Beskrivning

student vid konstakademien i Antwerpen

Källor

Kortelainen, Anna, "Niin kutsuttu sydämeni". Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen 1873–1901, 2001, 18

Antwerpen d. 18 Oktober, St Lucas dag, 1872 18 oktober 1873
Monsieur Frédéric Matthei är en vacker och rik ung tysk från Hannover; ryktet säger att han underhåller den talangfulle man fattige Jozef Van Rijsel; Edelfelt har en gång besökt herrarna i Mattheis ateljé, som han har fastän han är elev vid konstakademien; Van Rysel, som är en virtuos på flöjt, exequerade [framförde] många fina och svåra stycken för Edelfelt.
Antwerpen, Lördag d. 8 November 73 8 november 1873
Jozef Van Rysel, Frédéric Matthei, Carl Scriber och Edelfelt har kommit överens om att regelbundet träffas hos varandra; dessa, samt amerikanerna och Sidney Adams, är hyggliga människor.
Föregående afton hade de tillbringat hos Frédéric Matthei, som kunnat bjuda på te och en präktig brasa; Carl Scriber, som studerat i München och egentligen är ornamentalist och litograf, berättade om Peter von Cornelius, Wilhelm von Kaulbach och konstnärslivet där; tyskarna är kamratliga och deras "burchenanda" [student(nations)anda] påminner om kamratskapet i Norden; Scriber lovade komma och titta på Edelfelts skisser.
Antwerpen d 13 Nov. 1873. – 13 november 1873
Messieurs Sidney Adams, John Jamesson, Robert Arthur, Frédéric Matthæi m.fl. har ytterst få bekanta trots att de varit i Antwerpen i över ett år; det är svårt att komma in i de katolska familjerna; Monsieur Lenærts skryter med sin bekantskapskrets; ryktet säger att Lenærts slog sig in på måleriet på grund av att han underkändes i gymnasistexamen i Liège.
I morgon skall Edelfelt, Frédérick Matthæi och Jozef Van Rysel träffas hos Carl Scriber; Van Rysel tar med sig sin flöjt, så det blir gemytligt.
Antwerpen d. 19 November 73. – 19 november 1873
En afton var Frédéric Matthæi, herr Schoultz och Edelfelt hos Carl Scriber: Scriber deklamerade sånger ur Nikolaus Lenaus Faust, Heine, Anastanises Grini [?]; Schoultz spelade violin och Edelfelt sjöng några svenska visor.
Samma herrar och Jozef Van Rysel kommer till Edelfelts på lördag.
"På utländsk botten" framgår det klart hur övervägande tysk den nordiska bildningen är, även om skandinavismen tryckt sin prägel på densamma; tyskarnas svärmiska, romantiska och heroiska lynne återspeglas i nordborna; den tyska politiken har gjort att de inte kan sympatisera med tyskarna som nation; Scriber och Matthæi är emellertid allt annat än preussiskt sinnade.
Antwerpen d 24. Nov. 73. 24 november 1873
På lördag afton var Karel Scriba, Frédéric Matthæi, Schultz och Jozef Van Rysel hos Edelfelt; Scriba läste upp stycken ur Nikolaus Lenaus Savonarola, Die Albigenser o.a.; aftonen förflöt angenämt och trevligt; trakteringen bestod av te, smörgåsar och cigarrer; Joseph Cornet var objuden med och satt och såg "tråkig ut" eftersom han inte förstår tyska.
Vallonerna liknar varandra till lynnet: stora ord, ett ovanligt självmedvetande och fabelaktiga historier om egna bedrifter är de mest karakteristiska dragen; även Matthæi anmärkte en gång att på basis av vad herrar Academici berättar om sig själva kunde man tro sig befinna i ett utvalt sällskap av alla tiders största mästare; vallonerna blir som förryckta om någon vågar ifrågasätta Antoine Wiertz, som betraktas som världens största konstnärssnille.
På söndagen var Edelfelt hela aftonen hos Frédéric Matthæi med Karel Scriba och Jozef Van Rysel; Van Rysel spelade flöjt och de andra pratade, skrattade och drack äkta bayerskt öl.
