Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Bertel Hintzes beskrivning

Fri replik av den senare illustrationen till motsvarande dikt i Fänrik Ståls sägner. Motivet är sett mer uppifrån, varigenom av de hälsande figurerna i förgrunden – som reducerats till fem – blott huvudena synas; i bakgrunden en huslänga med klockstapeln längst till vänster samt figurgrupper kring salustånd på gamla torget i Borgå. Kuskens huvud vid halsen avskuret av övre bildrandenn. Akvarell och täckfärg. Ca 25 x 35. Signerad A. Edelfelt 1901. Målad i Paris januari 1901 såsom gåva av de anhöriga åt Generallöjtnant Gustaf Robert Ehrnrooth (den i vagnen sittande generalens son) på dennes 80-årsdag 31 januari 1901.

Förekomster i brev

Paris 16 Januari 1901 16 januari 1901
Sedan har den Ehrnroothska aqvarellen kommit, och den tar mycket mera tid än jag någonsin kunnat ana. Hvar ledig minut har Jag arbetat på den. Jag gör ändå den scenen der gubben redan sitter i vagnen – de må nu tycka att det går generalens värdighet för nära – men då är felet Runebergs. Jag hinner dessutom ej numera göra något nytt, en ny komposition. ty om lördag skall denna aqvarell afsändas. Jag trodde jag skulle kunna få min concierge, François att stå i dag, men så kunde han ej. Der är ju hundradetals menniskor, på en marknad, och huru det än är så måste allt ändå göras någotsånär. Jag skall försöka skrifva till fru Anna Hagelstam i dag, men skulle jag icke hinna så ber jag Bertha vara god och telefonera till henne att aqvarellen är 28 x 39 centimeter i dagen att jag gerna ville ha en 10 c. bred passepartout, förgylld eller grå samt under en plats för en skylt der jag kan skrifva en strof från fänr. marknadsminne skylten 4 x 15 c. Förlåt att jag besvärar med detta.

Paris 23 jan. (onsdag) 1901 23 januari 1901
Det är Robba Ehrnrooths fel och fänrikens Marknadsminnes – Under en vecka arbetade jag verkligen som en galning på denna aqvarell, som, då jag skref derpå "trohet med vårt blod beseglad o.s.v." ändå föreföll mig något ironisk Jag har bråkat mycket de sista tiderna med att slutföra fröken Ackté, som å sin sida ofta gifvit återbud, och hvar ledig minut har varit upptagen af aqvarellen i fråga. – För resten vore jag glad om Mamma såg den – der finns en treflig Borgå sida i marknad, folket och byggningarna, som Mamma bestämdt kommer att tycka om. Vidare är den gamla granadören bra; jag har fått in ett uttryck af flathet och stor tillfredsställelse samt stolthet öfver den gamla kaptenen på samma gång, som icke finnes i fänr. Ståls sägners illustrationer. Snart mera – posten går och jag kan försäkra att jag nu skall bli en bra och flitig skribent igen, sedan Robbans förning är undanstökad. Helsa alla, alla från mig – jag önskar innerligt att ni, måtte känna Er så raska som jag – Jag är så att jag ville dansa ibland öfver att verldsutställningen är öfver, öfver att fänrik Stål är slutförd och att jag är en fri menniska som får måla igen. Farväl – Gud vare med Er alla Mammas Atte.

Paris 24 jan. 1901 kl. ½ 7 på morgonen. 24 januari 1901
Jag söker ännu efter orsakerna till min 9 dagars tystlåtenhet, som nu djupt grämer mig, och kommer fortfarande till resultatet att det var den Ehrnroothska aqvarellen, som kostade mig en oerhörd möda. Det är ju en af de mest komplicerade scenerna i Fänr. Ståls Sägner, denna marknadshistoria. Jag mins att jag den näst sista morgonen for af som en galning till flere vagnfabrikanter i Paris för att få tag i en gammal vagn, öppen emedan det heter vårdslöst mot suffletten stödd, sedan till alla möjliga antiqvitetshandlare för att få tag i en gravyr af ett dylikt åkdon och sist, då jag ej lyckats och dagen hunnit halft förgå, till den polske målaren Rosen, der jag då ändtligen fick några dokument. Der fick jag dessutom se en rysk generalshatt från Nikolai Is tid och fick då lof att i hast ändra den jag hade satt på höga herrens hufvud. Jag ville nämligen ej komma med origtigheter inför Robbans örnblick.

Paris Lördag 26 januari 1901 26 januari 1901
Just nu fick jag Mammas bref deri jag till min glädje ser att "allt är på rätt igen med vår korrespondens. Jag mår fortfarande mycket bra och önskar Eder detsamma. Måtte nu roten och upphofvet till uppehållet i korrespondensen, aqvarellen för Ehrnrooths, komma fram i tid och göra den äskade effekten.