Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

amerikansk-brittisk konstnär

Källor

London 30 maj på aftonen 1884. 30 maj 1884
Sedan dess ha vi sprungit på expositioner hela eftermiddagen, på Grosvenor Gallery, på Water Colours och på Whistler's privatutställning.
Paris, lördag d 26 februari 86 [ändrat med blyerts till 87] 26 februari 1887
Edelfelt har besökt Besnard med prins Eugen; Besnard imiterar litet Whistler; prinsen förstod Besnards konst och det berättar om hans goda smak; prinsen ser inte borgerligt på konsten.
Lördag 12 juni 97 12 juni 1897
Då jag i dag fick bref från Ellan om konstnärsfesten och utställningen i Stockholm regretterade jag mycket att inte ha varit der. Nå ja, gjordt som gjordt. Ellan säger att mina taflor och Galléns ta sig bra ute, alla de andra grå och effektlösa och elevaktiga. Enckell och fröken Thesleff tyckas mest anslagna af Jospehson. Sjelf tycker Ellan mest om Sargent, tycks det, och menar att han går utanpå Zorn, Boldini och Whistler.
Paris 1 Maj 99 1 maj 1899
Mitt första intryck af Champ de Mars salongen var att ganska betydligt klickvälda herrskade der. Mina vänner Dagnan t.ex. äro icke de herrskande nu och derför litet skjutna åt sidan. Men det gör ingenting: de komma nog upp igen om några år. I Champ de Mars ser man nuför tiden en tendens till vacker, dunkel och djup ton, mörka taflor, skymning natt, Whistler med ett ord. Färgen i hela Champ de Mars är ett himmelrike emot Champs Elycées's färg. Det är lustigt att alla med dessa ord, Champ de Mars och Champs Elysees beteckna de två Salongerna som nu ställa ut tillsammans på Champ de Mars.
Paris 7 juni 1900 7 juni 1900
I morgon skall jag försöka få 1sta medaljer åt Gallén, Järnefelt och Halonen, 2dra åt Enckell – . I allmänhet uppskattade utländingarna samt Besnard och några andra från Champ de Mars Gallén – Gérôme, Bouguereau och dylika gossar tyckte naturligtvis att det var förfärligt fast de ingenting sade. En gräslig corvée för mig att Repin, som nu kommit, ingenting vet om fransk och europeisk konst och ej just förstår någon franska alls, så att jag med min eländiga ryska måste öfversätta åt honom hvart ord som säges. Folk kommer aldrig att inse hvad jag lidit för fosterlandet och arbetat tyst. Emellertid sade många i går att de voro "émus" i går då jag förklarade Gallén och Kalevala i ett poetisk språk och tillika talte om vårt land, hvad vi vilja o.d. Fourcaud konstkritikern, som ej uppfört af främmande namn andra än Sargent, Zorn, Whistler och Kroyer sade: jag skrifver ännu Gallén, der står det, savez vous pourquoi, parceque je suis toujours avez ceux qui combattent pour la liberté et la justice par l'esprit". Kalevalas mening, kampen för ljuset, Sampo, kantele som lemnats kvar till evig glädje för Finland o.d. tyckte de vara admirabelt – men 17 röster fick han bara. Menzel fick 15 så att det är ju ingen skam ändå. De äro ena reaktionära bestar der i juryn, många af fransmännen – Bouguereau t.ex.; det är ju också mindre att undra på.