Edelfelt känner att hans tankar om sin egen storhet blivit grundligt stukade i Antwerpen; han känner sig generad att ta emot beställningar, då han ändå inte tycker sig kunna utföra dem som han skulle vilja; att måla torser plågar honom, färg och form vill inte lyckas; Nicaise de Keyser berömde hans senaste komposition; Jozef Geefs var nöjd med det senaste huvudet (Jacob och Rachel-tema); Edelfelt börjar med anatomin på allvar denna vecka genom att rita sitt första skelett; Frédéric Matthæi har ett skelett, tre écorchéer (muskel-män) och olika gipsmodeller hemma – allt möjligt kan man skaffa sig för pengar, förutom talang; Edelfelt anser att han själv börjat i lämplig ålder, endast Léon de Pape är yngre; akademiebildningen är skadlig då den drivs för långt.
Antwerpen d. 30 Nov 73. 30 november 1873
Julen blir "ledsam" utan familjen; Karel Scriba, Schultz och Edelfelt skall fira jul tillsammans på tysk-nordiskt vis; på juldagen är de bjudna till Frédéric Matthæi; där skall Scriba skriva verser, Jozef Van Rysel skall spela flöjt och Schultz violin.
Antwerpen d 11 December 11 december 1873
På tal om sport hade Frédéric Matthæi införskaffat fäktningsutrustning senast de kom samman; Karel Scriba antog ytterst animerat utmaningen; Scriba bröt vid ett tillfälle av floretten, slog omkull ett bord och stampade förtvivlat; fäktningen fick sitt slut då husvärden kom in och förbindligt bad dem att låta bli sina ridderliga övningar.
Antwerpen d 14 och 15 December. 73 14 december 1873
Föregående kväll uppvaktade de högre klasserna på konstakademien Nicaise de Keyser på dennes födelsedag; de Joon höll kopparstickarnas tal på flamländska; Emile Claus för målarna höll likaså sitt tal på flamländska; Moos [?] och De Bergh höll skulptörernas och arkitekternas tal på franska; de Keyser var mycket aimabel [älskvärd] och talade med alla; för Edelfelt berättade de Keyser att denne känt Antoine Wiertz redan som pojke; Jules Dubois höll ett hjärtligt avskedstal; för studenterna fortsatte festen på ett närbeläget estaminet [värdshus] "in de Bruinfisch"; Louis-Joseph Anthonies, Sidney Adams och Nicolaas Steffelaar spelade piano; Peeters härmade professor Jozef Geefs; komiska visor sjöngs av Claus, Aloïs Boudry och Steffelaar; skulptören Dierkx deklamerade på flamländska; Jules Dubois uppträdde med sina bravurstycken, han deklamerade André Geniers död och stycken av Victor Hugo; klockan 1 gick Edelfelt hem med Karel Scriba och Frédéric Matthæi.
Med de medel som blev över från de insamlade pengarna beslöt man att nästa lördag ställa till maskeradbal; Frédéric Matthæi erbjöd Edelfelt och Karel Scriba kostymer; Edelfelt vet inte vad han skall göra med sina två extra biljetter; Schultz tror att Edelfelt kommer att bli "lyckliggjord" med en av dem; Sidney Adams funderar på en Hamlet-kostym men menar att det blir oskäligt dyrt; inbjudningar har sänts till akademierna i Brüssel, Gent, Brugge, Lüttich och Mons; Edelfelt beklagar att han inte har några av sina Helsingforsbekanta att ge sina biljetter åt; man kan hoppas på en munter afton, de trumpna antwerparnas karaktär lär försvinna bakom masken (karnevalen i Antwerpen är den grannaste i Belgien).
Frédéric Matthæi firar jul med sin familj, som flyttar till Antwerpen.
Antwerpen d. 23 Dec. 73. – 23 december 1873
Maskeradbalen "bal des Academiens" har gått av stapeln; på konstakademien har förberedelserna varit många; Peeters och De la Montagne målade en dekoration bestående av Peter Paul Rubens byst, Antwerpens vapen och målarkonstens emblem; Edelfelt klädde sig inte i Frédéric Matthæis franska militärkostym, utan kom tillsammans med Jules Dubois utklädda till kritiken (Dubois) och konsten (Edelfelt); tillsammans med Karel Scriba ritade Edelfelt karrikatyrer som de tryckte upp och som hade god åtgång; engelsmännen Jamesson och Stephenson var utklädda till ett resande engelskt par; Peeters kom som fiskmånglerska; Emile Claus och Gérard Portielje var ypperliga pierrots; redaktören för Précurseur var på plats; Edelfelt sänder hem tidningsnumret där balen nämns, samt de karikatyrer som han har kvar; Amor som målare är ritad av Scriba, medan Edelfelt gjort de två andra, däribland hans eget porträtt.
