Beskrivning

tysk tonsättare, dirigent, författare

Källor

Lund den 4 September 1872. 4 september 1872
De var på Kungliga Operan och såg Richard Wagners "Mästersångarne i Nürnberg"; där såg de också kronprins Frederik och kronprinsessan Louise.
Paris 18 April 1875 18 april 1875
Ännu några ord om Sargents, som är en helt artistisk familj; fadern är f.d. läkare och mycket rik; de reser nu sedan 20 år tillbaka, mest har de bott i Venedig och Florens, modern och barnen tänker inte på annat än musik, litteratur och måleri; modern Mary Sargent har mycket utpräglad smak och kommer vanligtvis i dispyt med Julian Alden Weir om Camille Corot, som Madame Sargent inte vet att uppskatta; misserna Austin är mera uteslutande musikaliska; Miss Sarah Austin beundrar Richard Wagner och spelar med entusiasm ur Lohengrin och Tannhäusen; unge John Singer Sargent har sagt att Edelfelt är femte i Jean-Léon Gérômes ateljé och alla tror därför att han är en stor tecknare.
Paris d. 12 Maj 1875 12 maj 1875
Edelfelt skulle gärna se någon av Richard Wagners operor; i Köpenhamn har han sett "die Meistersinger von Nürnberg", men den lär vara hans sämsta; Pauline Ahlberg talar med förtjusning om Tannhäuser och Lohengrin.
Miss Sarah Austin är betagen i Richard Wagner.
Paris d. 27 nov. 1876. 27 november 1876
Miss Sarah Austin är fortfarande lika vacker och fängslar Edelfelt mycket; han bad henne spela Richard Wagner på pianot; den yngre [Mary Austin] med det regelbundna fina ansiktet har "förlorat sig lite" genom att bli fetare.
Paris d. 15 Dec. 1876 – 15 december 1876
De har förfärliga musikdiskussioner varje dag på deras matställe; Gustave Courtois, Pascal Dagnan och musikrecencenten känner bara till den klassiska musiken och Richard Wagner; Filadelfo Simi försvarar den italienska tonkonsten; Guiseppe Verdis sista opera Aïda lär vara smörja; Edelfelt begriper inte mycket av saken men håller på klassikerna och medger att Daniel Auber, Gioacchino Rossini och Verdi skrivit mycket "musique bourgoise" [borgerlig musik]; danske Karl Madsen i deras ateljé är en fanatisk beundrare av Christoph Wilibald Gluck.
Paris d. 10 Januari 1877. 10 januari 1877
Edelfelt dansade kotiljong med en ung dam som han blev presenterad för; hon föreföll ovanligt hygglig och anspråkslös, trots att hon lär vara stormrik; Edelfelt uttalade sig tvärsäkert då de talade om Richard Wagner; det visade sig att hon varit på alla uppträdanden och repetitioner [på Wagner-festivalen] i Bayreuth, samt att hon kände Wagner personligen; de talade också om ryska konstnärer; Edelfelt förde in samtalet på en ung rysk målare som varit utställd hos Adolphe Goupil, det visade sig att hon köpt tavlan i fråga; efter dansen bjöds de på supé, som vanligt var det mest sötsaker; Edelfelt kom hem först kl. 3 på morgonen.
Paris d. 5 Februari 1877. 5 februari 1877
Edelfelt har varit med Gunnar Berndtson på en rolig årsrevy "Boûm, Voilà" på Athenée Comique; revyn tog upp alla årets händelser, turk-serbiska kriget, cri-cri, pjäser och sist hela den Wagnerska representationen i Bayreuth; Richard Wagner porträtteras mästerligt och håller tal till publiken, i vilket han undanber sig applåder och ber publiken besinna att den befinner sig i framtidens tempel och får höra den enda saliggörande musiken; orkestern utför en mästerlig parodi på själva representationen med Siegfried, Sieglinde, dvärgen Alperich, krokodiler-drakar och Rheingold [Rhenguldet, opera], samt Götterdämmerung [Ragnarök, opera].
Paris Onsdag d 29 febr 77. 28 februari 1877
Pascal Dagnan är begåvad, och trots sin talang ingen översittare; han är bara 24 år och intelligent åt alla håll, musikalisk (Wagnerian) och vänlig mot alla.
Paris d. 4 februari 86 4 februari 1886
