Beskrivning

skulptör

Rom. d. 31 Mars 1876. 31 mars 1876
Edelfelt har knappt fått en blund om nätterna eftersom Victor Hoving alltid har något behov som behöver uppfyllas; vakandet har gett honom ett så miserabelt lynne att han inte har lust till någonting på dagarna; Edelfelts humör blev så uselt att han fick huvudvärk och bleknade till den grad att Walter Runeberg och C. Holm förbjöd honom att vaka om nätterna; doktor Erhard rekommenderade en tysk bokbindarfru, som Hoving inte är nöjd med; Runeberg hade lovat sända Robert Stigell för att vaka, men fick bara tag på en ung dansk målare, Pietro Krohn.
Rom d. 3dje April 3 april 1876
Edelfelt ber Alexandra Edelfelt att vara vid gott mod; Walter Runeberg, Robert Stigell, dr C. Holm och Pietro Krohn har varit hos honom; nästan alla de nordiska konstnärerna har någon gång haft denna feber, för närvarande finns en ung dansk bildhuggare på hospitalet.
Rom, måndag d. 15 Maj 76. 15 maj 1876
Det blev ingen promenad i vagn med Pietro Krohn och Robert Stigell i går; när de kom för att hämta Edelfelt skulle han just inta sin middag.
Robert Stigell verkade glad över Edelfelts tillfrisknande.
Roma d. 16 maj (tisdag) 1876. 16 maj 1876
Robert Stigell kommer att exponera [ställa ut] en vacker liten Amor i marmor.
Pietro Krohn är på bröllop i protestantiska kyrkan: en skulptör Oscar Berg (svensk) gifter sig med en fröken Augusta Montgomery; Robert Stigell sade att bruden var gammal, ful och elak; Johannes Takanen är marskalk; Runebergs är också där.
Florens d. 19 Juni 1876. Fortsatt i München den 22 Juni. 19 juni 1876
Det första Edelfelt såg då de anlände föregående kväll var fru Clara Block, född Montgomery, en svensk 50-årig fru som Edelfelt sett i Rom, samt Robert Stigell med två finska studenter, Schultz och Svinhufvud, typiska tavastlänningar som skall studera på polyteknikum; de åt middag i Englischer Garten där Glucks orkester spelade och gick sedan till sängs.
Paris d. 15 Februari 1871 15 februari 1877
Robert Stigell har anlänt; han är fullkomligt obekant med Paris och språket och har därför inte klarat sig på egen hand; Edelfelt och Gunnar Berndtson har agerat tolkar så mycket de hunnit.
På tisdagkvällen åt Edelfelt först en bastant middag med Axel Fredrik Holmberg, Ernst Nordström, Gunnar Berndtson, Robert Stigell, Gottfrid Schybergson och Wolff; efter det promenerade de på de trängselfyllda bulevarderna och hamnade slutligen på Folies Bergères; där såg de den starka amerikanskan Leona Bare, som trots allt ser väldigt kvinnlig ut; de såg också la femme-poisson [fiskkvinnan] som vistades flera minuter i ett genomskinligt glasakvarium, om det är "krutschki" är det bra gjort; Edelfelt hade stämt träff med Maxime Faivre och Pierre Petitgerard på maskeradbalen på Bullier; Maxime hade ordnat supé i sin ateljé; där var Petit Gerard och hans bror medicinstudenten, en elsassisk arkitekt Hartmann, samt Gunnar och Edelfelt; Petit Gérard blaguerade [retade] Gunnar för hans tystlåtenhet.
Edelfelt träffade Walter Runeberg då han lotsade dit Robert Stigell; Stigell bor i samma hus och tänker komma in på någon av skulpturateljéerna vid École des Beaux Arts.
Edelfelt började brevet så sent att det redan hunnit skymma; han skriver mera en annan gång, mellan modeller, Eklöfvar, Stigellar och dylikt.