Edelfelt är bjuden på juldagsmiddag hos Frédéric Matthæis; det blir Edelfelts första familjebekantskap; inbjudan skulle ha kommit tidigare om inte modern och systrarna först för en månad sedan kom till staden, efter en resa i Frankrike, och de inte förrän nu kommit i ordning.
Antwerpen d 2 Januari 1874. 2 januari 1874
Med Karel Scriba och Schultz åkte Edelfelt "tramway" [spårvagn] ut till Frédéric Matthæis familj; det är Edelfelts första egentliga familjebekantskap, van Loons fru har han talat högst tre ord med; den yngre av de två systrarna är en nätt och blyg blondin på 17 år; Madame Matthæi kände medlidande med alla unga som var borta från hemmet under helgtiderna; hon kom ihåg när Frédéric Matthæi studerade i Hannover och hon bodde i Dresden; modern kommer från Mons i Belgien och familjen talar franska, fastän den är tysk; fadern är död sedan 4 år och ägde stenkolsgruvor i trakten.
Edelfelt åt middag med Karel Scriba, Schultz och Heinrich Fischer på Rose d'or; Frédéric Matthæi anslöt sig till dem för att ta en spatsertur utåt landsbygden; det började smådugga så de gick omkring i staden i stället.
Antwerpen d. 14 Januari 1874 14 januari 1874
Edelfelt kommer fortsatt bra överens med sina tyska kamrater Karel Scriba, Schultz och Frédéric Matthæi; Edelfelt tycker att Schults vän Heinrich Fischer, som är affärsman till yrket, är hygglig och rolig men förefaller "kärringaktig".
Det sentimentala drag som utmärker tyskar finns inte hos Frédéric Matthæi, som är lika mycket fransk som tysk.
Antwerpen d. 27 Januari 74 27 januari 1874
Förra lördagens maskerad var den gladaste afton Edelfelt haft i Antwerpen; Frédéric Matthæi lockade Edelfelt att klä ut sig till "fruntimmer"; kostymen förverkligades med hjälp av Matthæis systrar och tant; Karel Scriba uppmanade Edelfelt att ta emot den peruk Matthæi hyrt åt honom, eftersom Matthæi hade gott om pengar, som han bl.a. lagt ut på en maskeradkostym åt Jozef Van Rysel; Scriba var utklädd till rövarhövding och "lilla" Léon de Pape till lakej; Sidney Adams var spanjor, liksom "incroyable" [otroliga] Dubois från antikklassen, Dewey Bates "negrinna", Robert Arthur neger; de la Montagne, Émile Claus och Eugène Joors var harlekiner; Robert Stephenson kom i bolero, han har tidigare studerat teologi i Cambridge.
Fortsättning (Måndagen) kl. 12 på dagen. 16 februari 1874
Edelfelt kan inte säga hur långt lantbruket framskridit då han inte varit utanför Antwerpens murar, med undantag för resan till Brüssel; med Dewey Bates planerar han en längre vandring längs Schelde mot Vliessingen; Antwerpen är vidsträckt så redan att gå till Frédéric Matthæis på Boulevard Leopold är en duktig bit; som tur finns en "tramway" [spårvagn] som går från Place de Mer ända till förorterna Berchem eller Borgerhout.
