Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

kommerseråd, lantdagsman, direktör för Vasa Aktie-Bank

Källor

Paris 30 mars 89 30 mars 1889
Dagnan tyckte om porträttet av Kurtén, men lika litet som andra förstod han bordet, klubban och skålen; i den franska nationalförsamlingen.
Paris 25.4. 89 25 april 1889
Salongens vernissage är om tisdag; porträttet av Kurtén lär se bra ut.
Saaris fredag 12 Juli 89 12 juli 1889
Porträttet av Haartman till samma pris som porträttet av Kurtén; vill inte offra mer än 8 dagar på det.
Paris 10 dec. sent på qvällen 10 december 1889
Besynnerligt brev från Aminoff om betalningen av porträttet av Haartman; Haartman och hans vittne Axel Antell kommer inte ihåg att Edelfelt med stöd av porträttet av Kurtén nämnt summan 3000 mk; Aminoff skriver att Riddarhusdirektionen, dvs. Robert Ehrnrooth, Pippingsköld och Haartman vill att Edelfelt ska retuchera porträttet: kring Haartmans mun och fonden.
Paris 10 april (måndag) 93. 10 april 1893
Osäker koppling Antells död och formaliteterna vid densamma ha tagit all den tid jag haft öfriga (jag målar alla förmiddagar). Lyckligtvis kom Hildebrand i går och Kurtén kommer den 20. Jag hade beställt kista och ryske konsuln skulle ha varit mycket ond deröfver när jag trodde mig handla väl och klokt, och som ingen annan var tillhande så gjorde jag det. Ett evigt språng hos poliskommissarier, juge de paix, på mairiet. En massa konstalationer, vittnen – usch sådana omständigheter. För att få ta en dödsmask af honom fick jag gå upp ändå till polisprefekten (det gick jag med Mittag Leffler) som genast gaf oss rättigheten. – I går var la levee de corps. flere franska läkare, Due, Wahlberg, Hildebrand – men inga andra landsman än Ville Vallgren och jag. Nog tycker jag de hade kunnat besvära sig dit ändå. Mittag Leffler tror att A. testamenterat en miljon till unversitetet och konstförenigen – men myntsamlingen till Sverige. Det var hjertslitande att se hans trogne betjent, François, som gret förfärligt och nödvändigt ville följa med kistan till Wasa, det han också lär få göra, sade Hildebrand.
Paris 20 april 93 20 april 1893
Osäker koppling Kurtén och Lindelöf har jag träffat. Underligt med Antell att han ej skrifvit sitt testamente så som han lofvat. Han ändrade det också alltjemnt, och det är en ren tur att det nu råkade vara till Finlands förmån. Jag mins så väl att han engång anförtrodde mig att allt skulle gå till "Institut de france" och att jag skulle måla ett mounumental porträtt af gubben Rosenberg för att uppställas der under Mazarins kupol! Och filadelfia och Stockholm *). *) ingenting skriftligt för betjenten hans sista ord på dödsbädden lära ej gälla, sade Kurtén. Emellertid är Hildebrand rasande. Antell hade uttryckligen lofvat att svenska myntkabinettet skulle få de exemplar som ej funnos der förut, hvarför de aldrig vid auktioner täflat med Antell. Emellertid existerar ingen sådan clausul i testamentet. Jag tycker hvad det skall svida i Snoilskys hjerta – Stommen till As samling är nämligen Snoilskys samling som han sålde för att återbela till den första frun hennes förmögenhet. – De som sågo Snoilsky då säga att han hellre skulle på sålt ett skålpund af sitt eget kött –
Moskva 14/26 Maj kl. 3. e.m. 1896 26 maj 1896
Våra finska deputerade gingo nära kejsarn – först gingo golova'erna i Moskva och Petersburg och Warschau, och så kommo de våra – Montgomery Biskop Johansson och Ramsay i ett led – Kurtén och Wärri och Rein i ett annat. Johanssons och Reins doktorshattar begreps ej af mängden. Hvad som var rent af ynkligt att se var de stackars utgamla generaladjutanterna som skulle bära baldakinen. Alltjemnt vacklade baldakinen till höger och venster, och man trodde att någon af gubbarne skulle ramla och stryka med på kuppen. – De svettades och sågo olyckliga ut i sina skinnmössor, krokiga i ryggen och utgamla. Många åttioåringar, de allra flesta öfver 75 år.