Beskrivning

belgisk konstnär, student vid konstakademien i Antwerpen

Källor

Antwerpen d. 8 Oktober 73 8 oktober 1873
Samma morgon har Edelfelt, holländaren Hinderikus Boss och eleven från Bryssel lämnat in sina provarbeten; surveilleuren [övervakaren] Monsieur Pierre meddelade att bara Edelfelt blev uppflyttad av de tre, tillsammans med "brugerois'en" [från Brygge] Pion de Pape; professor Jozef Van Lerius skall ha sagt att Edelfelts arbete var det bästa av de fyra tävlande; unga Monsieur dé Pape tror att Edelfelt och han kommer att klara sig ypperligt med de andra i målarklassen.
Edelfelt håller på med sitt provarbete; de är fyra som gör sina épreuve [provarbeten] i att teckna antikt, förutom Edelfelt är det en liten akademiker från Brügge [Léon de Pape], en från Brüssel och en ung holländare (Hinderikus Boss) från Gröningen.
Antwerpen d 24. Nov. 73. 24 november 1873
Edelfelt känner att hans tankar om sin egen storhet blivit grundligt stukade i Antwerpen; han känner sig generad att ta emot beställningar, då han ändå inte tycker sig kunna utföra dem som han skulle vilja; att måla torser plågar honom, färg och form vill inte lyckas; Nicaise de Keyser berömde hans senaste komposition; Jozef Geefs var nöjd med det senaste huvudet (Jacob och Rachel-tema); Edelfelt börjar med anatomin på allvar denna vecka genom att rita sitt första skelett; Frédéric Matthæi har ett skelett, tre écorchéer (muskel-män) och olika gipsmodeller hemma – allt möjligt kan man skaffa sig för pengar, förutom talang; Edelfelt anser att han själv börjat i lämplig ålder, endast Léon de Pape är yngre; akademiebildningen är skadlig då den drivs för långt.
Antwerpen d. 6 December. – 6 december 1873
Ärkebiskopen av Mecheln, Victor-Auguste-Isidore Dechamps, den belgiska kyrkans primus håller fransk predikan i Notre Dame följande dag; Edelfelt funderar på att gå och lyssna på honom; på konstakademien har han en gång hamnat i en dispyt om religion med katolikerna Léon de Pape och Louis-Jospeh Anthonies; Edelfelt talade om Luthers reformation som vändpunkten mellan medeltiden och nya tiden, vilket de andra reagerade starkt emot; likaså svartmålar man på ett nedrigt vis redan i skolorna "kättarkungen" Gustaf Adolf och Jan Huss, Martin Luther, Jean Calvin och Ulrich Zwingli, John Wickleff som egoister, falska profeter, revolutionärer och Antichrister; de andra hade försvarat påven och förbudet att läsa bibeln; alla rättrogna katoliker gläder sig över de stora framsteg katolicismen gör i England; Edelfelt finner det egendomligt att aristokratin i deras tid börjat ägna sig åt vallfärder och tron på det heliga vattnet i Lourdes.
Antwerpen d 14 och 15 December. 73 14 december 1873
På teatern var en ung sjökapten som talat svenska med "finsk dialekt"; då Edelfelt tilltalat honom svarade mannen med ett oartigt savolaxiskt "Jaså" och vände Edelfelt ryggen; lille Léon de Pape, som satt bredvid, menade att det var en person "sans éducation" [utan bildning], Edelfelt var av samma åsikt.
För första gången kom Edelfelt tio minuter för sent till konstakademien, och blev i enlighet med reglementet inte insläppt; han och Léon De Pape, som delade hans missöde, tillbringade förmiddagen på stadsbiblioteket, där han studerade Antoine Wiertz litterära arbeten och Alexandra Edelfelts och Morbror Gustaf Brandts brev.
Antwerpen d. 14 Januari 1874 14 januari 1874
Léon de Papes bror, 11 år gammal, samlar frimärken och Edelfelt hjälper honom; Henri Schneider, sonen till Karel Scribas hyresvärdinna har även fått finländska frimärken av Edelfelt; pojken erbjöd i utbyte ett frimärke från Godahoppsudden eller Canada, men Edelfelt avböjde.
Antwerpen d. 27 Januari 74 27 januari 1874
Förra lördagens maskerad var den gladaste afton Edelfelt haft i Antwerpen; Frédéric Matthæi lockade Edelfelt att klä ut sig till "fruntimmer"; kostymen förverkligades med hjälp av Matthæis systrar och tant; Karel Scriba uppmanade Edelfelt att ta emot den peruk Matthæi hyrt åt honom, eftersom Matthæi hade gott om pengar, som han bl.a. lagt ut på en maskeradkostym åt Jozef Van Rysel; Scriba var utklädd till rövarhövding och "lilla" Léon de Pape till lakej; Sidney Adams var spanjor, liksom "incroyable" [otroliga] Dubois från antikklassen, Dewey Bates "negrinna", Robert Arthur neger; de la Montagne, Émile Claus och Eugène Joors var harlekiner; Robert Stephenson kom i bolero, han har tidigare studerat teologi i Cambridge.