Edelfelt är medlem i middagssällskap med Gervex, Cazin, Duez, Beraud, Guy de Maupassant; förra veckan var den roligaste middagen, där Jean Beraud överträffade sig själv; alla har samma idéer, tycker om Wagner; jubel över Paris som Edelfelt minns från sina första studieår.
Monte Carlo d. 21 mars 86 21 mars 1886
Edelfelt är nöjd med Chambure som reskamrat; han är konstnärlig och musikalisk, men tycker inte riktigt om Wagner.
Paris d. 17 april 86 17 april 1886
Gäster hos herrskapet Kahn var Edelfelt, Chambure, Madame Membrée, Mademoiselle Membrée och släktingar, som alla är wagnerianer.
Paris Påskafton 86 24 april 1886
Edelfelt har tillsammans med Meyer Söderhjelm, Neiglick, Amic, Dagnan och Aublet varit på andlig Wagnerkonsert på långfredagen; i publiken Bonnat och Puvis de Chavannes.
Wagners musik är poetisk; Edelfelt beskriver briljant orkester, ståtlig valkyria, asarna och Valhalla stod fram som aldrig tidigare, Parsifal.
Edelfelt är ledsen att Chambure inte var på Wagnerkonserten.
Den moderna musiken bättre än den tidigare, med undantag för Rossini, Meyerbeer, Liszt; om allt detta "trallallaa" som vi gått och hört på tidigare.
Dresden söndag d. 28 nov 86 28 november 1886
Edelfelt har varit på Operan; såg ny opera av Kretschmer: ”die Folkungen”, där musiken var en blandning av Wagner och Verdi; sångerskan i rollen som Karin liknade fru Aspegren; övriga personer i operan var Gustav Vasa, Engelbrekt, Magnus Erikson; abbedissan hette Rosa Nydal; primadonnan heter fröken Papier.
Palmsöndag 1887 1 januari 1887
Fru Leclanché är en verklig parisiska: vacker, exentrisk, pratsam; med ett allvarligt uttryck i ett helt modernt ansikte sade hon att hon bara tycker om 1400-talets renässanskonst i Italien, Wagner i musiken, Dante och Shakespeare i litteraturen; paret Leclanché har tavlor av Botticelli, Francesco Francia, fra Filippo Lippi, en stor vasrelief av Donatello; de har rest i hela världen, de har varit i Sahara, Nordkap, Palestina, Egypten, känner alla vrår av Italien.
Edelfelt har blivit medlem i Société Nationale de Musique som består av de mest frisinnade unga musikerna i Paris, Wagnerianer och beundrare av Grieg; sällskapet arrangerade en konsert föregående dag med musik av Bach, Fauré, orkestern anfördes av Edelfelts vän Vincent d’Indy.
Paris d. 13 mars 87 13 mars 1887
Christina Nilsson talar hellre och bättre franska än svenska; svenska talar hon nämligen som en småländsk bondpiga; Christina Nilsson är en "teatermänniska"; hon talade om Wagner, Grieg, Svendsen, fransk musik och teater, ypperligt om konst.
Paris d. 27 mars 1887. 27 mars 1887
Grosjeans är musikaliska och eftersom deras vänner i Paris är de mest "ultra-fåniga" wagnerianer har Edelfelt fått höra en hel del diskussioner i det ämnet.
Raymond Koechlin med vänner är Wagnerianer; Edelfelt vet inte om dessa franska Wagnerianer har en Buddhabild och ett fotografi av Wagner att göra andakt inför, som Adele Osberg, gamla fru Frenckell och Seiling, men det är inte långt ifrån; de reser varje år till Bayreuth och bär alltid ett partitur under armen; förra sommaren var 200 parisare i Bayreuth [vid Bayreuthfestspelen].
Föregående dag gick Edelfelt med Neiglick på Wagnerkonsert; duetten mellan Tristan och Isolde var förfärligt långtråkig, trots att Neiglick, som är förtogen med allt detta från Leipzig, förklarade innebörden, att två älskande själar ska försaka sin kärlek för att själva uppgå i "nirvana", "intet", "le néant"; "det är det moderna himmelriket" men Neiglick är själv för klok för att gå in på idén; Edelfelt tycker idén verkar dunkel, oklar.
Paris d. 27 april 1887 27 april 1887
Edelfelt har studerat Richard Wagners litterära arbeten; de är snillrika, förvirrande och lite formlösa.