Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

rysk fältherre

Källor

Gatschina Onsdag d. 2 febr. 1882 2 februari 1882
I morgon lärer jag resa in till staden på qvällen för att om fredag morgon återkomma. Öfverste Bogaewsky berättade mig att ”Golos” i dag talt om mina taflor i välvilliga ordalag. – Den gamle kommendanten som är så vänlig ehuru han tyckes vara litet ålderdomsvag heter Baguwut (Baggehufvud) och kommer alltid och himlar sig öfver mitt "excellent travail – permettez moi de vous féliciter – priskurant samma sak. En mycket pratsam herre är kosacköfversten Ivaschkin-Patapoff. Han liknar Skobeleff och ser ganska grann ut i den långa kaftanen med silfverpatronerna på bröstet. – Jag börjar nu känna alla officerarne och nästan alla underofficerarne här. Också går och kommer jag nu som jag vill och tycker, löper i lönntrappor och korridorer utan att någon bekymrar sig om mig.
Petersburg 8 mars 1882 8 mars 1882
Man talar mycket om krig. Skobeleff, som man trodde i fullständig disgrace, åt i går frukost med Kejsarn, det hörde jag af Duperret, som träffat S. strax efteråt. Man anser derföre att hela hans uppträdande i Paris varit en ”ballon d’essai” för att sondera England och Frankrike. Eget är att det finnes personer som tänka på möjligheten att icke bli genompiskade af preussarne. Man talar om Napoleon och Moskva – men tiderna ha förändrats, och preussarne behöfva alls ej komma längre än till Polen och Östersjöprovinserna för att få hvad de vilja ha. – Visserligen kompliceras frågan om Frankrike blandar sig i fejden, men det ser ej så ut. De akta sig nog, och äro ännu ej rustade. Officerarne äro modiga och skrifva redan fram och tillbaka för att bli det ena eller det andra under ett stundande krig. Fru Etter talar med fasa om denna möjlighet – och ohyggligt vore det ju. Låt vara att Skobeleff är en tapper man, så äro preussarne det också och ha 10 generaler der ryssarne ej ha mer än 1. – Gud bevare oss för en sådan olycka. Finland skulle dock bli temmeligen oberördt af striden, ifall vi ej skulle få en preussisk ockupationskår på nacken.
Paris d 9 Juli 1882. 9 juli 1882
Hvad säger man om Skobaleffs död? Eget att han icke fick dö med svärd i hand.