Paris d. 18 Februari 1877 18 februari 1877
Edelfelt följde med Eklöfs som tolk på Bon Marché; han kan inte begripa varför de behövde honom med då fru Elin Eklöf talar ganska bra franska själv; den senaste tiden har han tolkat så mycket att han på rak arm kunde skriva kapitel i en parlör; först var det Robert Stigell som behövde tolk, sedan Eklöfs och föregående kväll var det John Börjeson; Börjeson ville tvärt ha en kypare på Café l'Univers att stå modell och de hamnade att tala med både överkyparen, värden och värdinnan och väckte allmän uppmärksamhet; Edelfelt är led på tolkandet och planerar att ge en liten fransk parlör med uttal åt alla nordbor som anländer till Paris; han kunde också annonsera i Nordens mest lästa tidningar att han åtar sig att tolka endast mot lämplig avlöning.
Paris fredag d. 23 febr. 1877 23 februari 1877
Robert Stigell har svårt med franskan, inlärningen försvåras av att han inte har den minsta grammatikaliska baskunskap ens på svenska; Edelfelt har försökt lära honom, men han tror inte att han håller ut.
Paris Onsdag d 29 febr 77. 28 februari 1877
Efter att ha rådgjort med flera skulptörer vid Ecole des Beaux Arts har de kommit fram till att Robert Stigell skall söka in till Pierre-Jules Cavelliers ateljé; Cavellier är gammal prix de Rome-mottagare [Romarpriset] och talar därför bra italienska, vilket är en fördel för Stigell: Stigell tecknar redan i Léon Bonnats ateljé om kvällarna med Walter Runeberg, Adolf von Becker, Ernst Nordström, Nils Forsberg och några danskar; skada bara att de i allmänhet lär teckna så skralt hos Bonnat nu för tiden.
Edelfelt har hjälpt Robert Stigell in på Ecole des Beaux Arts; Pierre-Jules Cavellier tog emot honom i sin ateljé; eftersom Cavellier varit mycket i Rom talar han flytande italienska, vilket är en stor vinst för Stigell, i synnerhet som Cavellier har den ”allvarligaste” ateljén på skolan; Stigell och H[ertzberg?] är hos ryska ministern för att få den nödvändiga rekommendationen.
Robert Stigell är fiffig, men saknar skolkunskaper; han tänker, och denna tänkande okunnighet är ofta roligare än enfaldig lärdom.
torsdag d. febr. 77. 1 mars 1877
Edelfelt kunde skriva en massa reflexioner och strunt om Rafael Hertzberg och Robert Stigell, som han träffar varje dag, men han avhåller sig; nu vill han enbart tala med Alexandra Edelfelt; då han blir rätt förstådd är han också öppen och frank.
Edelfelt skall visa Jean-Léon Gérôme ett svartkritsporträtt av Robert Stigell; om Gérôme tycker det är bra sänder han även det till Salongen.
Paris onsdag d 7 mars 77. 7 mars 1877
Robert Stigell är ful som stryk, men Edelfelt har funderat på att göra en teckning à la Holbein och göra något lustigt av honom.
Paris Tisdag d. 13 mars 77. 13 mars 1877
På eftermiddagen tecknar Edelfelt Robert Stigell i svartkrita; om det blir bra skickar han även det till Salongen.
Edelfelt måste avsluta för att hinna posta brevet; han ber Alexandra Edelfelt hälsa innerligt till systrarna, Morbror Brandt och tante Adèle Gadd; han tackar för strumporna, som han inte fått tidigare då Robert Stigell hade dem inpackade.
Paris d. 18 mars 1877. 18 mars 1877
Det smärtar Edelfelt att Alexandra Edelfelt fann henne [drottningen] fårögd; Gunnar Berndtson och Robert Stigell menar att hon var bättre på tavlan än på teckningen; om Alexandra Edelfelt vill skall Edelfelt göra retoucher [ändringar] efteråt; han vill inte att Mamma tycker hans drottning är kommun [vanlig] och vulgär.
