra kostymerade. Ack om jag hade hälften af dessa kostymer till mina Pehr Brahe målningar!