Antwerpen d 2 Februari 74. 2 februari 1874
Edelfelt får följande dag tillbaka den ljusa paletån från tvätten; det kostar honom 4 franc, men Madame Baptiste säger att den ser ut som ny; hans stövlar har slitits ut av de våta gatorna så han behöver köpa nya; Léon de Pape har redan slitit ut två par sedan hösten.
Antwerpen d. 9 Februari 1874. – 9 februari 1874
Concoursen [tävlingen] i perspektiv pågår ännu; Edelfelt håller på med pastellritningen; han, Léon De Pape och Aloïs Boudry anhöll om att få måla perspektivteckningen i akvarell, som de var vana med, men fick avslag.
Antwerpen d. 8 Mars 1874. 8 mars 1874
Temat för tävlingen i komposition var: Parmenion har skrivit till Alexander den store, som låg sjuk i Cilicien, att läkaren Philippus tänker förgifta konungen med ett medikament, för att visa sitt förtroende för sin läkare tömmer Alexander en bägare samtidigt som han räcker Philippus brevet; Peeters, Sidney Adams, Léon de Pape och Louis-Joseph Anthonis gjorde fina kompositioner; Edelfelt förmodar att Nicaise De Keyser inte tyckte om hans enkla komposition; utslaget kommer om några veckor.
Antwerpen d. 16 Mars 74. – 16 mars 1874
Alexandra Edelfelt behöver inte oroa sig för att Edelfelt skall överanstränga sig, de värsta concourserna [deltävlingarna] är nu över; om kvällarna har han concours i teckning och om dagarna har han kopierat i konstmuseet; han har gjort små skisser av Peter Paul Rubens Christus nedtagning från korset och St. Francois sista nattvard; han, Sidney Adams och Léon de Pape har också ägnat mycket tid åt att gå omkring och betrakta tavlorna; "Vad Rubens och Van Dyck dock är stora!"
Edelfelt gick på midfastebalen i Varietéteatern; han väntade sig en rolig afton med Karel Scriba och Sidney Adams, men båda hade förhinder så han gick omkring med Léon de Pape och hade tråkigt; han ångrade att han lagt ut utgifter på denna förströelse.
Antwerpen d. 9 April 74 9 april 1874
Edelfelt har köpt en mörkgrå, fint rutig kostym av det mest moderna tyg för 78 francs; klädmagasinen är mycket grannare än de i Petersburg; Karel Scriba hade varit hans rådgivare; han hade tidigare också rådfrågat Joseph Cornet, Léon de Pape och Monsieur Desere van Ganzeberger.
Edelfelt irriterar sig på Heinrich Fischer, som blir allt mer odräglig och ser ut som Quasimodo; han tänker gå in vid Garde civique [medborgargardet] för att kunna tjusa damerna i Tyskland då han reser dit; även skolläraren Monsieur Even har varit tråkigare än vanligt och Karel Scriba hade spelat honom ett spratt 1 april; Scriba hade till Even skrivit ett brev från en kvinna denne setts promenera med under karnevalen och stämt träff i hörnet av rue de Taverns och place de Mer; Scriba, Edelfelt, Léon de Pape, Joseph Cornet, lilla Henri Schneider och en schweitzare som äter på Rose d'Or stod och iakttog hur Even förgäves stod och väntade på sin dam.
Antwerpen d 22 April 74. 22 april 1874
Resultatet från konkursen [tävlingen] har kommit och Edelfelt fick tredje platsens prix d’exellence; i alla kategorier, förutom i expression, placerade han sig bland de 6 främsta; i målning var placeringen: 1. Pieter Frans de Beule, 2. Aloïs Boudry, 3. Peeters, 4. Émile Claus, 5. Edelfelt, 6. Léon de Pape; tänk att han placerade sig före Sidney Adams, Jozef Van Rijssel, Nicolaas Staffelaar och Jules Dubois; en ung skulptör, Monsieur Lambeaux tröstade Edelfelt och Adams för deras 5:e och 6.e placering i komposition med att deras kompositioner avvek från de akademiska reglerna, men var de första i originalitet och teckning; som Alexandra Edelfelt ser är han hjärtligt glad över framgången; det är bäst att inte nämna om hans 3:je prix d'excellence för B.O.Schauman innan resultatet finns i svart på vitt i den tryckta katalogen.
Antw. torsdag d. 30 April 74. 30 april 1874
Edelfelt har varit i Brügge med Léon de Pape som ledsagare; de såg Memlingsmuseet och såg allt vad Brügge hade att erbjuda; i Tour de la Halle kunde man se havet, Ostende, Blankenberg, Courtray och hela det bördiga Västflandern.