Antwerpen d. 17 April 74. 17 april 1874
Medan Fritz (Frédéric) Matthæi var utom hörhåll vände sig hans mor till Edelfelt och frågade om hennes son hade talang; Edelfelt stod inför ett dilemma – artigheten sade ja, samvetet nej; artigheten segrade; Matthæis väg till målare har varit egendomlig; Matthæi är uppfostrad vid polyteknikum i Hannover, men tillbringade somrarna hos sina morbröder i Bretagne, vilket gjort honom fransksinnad; han hyser "det hjertligaste hat" till preussare; då fransk-tyska kriget utbröt ville Matthæi ansluta sig till franska armén; hans tyska farbröder tvingade honom att lova att aldrig bli militär i varken Frankrike eller Tyskland; eftersom han visade lust för ritning, lät man honom i stället välja en målarakademi och valet föll på Antwerpen; familjen som tidigare bott i Dresden, Schweiz och Paris slog sig också ner i staden; systrarna är glada över att Matthæi har övergett sina officersplaner; Edelfelt tycker att Matthæi är som skapt för att vara soldat.
Edelfelt var härom dagen bjuden på soaré hos Matthæis, som hade släktingar från Bretagne på besök, bland andra fröknarna de St Georges; systrarna Matthæi var mindra blyga och mera bekanta än tidigare; Edelfelt hade spelat piano och sjungit; Karel Scriba hade också varit bjuden och han nämnde Fänrik Ståls sägner; man bad Edelfelt deklamera "Vårt land" på tyska.
Antwerpen d. 4 Maj 74. 4 maj 1874
Edelfelt gjorde avskedsvisit hos Joseph Van Loon och Madame Matthæi; den senare uppmanade Edelfelt att på vägen till Paris vika in till Mons och hälsa på Frédéric Matthæi, som befann sig på sin morbrors lantgods; morbrodern Monsieur de Gorge skulle endast bli glad över besöket.
Paris d. 8 Maj 1874 8 maj 1874
Expresstågen har inte tredje klass som i Tyskland; Edelfelt måste åka andra klass till Paris, vilket var dyrare; i Mons skulle han träffa Matthæi, men tåget passerade tidigare än beräknat och Matthæi var inte på plats; i Maubeuge åt han en dyr frukost och i Quièvren var det tullvisitering; han delade kupé med ett tyskt par och en holländare som skulle till Sumatra.
Paris, onsdag d. 1 Juli 1874. 1 juli 1874
Edelfelt har fått brev av Joseph Cornet och Émile Claus; han skickar en brevsida till Alexandra Edelfelt för att hon skall få se hur vänliga de är mot honom; han drömde i går natt om alla de "präktiga kumpanerna" i Antwerpen, Karel Scriba, Frédéric Matthæi, Jozef Van Ryssen, Claus, Léon de Pape och han blev förargad då han vaknade och insåg att han var långt borta från dem alla; bland parisarna lär det vara mycket svårt att få nära vänner; Edelfelt hoppas kunna resa via Peter Paul Rubens stad Antwerpen då han reser tillbaka till Finland; troligen kommer han att få träffa flera av de gamla vännerna i Paris, dit alla som vill bli något reser.
Paris d. 28 Juli 1874. 28 juli 1874
Till sin födelsedag fick Edelfelt brev av Karel Scriba, som skrivit på vers, och av Schulz; han fick också gruppfotografiet av dem alla i Antwerpen; fotografiet blev inte så lyckat, Frédéric Matthæi ser tjock ut, Edelfelt och Scriba är inte heller bra, medan Schulz är sig lik; han sänder fotografiet till Alexandra Edelfelt; på Matthæis födelsedagsmiddag hade man utbringat en skål för Edelfelt; bland de närvarande fanns Scriba, Schulz, Jozef Van Ryssen och Dewey Bates; de senaste kvällarna har han umgåtts med en ung målare [Peyrot] från Nizza som han lärt känna i Jean-Léon Gérômes ateljé; denne har deltagit i kriget i Giuseppe Garibaldis armé.
Paris d. 26 Augusti 74. 26 augusti 1874
*Frédéric Matthei och Jozef Van Ryssen är på väg till Paris, har Karel Scriba upplyst Edelfelt om i ett brev.
Paris d. 5 September 1874. 5 september 1874
Frédéric Matthæi och Jozef Van Ryssen har inte hörts av.
