Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

rysk general, farbror till Sophie Manzey

Källor

Rainer Knapas & Maria Vainio, Albert Edelfelt och Ryssland, 2004, 456

Lördag. Okt 1880 16 oktober 1880
Resan till Spanien skulle knappast ha blivit möjlig; de 21 baden som Nikolaj Buistroff rekommenderat måste först tas i Biarritz och Edelfelt har räknat ut att de tagit slut först i dag; han har tänkt dra söderut i februari; det vore roligt att göra en resa där man hade tid på sig med Manzeys; han vill till Boruvna nästa sommar; han kan få resa till Alhambra med Jean-Joseph Benjamin Constant; om det inte blir någonting av porträtten i Petersburg kommer han troligen att tillbringa våren i Andalusien.
Tisdag d. 26 Oktober 1880. 26 oktober 1880
Det gick som Alexandra Edelfelt tänkte, Manzeys kom samtidigt med deras brev; de träffades på Gymnase theatern; de var inte nöjda med intrycket av det regniga Paris efter det härliga vädret och havet i Biarritz; de hade kommit tidigt på morgonen och haft en lång kall söndag framför sig; Edelfelt önskar att de skrivit eller telegraferat till honom; de roades av pjäsen "Nina la tueuse", en komedi på vers som driver med den moderna Zolaska litteraturen.
Hennes farbror General Konstantin Manzey var med dem i Biarritz; han liknar brodern och påminner om Ernest Meissionnier; han är ungkarl.
Generalen gav 5 hundrafrancssedlar till fröken Sophie Manzey och 1 sedel åt Schura Manzey; Edelfelt förde dem till Ecole des Beaux Arts; Hemicykeln [freskmålning av Paul Delaroche] slog mest an på Paul von Etter och fröken; Generalen tycks inte njuta av konst, en kopia av MichelAngelos Yttersta dom behagade honom inte; men Edelfelt kan ha misstagit sig på Generalens konstnärliga begåvning, för denne tyckte att den pompejanska gården i Ecole des Beaux Arts inte var i stil och att en målad fris från Siena störde det hela; därefter gick de till la Sainte Chapelle.
De stannar en vecka och beger sig sedan via Nizza och Milano till Venedig och därifrån till Petersburg; om en stund ska de åka till Versailles; vädret är grådaskigt och fult; Generalen kommer med; ibland tinar hon upp som på Haiko, för att i nästa ögonblick åter tala om Mischa Wolkoff; modern tillrättavisar henne alltid; utom att hon är smickrad av hans låga, tycker hon om att reta alla genom att överdriva sin förtjusning; det är omöjligt att hon är kär i en människa som hon så kapitalt grinat ut för en månad sedan.
Paris. torsdag 28 oktober 1880
Föregående dag var förtjusande; de slapp Generalen genom att göra en utfärd utåt landet, de tog en vagn till St Cloud; vädret klarnade upp och de förvillade sig nästan i parken så att fru Alexandra Manzey blev trött; de kom i "stickmörker" till Boulognerskogen; Edelfelt föreslog att de skulle dinera à la Cascade, de älskande parens restaurang; middagen blev animerad, de drack champagne och flickans is tinade fullkomligt; fru Manzey har samma generösa natur som fru Emilie Etter och var på ett briljant humör, det är omöjligt för henne att dölja sina tankar; fröken Sophie Manzey började med att driva med Mischa Wolkoff, men gick sedan över till annat; efter att ha bjudit kusken på middag i köket var de överens om att de haft en förtjusande dag.
I förrgår var de på porte St Martin; Edelfelt hade inte sett ett féeri på länge; hur mycket de än håller på St Petersburg erkände de att de aldrig sett något liknande på baletten; konsten i allt här i Paris är lösningen på gåtan; i Petersburg är det herr Johanson eller vad han heter, här är det artister som Alfred Grévin som arrangerar en balett; Generalen bjöd och förklarade pjäsens gång högst välvilligt; denne talar gärna om vad allt kostar och han påminner om Boris i det fallet.
Måndag, allhelgonadag 1 november 1880
Alexandra Edelfelt får nöja sig med mindre telegrafiska meddelanden; Manzeys har skjutit upp resan dag för dag, men ser ut att resa följande kväll.
Farbrodern, Generalen, är "crampon" [efterhängsen] och stör och lägger sordin på nöjet; han har följt med på resor till St Germain och Versailles, han har bjudit på teater; han är gammal ungkarl, förtjust i sig själv och talar ständigt om pengar; han är rysk i högsta grad och utan finare, verklig bildning; han är en slags Boris i större stil.
Aldrig har Edelfelt målat så lite; han har varit med dem från morgon till kväll; de har sett nästan alla teatrar; efter klockan 12 på natten, då onkeln går, har de roligast; Edelfelt, Paul von Etter, fröken och även fru Alexandra Manzey är inte sig själva då han är där.
(fortsättning) De var häromdagen i ateljén och var betagna av Edelfelt arrangemang; de drack kaffe och åt frukt; det blev ingen frukost till följd av generalens mellankomst; de har inte sett en sådan originell ateljé tidigare; dagarna efteråt fick han komplimanger för sin smak; Carl Mannerheim som sade att han inte hade någon.
Paris onsdag afton 3 nov. 1880 3 november 1880
*I dag har Edelfelt skrivit ett långt brev till Paul von Etter i Nizza; på eftermiddagen besökte han general Konstantin Manzey som reser till Nizza i dag; summa sumarum har det varit de 10 egendomligaste dagarna i hans liv.
Onsdag d. 10 Nov 1880 10 november 1880
Manzeys torde snart komma till Venedig; Edelfelt har skickat Paul von Etter ett rekommendationsbrev till John Singer Sargent som är den bästa guide man kan tänka sig i Venedig.
24 nov 80 24 november 1880
Edelfelt har fått en lång skrivelse från Paul von Etter daterad Berlin den 18; de har inte fått Edelfelts brev i Venedig; de måste ha fått en egendomlig uppfattning om Edelfelts artiget, då de inte fått svar på fru Alexandra Manzeys vänliga brev; han har skrivit till Paul i Petersburg och förklarat; det var ledsamt att de därmed gick miste om att göra John Singer Sargents bekantskap, som är en bättre guide än Bædeker [reseguide] och de vanliga ciceronerna i Venedig.
Gatschina d. 15 januari 1882 15 januari 1882
Konstantin Manzey är här – tyst och vänlig. De två bröderna ha ej ett ord att säga hvarandra. Gubben Nik. Nikwitch är alls ej rysk – snarare kosmopolit – hvarifrån har då fr. Sofi fått sin inbitna ryskhet?