Beskrivning

rysk godsägare, far till Sophie Manzey, g.m. Alexandra Ivanovna Jacobsen, Emilie von Etters svåger

Källor

Inga källor
Petersburg Onsdag morgon 1 januari 1886
Edelfelt har mot sin vilja stannat en dag längre i S:t Petersburg; [betjänten] Alexej kom för sent till bangården p.g.a. dålig istvostschik; Paul von Etter som hade skyndat från Peterhof och Nikolaj Manzey som hade kommit för att ta avsked på bangården var glada och den senare bjöd på en storartad frukost "hos Borrel" [en restaurang?].
Herr Manzey har kvar en "klockarkärlek" till Edelfelt; fru Manzey är sjuk; efter frukosten gick herrarna upp till fru Manzey, men då kom också Michail och Sophie Volkov, vilket Edelfelt fanns pindamt, men han fann en viss distraktion i att studera Volkovs tölpaktigheter; Volkov visade artighet mot sin fru på ett "komligt", klumpigt, sätt och utan respekt för andras människovärde.
Denna dag ska Edelfelt äta frukost hos Manzeys; sedan tar han tåget klockan halv två på eftermiddagen.
Petersburg tisdag 23 nov 86 23 november 1886
Edelfelt använde föregående dag till att göra visiter, trots ohyggligt väder; han träffade inte familjen Albedinskij, som inte var hemma, men däremot familjen Manzey, herrskapet Armfelt och Sophie Volkov (f. Manzey).
Sophie Volkov hade "embellerat", blivit vackrare, och tog emot honom vänligt och glatt, lite för glatt för att vara naturligt; hon talade med "en aplomp", självsäkerhet, om "mon mari", min man hit och min man dit; fiendskapen mellan Michail Volkov och familjen Manzey verkar högst överdriven; familjen hade inrett en del av sin lägenhet för de nygifta, men Michail Volkov hade ändå hyrt en våning på Hôtel d'Europe som kostade 25 rubel per dag; nu får Sophie Volkov sitt lystmäte av betjänter och vagnar; all denna konvention, konvenans och komfort där nya idéer eller känslor inte har någon plats är något som Edelfelt inte förstår; Sophie Volkov hade inte varit rätt kvinna för honom insåg han nu, "nej, nej, njeto dobra marcher" [nej, nej, det går inte bra].
Hos familjen Manzey var också Bystrov och Koki von Etter; hade de inte varit med hade Sophie Volkovs föräldrar säkert talat med Edelfelt om sina bekymmer.
Berlin d. 23 / 1 88 Hôtel Continental kl. 6. e.m. 23 januari 1888
Edelfelt och Ellan de la Chapelle-Edelfelt [som gifte sig i januari 1888] kom fram med tåget till Berlin klockan sex på morgonen; de kom från S:t Petersburg där familjen von Etter, Nikolaj Nikolajevitj Manzey, [Alexis?] Gripenberg, fruarna von Kræmer, Boije och Eugenie von Etter följde dem till tågstationen med blommor och konfektaskar; det är ledsamt att inte kunna bjuda av konfekten till Alexandra Edelfelt som tycker så mycket om konfekt från Petersburg; de hade elegant sällskap också på tåget där Lord Randolph Churchill med lady hade sovkupén bredvid.