Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Bertel Hintzes beskrivning

En gammal, sittande man i svart långrock, knäfigur i fas åt vänster. Med bägge händerna håller han en bok, som vilar uppslagen på högra knäet. Neutral, blågrå fond. Dagmått: 99,5 x 78,5. Signerad: A. Edelfelt Borgå 1899. Målat i Societetshuset i Borgå hösten 1899 på beställning av forna elever. Studie i blyerts i Ateneum, A II 1519:22.

Förekomster i brev

Paris 4 maj 99 4 maj 1899
Osäker koppling Jag tänker ej på framtiden, på denna sommar, då jag tagit mig att måla mera än jag rimligtvis kan hinna med på 3 år – icke på verldsutställningen – på ingenting som rör morgondagen.

Paris, Onsdag 10 maj 1899 10 maj 1899
Bara jag icke hade så mycket att göra! När jag tänker på Fänrik Stål och sommarn så måste jag ta mig om hufvudet – det är omöjligt att rinna med allt detta för en menniska.

Söndag d. 21 maj 1899 Pingstdag. 21 maj 1899
Någonsorts hvila och ro blir det ej, då jag har så gräsligt mycket att göra. Fänr. Stål, åtminstone en kartong till univ. Malmgren, Strömborgs porträtt, de dekorativa panneauerna till paviljongen – finns det i verlden än menniska som hinner med allt detta på 2 månader nej, nej och tusende gånger nej – det är omöjligt, men det är å andra sidan just då man försöker det omöjliga som man lyckas litet.

15 Juni 99 15 juni 1899
Det är ju ledsamt men hvad skall man göra! Jag plågar mig nog tillräckligt redan med Söderström & Cos hotelser. De ha nu skickat korrektur, liksom om 4de häftet vore färdigt. Hvart skall jag arma menniska ta vägen med allt det jag tagit på mig!? Sommarn blir kort och jag får ej något nytt och godt färdigt till verldsutställningen!

Petersburg 5 mars 5 mars 1900
Bertha var mig till en stor hjelp och godt stöd i går. Hon rådde mig ifrigt att stanna öfver denna dag och få klarhet angående taflornas öde. Under de två Senaste dagarna har det varit omöjligt att få tag i någon – det har ju varit maslinitza och "guljanie" fulla menniskor öfverallt och stor glädje. Jag är glad att sjelf ha träffat Forostoffsky och af honom fått veta att våra taflor som legat 8 dagar i den finska lastvagnen, ändtligen, den 1sta mars afrest och först omkring den 20 äro i Paris. Vi ha således god tid till allsköns guljanie".

5 mars kl. ½ 9 på aftonen. 5 mars 1900
Just nu fick jag telegram från Eydtkuhnen att våra taflor i dag lyckligen passerat gränsen. Bertha är utmärkt snäll och modig och förnuftig. Bra roligt var den att läsa Mammas och Annies bref och se att ni voro så raska. Helsa nu alla rigtigt hjertligt säg att vi resa med godt samvete sedan Jag fått besked om taflorna och må rigtigt bra allesamman. Gud vara med Er. – Mammas Atte.

Salzburg 10 mars 1900 10 mars 1900
Någon synnerlig brådska till Paris har jag ej då jag ju vet att taflorna icke kunna vara der förrän i slutat af nästan vecka.

Paris 28. (Jag tror det är den 28, onsdag är det i alla fall) mars 1900 28 mars 1900
Våra finska taflor äro alla här i god ordning intet fel på dem. De stå uppställda i lådorna i källaren. Värre är det med panneauerna till paviljongen – de äro borta. Sanmark är afsändare och Runeberg adressat. Jag är så lycklig att jag ej har någon slarfva i det byket.

Paris tisdag 3 april fortsatt onsdag 4 april 1900 3 april 1900
Det har varit en dag rik på politiska emotioner. Först hade vi fått höra att Tenischeff, bakom vår rygg gått och telegraferat till Petersburg för att få vår finska särställning i konstafdelningen omintetgjord. Jag sade då till Loboykoff, som tillsvidare representera Tolstoy, att Tenischeff icke hade något med saken att skaffa, att jag fått storfurst Wladimirs tillåtelse och löfte, och att jag, om Tenisckeff tänkte göra annorlunda, jag skulle ta bort alla mina taflor och afgå med största möjliga buller och skandal. Loboykoff bad mig lugna mig, öfvertygad som han var att jag skulle få rätt i telegrammet som skall komma som svar.

Samma onsdag 31 okt. 1900 Samma Paris. 31 oktober 1900
Igår var jag som sagdt, hela dagen på utställningen med Ernst Nordström. Jag fick se en massa saker som jag ej sett förut. Min olyckliga tveksamhet tog ut sin rätt då det gällde att bestämma sig för inköp – också uppskjöt jag alla sådana tills Krohn kommer. Från Sèvres utställningen, som verkligen är ypperlig tar jag emellertid flera saker, det är jag säker på. Våra finska taflor, höllo sig utmärkt bra – det är något genomärligt i dem som skiljer dem från mängden af utstäld, oljemålad duk.