Teckningen av Robert Stigell är också avsänd till Salongen; ramen kostade 10 francs, men den får Stigell betala då Edelfelt ger honom porträttet; han har visat teckningen för Jean-Léon Gérôme som tyckte den var lite "sec" [torr], magert behandlad, men bra som karaktär och esprit [anda]; bara Stigell och Gunnar Berndtson vet om att den är anmäld, därför gör det inget om den blir refuserad.
Paris thorsdagsafton d 22 Mars 77. 22 mars 1877
Edelfelt hoppas att hans tavla och hans porträtt av Robert Stigell skall framstå i sin bästa dager för juryn; Max Faivre gör en ny kompisition varannan dag; Edelfelt, som inte är så hänförd av de eviga mytologiska och gammaltestamentliga ämnen tänker göra skisser ur (Finlands) historia och poesin; han ber Alexandra Edelfelt skicka Gabriel Reins historia.
Paris d. 27 Mars (på aftonen) 1877. 27 mars 1877
Robert Stigell tog Edelfelt och Gunnar Berndtson till ett matställe där han äter billigt med några danskar; Edelfelt föredrar Anna, fastän maten där är 50 cent dyrare; danskarna Karl Madsen, Christian Skov och en bildhuggare ser högst komiska ut; Stigell och Ernst Nordström är också alldeles makalösa, tänk därför alla dessa på rad vid ett middagsbord.
Paris d. 5 April 77 5 april 1877
Edelfelt har ännu inte hört om teckningen av Robert Stigell har blivit antagen till Salongen.
Paris måndag d 9 April 1877 9 april 1877
Nylänningar i Paris träffades på Joseph (matställe på Rue Montpensier) för att besluta om telegrammet till avdeldningens årsfest; de hade också bjudit in Walter Runeberg, Adolf von Becker, Rafael Hertzberg, Hjalmar Londén och Robert Stigell, varav de tre sista kom; Richard Salingre var inspektor, Axel Fredrik Holmberg kurator, Ernst Nordström skulle hålla festföredraget, medan Gunnar Berndtson och Edelfelt representerade avdelningen; det skulle ha varit roligt, bara inte den rysligt tråkiga Londén varit där.
Paris d. 15 April 77. 15 april 1877
Jean Gounod har fattat vänskap för Edelfelt sedan han sett porträttet av Robert Stigell och några andra teckningar; han är en hygglig och väluppfostrad ungdom, som har ärvt faderns veka lynne; han är stor konstentusiast, spelar piano och violin men vill inte bli jämförd med fadern och har därför valt måleriet; han har just börjat så det är svårt att säga om det blir något av honom.
Paris d. 16 Juni 77 16 juni 1877
Det blir för stekhett i ateljén; Edelfelt går två våningar ner till Robert Stigell för att skriva.
Paris, d 30 Juni 77. 30 juni 1877
Gunnar Berndtsons feber fortsätter; Edelfelt hoppas till Gud att det bara är en "fièvre de saison" [säsongsfeber]; Berndtson har tagit kininpulver och laxativ; värden Monsieur Camut tror att det skall bli bättre följande dag; de har tillkallat doktor Barré, som inger förtroende; om en svårare sjukdom skulle utbryta finns goda sjukhus och sköterskor, Robert Stigell, Colliander, Otto Wallenius och Edelfelt.
Ännu Paris 1877 lördag d Juli 7 juli 1877
Robert Stigell skickar Citoyenne och pagen till Finland, de är inte tillräckligt torra ännu.
