Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

syster till Helene Demidov di San Donato, dotter till Elisabeth Trubetskoj

Petersburg måndag 10 december 1883
Osäker koppling I går och i dag har jag gjort croquiser till furstinnans porträtt hon blir i profil, hufvudet halfprofil, hållande öfver axeln en sobelbrämad gammalrysk mantel af guldbrokad – ena handen blir synlig Duken så stor som pappas porträtt. 2000 rubel sade jag åt Linder. Hon har ett aristokratiskt utseende (född Trubetskoi, dotter till den bekanta Lise Trubetskoi i Paris). Jag tror jag skall kunna göra detta porträtt mycket fort om hon bara sitter. Hon och hennes syster en liten ful, obetydlig en äro mycket vänliga.
Petersburg onsdag – 12 dec. 83 12 december 1883
Osäker koppling Hon är mycket vänlig, pratsam, naturlig. Hennes lilla syster ser alltid sur ut - ett ryskt drag. Jag vet ej om det är blyghet eller leda vid lifvet. Visserligen är det ganska ljust i det rum jag målar, men med sådant väder det var i går kan man bli rent galen.
Lördag 15 dec. 83 15 december 1883
Osäker koppling I dag var jag urståndsatt att måla genom mörkret – dessutom var jag arg på Demidoffs intendent och på fröken Troubetskoi som flyttat mina saker, utan vidare, i intendentens sängrum, der det är mörkt och der jag ansåg det opassande att ha furstinnan att posera. Jag kallade derför på Demidoff, och utlade kort och kraftigt att jag ej kunde göra något under sådana omständigheter, och att jag redan förut hade tillräckligt obehaglig heter af vädret, brist på atelier o.d. för att ännu behöfva jagas från rum till rum. – Demidoff blef arg på intendenten, gaf honom en dugtig skrupens och sade att jag skulle få disponera öfver rummen, låsa igen dörren och att de andra ej skulle understå sig att störa mig. Den der lilla Troubetskoi har varit lam i tre år, stackars menniska, och ä derför så der egendomligt sluten och butter. Hon är 22 år fastän hon ser ut som 16 – mager liten, eländig. I dag har jag dock målat upp hela porträttet – trots mörkret, i morgon, om det är ljust, skall jag måla ansigtet.
Petersburg torsdag afton 27 december 1883
Osäker koppling Boris hade häromdagen hos Schuvaloffs dansat med fröken Olitte, och hon hade då sagt att Demidoffs voro mycket nöjda med porträttet och väntade sig ett särdeles godt resultat af detsamma.
Petersburg söndag afton 30 december 1883
Porträttet går framåt. Jag gjorde rätt i att låta det torka så länge, ty nu går arbetet dubbelt hastigt. Om hon blott skulle sitta ordentligt, om Olitte och de tusen hejdukerna skulle låta mig vara i fred!