Paris . 11 Sept. 1874. 11 september 1874
Som Edelfelt skrev till Ellen Edelfelt, så har Frédéric Matthæi och Jozef Van Ryssen inte hörts av; utifrån breven han fått från Karel Scriba, Dewey Bates, Jospeh Cornet, Léon de Pape och Émile Claus har alla de bästa vid konstakademien i Antwerpen rest iväg; bland andra Peeters, Nicolaas Steffelaar och Pieter Frans de Beule har egna ateljéer; då Sidney Adams och andra kommer till Paris kan de bilda en liten antwerpisk koloni.
Paris d. 20 Sept. 1874 kl. 11 på afton 20 september 1874
Amerikanerna Robert Arthur, John Hamilton och Dewey Bates har anlänt till staden; Edelfelt har sprungit omkring med Bates för att få honom in vid École des Beaux Arts; Bates och Hamilton kommer till Jean-Léon Gérôme, liksom Sidney Adams som också lär vara i staden; Émile Claus hade sökt Edelfelt, men hunnit resa tillbaka till Belgien innan de träffats; Frédéric Matthæi väntas komma inom de närmaste dagarna; i nästa månad kommer Jules Dubois där via på sin resa till Rom; Alexandra Edelfelt ser således att Edelfelt får en riktig antwerpisk klick där; allt tal om Antwerpen har gjort att Edelfelt ser gatuvyerna framför sig och hör tornklockspelets Marthaouvertyr.
Paris d. 24 September 1874 24 september 1874
Edelfelt ser fram emot att på nytt komma igång i ateljén bland idel utlänningar; han har ännu inte fått tag på Sidney Adams; Frédéric Matthæi har ännu inte kommit; John Hamilton och Robert Arthur är i Fontainebleau; bara Edelfelt och Peyrot är de enda från Atelier Gérôme som hela sommaren varit i Paris.
Paris d. 1 Oktober 1874. – I mitt nya logis Rue Cassette 23. 1 oktober 1874
Alexandra Edelfelt kan inte tänka vilket bråk [besvär] det varit sista tiden med flytt, penningknipa och concours [tävling]; Frédéric Matthæi har dessutom varit på besök; han kom med sin onkel Monsieur de Gorge, som påminde om ”herrar godsegare i Norden”; Matthæi var förmöget elegant, men i själ och hjärta samma genompräktiga pojke som i Antwerpen; de bjöd Edelfelt att besöka onkelns egendom i Mons i Belgien nästa sommar då han reser hem; Madame Matthæi och systrarna hälsade Edelfelt; Matthæi komma tillbaka på längre tid nästa vår.
Paris d. 7 December 1874. 7 december 1874
I ett fall är Edelfelt inte överens med Pauline Ahlberg; även om han känner släktskap med tyskarna kan han inte stöda Preussen, den tyska militären, det tyska kejsardömet och kejsar Wilhelm; kanske har hans aversioner mot den kungliga Spree's stränder stärkts av att hans tyska vänner i Antwerpen, Karel Scriba och Frédéric Matthæi var preusshatare.
Paris d. 10 Januari 1875. 10 januari 1875
Edelfelt blir avbruten i brevskrivandet av att Julian Alden Weir kommer hem från sin resa till Holland; Weir har många historier från Antwerpen, Amsterdam, Harlem och Haag; han är förtjust över Peter Paul Rubens, Anthonis Van Dyck och Frans Hals, men besviken på Rembrandt; i Antwerpen träffade han Frédéric Matthæi, Jules Dubois, Émile Claus m.fl. och var med på en skridskofärd; konstakademien verkar med undantag för Dubois och Claus vara mycket dålig i år.
Paris d. 20 Januari 1875. 20 januari 1875
Edelfelt talade hela kvällen med John Singer Sargents vackra kusin, Miss Sarah Austin; Julian Alden Weir talade med hennes yngre syster, Mary Austin, som påstods likna Weirs fästmö i Amerika; Alexandra Edelfelt får en uppfattning om Miss Austin om hon tänker på Hulda Berndtson; Miss Austin har bott två år i Dresden och är därför tyskt sinnad; hon och Edelfelt talade tyska, och språket flöt efter en stund lika bra som när han brukade tala med Schulz och Frédéric Matthæi; hon spelade några stycken av Frédéric Chopin och Robert Schumann på piano under kvällen; hon bad Edelfelt rita i hennes album; på hemvägen var James Carroll Beckwith förargad över att ha fått sitta med en gammal fröken.