Efter mässan tog de en lång promenad i stadens omgivningar; Edelfelt hade läst ”Chatiments terribles des revolutionnaires et des ennemies de la Sainte église” som Léon de Pape fann förträfflig; Edelfelt tyckte inte om hur författaren gav negativa epitet åt Martin Luther, Voltaire och Jean-Jaques Rousseau; bokens syfte var att få Henri V till kung; Louis Philippe skall på dödsbädden ha yttrat att Henri V måste regera över Frankrike; "uslingarna" Ludvig XVIII och Carl X görs till hjältar, Louis Philippe och Napoléon till de eländigaste syndare; ymnigt förekommer underverk, jungfru Maria i Lourdes och profetior; Edelfelt försökte tala så sansat som möjligt fastän harmen brände i bröstet; vad Frankrike vore lyckligt om det vore protestantiskt; i maj firas en stor kyrklig fest i Brügge, dit pilgrimmer från Frankrike och Belgien kommer för att be för påven och för att denne skall återfå sin världsliga makt.
Edelfelt var bjuden hem till Léon de Pape och träffade hans mor och två bröder; det är ett vänligt men mycket katolskt hem; den äldre brodern skall söka in till prästseminariet; den yngre brodern, Ellen Edelfelts affärsvän, är en "vacker och mycket pratsam ungdom om 13 år"; i Edelfelts öron lät det egendomligt att med sådan innerlig kärlek höra talas om den "Helige fadren" [påven], som man vanligtvis bara driver med i nordiska förhållanden.
Paris d. 15 Maj 74. 15 maj 1874
Då Edelfelt gick till Adolf von Becker för att höra efter brev hade inget kommit från Alexandra Edelfelt, däremot ett helt paket från Antwerpen med brev från Karel Scriba, Hinderikus Boss, Léon de Pape, Even, Desirée Van Ganzeberger.
Paris, onsdag d. 27 maj 74. 27 maj 1874
Edelfelt ber Alexandra Edelfelt uttrycka hans känslor och tankar för Mille (Emil) Cedercreutz; själv skall han skriva till Mille och hans morbror; det skall bli roligt att träffa någon av hemklicken igen; han förebrår sig för att inte ha skrivit till morbror Gustaf Brandt och Lulle (Julian) Serlachius; därtill borde han skriva till Johan Friedrich Hackman, Robert Lagerborg och Léon de Pape i Antwerpen.
Paris, onsdag d. 1 Juli 1874. 1 juli 1874
Edelfelt har fått brev av Joseph Cornet och Émile Claus; han skickar en brevsida till Alexandra Edelfelt för att hon skall få se hur vänliga de är mot honom; han drömde i går natt om alla de "präktiga kumpanerna" i Antwerpen, Karel Scriba, Frédéric Matthæi, Jozef Van Ryssen, Claus, Léon de Pape och han blev förargad då han vaknade och insåg att han var långt borta från dem alla; bland parisarna lär det vara mycket svårt att få nära vänner; Edelfelt hoppas kunna resa via Peter Paul Rubens stad Antwerpen då han reser tillbaka till Finland; troligen kommer han att få träffa flera av de gamla vännerna i Paris, dit alla som vill bli något reser.
Paris . 11 Sept. 1874. 11 september 1874
Som Edelfelt skrev till Ellen Edelfelt, så har Frédéric Matthæi och Jozef Van Ryssen inte hörts av; utifrån breven han fått från Karel Scriba, Dewey Bates, Jospeh Cornet, Léon de Pape och Émile Claus har alla de bästa vid konstakademien i Antwerpen rest iväg; bland andra Peeters, Nicolaas Steffelaar och Pieter Frans de Beule har egna ateljéer; då Sidney Adams och andra kommer till Paris kan de bilda en liten antwerpisk koloni.
Paris d. 12 Maj 1875 12 maj 1875
På tisdag morgon fick Edelfelt besök av sin vän från Antwerpen Léon de Pape, som fått guldmedaljen i årets concours [tävling]; Edelfelt tillbringade sin lediga tid med de Pape och dennes kusin, som också är målare, samt Dewey Bates.
Léon de Papes kusin bjöd Edelfelt och Dewey Bates på middag; de gick till deras nya matställe "Chez Mlle Anne" på Rue St Benoît, där massa elever från Ecole des Beaux-Arts äter: porträttmålare Jules Bastien-Lepage, Joseph Wencker, Léon-François Comerre och andra.
Léon de Pape ville se en bal; det var ingen på Bal Bullier (i Finland ännu kallad Closerie de Lilas); på Frascati, Valentino var det konsert; den enda grande fête [stor fest, bal] som hölls var på Chateau Rouge, samtidigt som de höll Courses au Cochon [grislopp]; för att ta sig till festen åkte de långt längs Rue Lafayette och boulevard exterieur [yttre bulevarden] och Edelfelt kunde bara tänka på att han måste tidigt upp följande morgon till Ecole des Beaux Arts; courses au cochon gick till så att ett svin släpptes ut i en stor damm och en massa män i tråg skulle ro ifatt svinet med hjälp av småspadar.