Paris d 11 Juli 77. 11 juli 1877
Edelfelt längtar efter svar från Alexandra Edelfelt om vad han skall göra, resa hem eller stanna kvar ännu en tid med Gunnar Berndtson, som inte längre har feber, men ännu är sängliggande och loj; han frågar sig vad Pietro Krohn skulle ha gjort, men har han en älskad mor som väntar på honom?; om det varit farligt med Berndtsons sjukdom skulle de genast fört honom till Maison Dubois eller något annat sjukhus; Edelfelt är irriterad över att läkaren inte genast sade att denna fièvre muqueuse (Edelfelt tror det är lindrig tyfus) skulle bli så långvarig; han borde ha kommit hem för en månad sedan då han såg rask ut och var på briljant humör, men tavelaffären förhindrade detta; den svåra hettan och oron har gjort honom mager, blek och modfäld; han önskar Gud gav honom ett råd; om något inträffade och han var bortrest skulle han ha samvetskval hela sitt liv; läkaren och Monsieur Camut säger att Edelfelt kan resa; Robert Stigell, Colliander och Otto Wallenius finns i staden, men den äldre Camut är den Edelfelt litar på fullt ut.
Lübeck, den 17 Juli 1877 17 juli 1877
Edelfelt kunde inte längre hålla ut i Paris; han reste på lördagen då Gunnar Berndtsons läkare förklarade att han kunde åka; han tog farväl av Berndtson, Julian Alden Weir, Monsieur Camut och kyparen; han följdes till tåget av Colliander, Robert Stigell och Otto Wallenius.
*Edelfelt lämnade Gunnar Berndtson i goda händer; han ses efter av Julian Alden Weir, Gustave Bourgain, Robert Stigell, Otto Wallenius, Colliander och främst Monsieur Camut.
2 dec. torsdag, Café de la Regence 2 december 1886
Har gjort visit hos Stigell.
Stigells fru har legat i tyfus ända sedan ankomsten till Paris; hon blev glad att se någon från Helsingfors, men febern steg då hon talade.
Stigell sköter hushållet och sin fru; de har ingen piga.
Läkaren kommer till Stigells två gånger per dag.
Paris lördag d. 11 dec 86 11 december 1886
Fru Vallgren kom storgråtande från Stigells; Ville Vallgren och Edelfelt har väntat oroligt på Palmbergs besked.
Fru Stigell tror själv att hon kommer att dö; Robert Stigell är utom sig.
Palmberg menar att Stigells franska läkare är kunnig; han och Palmgren går hos Stigells två gånger om dagen.
Paris d. 14 dec 86 14 december 1886
Edelfelt gick till Stigells tillsammans med Palmberg på söndag kväll; Palmberg hade trott att fru Stigell skulle leva till måndagen, men när de kom fram var hon död.
Vallgrens har tagit hand om Stigell och bestyr om begravningen.
Stigell är nedslagen, men han kommer att klara sig tack vare sin "sjömansnatur".
Paris Onsdag d. 22 dec 1886 22 december 1886
Stigell håller kuraget, modet uppe tack vare sin "skärinatur" [skärgårdsnatur]; han bor hos Hasselberg.
Stigell tyckte att det var alldeles onödigt att polisen desinficerade ateljén med karbolsyra; han fick förklarat för sig att det är kutym; han skulle själv ha lagt sig i samma säng där frun dog.
Edelfelt ska gå till ryska konsulatet med Stigell i anledning av bouppteckningen efter fru Stigell, som Stigell också tycker att är onödig; polisen satt sigill på lådor och skåp.
Stigell gjort han visit för att tala om bouppteckningen efter frun.
Edelfelt och fröken Schjerfbeck är överens om att ingenting kan stuka Stigells "bondnatur".
Julafton kl. ½ 6 e.m. 86 Rue d’Offémont 35 24 december 1886
Har varit med Stigell på ryska konsulatet för bouppteckningen; Edelfelt förstår sig inte på juridik och Stigell förstår inte franska; Stigell fick råd för hur han ska få bort sigillen som har satts på hans egendom.
Stigell vandrade till begravningsplatsen i regnet för att sätta blommor på fruns grav; Edelfelt önskade Stigell god jul och det skar i hans öron.