Beskrivning

belgisk student vid konstakademien i Antwerpen

Källor

Kortelainen, Anna, "Niin kutsuttu sydämeni". Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen 1873–1901, 2001, 18

Antwerpen d. 18 Oktober, St Lucas dag, 1872 18 oktober 1873
Bland Vlämerna [flamländarna] finns de bästa målarna; Monsieur Emile Claus och Monsieur Jozef Van Rysel är skickliga kolorister och tecknar säkert; holländaren Monsieur Jan Verhulst är också "mycket slängd", en lovande konstnär och dessutom mycket språkbegåvad, häromdagen tilltalade han Edelfelt på svenska, som han lärt sig i Amsterdam.
Monsieur Frédéric Matthei är en vacker och rik ung tysk från Hannover; ryktet säger att han underhåller den talangfulle man fattige Jozef Van Rijsel; Edelfelt har en gång besökt herrarna i Mattheis ateljé, som han har fastän han är elev vid konstakademien; Van Rysel, som är en virtuos på flöjt, exequerade [framförde] många fina och svåra stycken för Edelfelt.
Antwerpen d. 29 Oktober. 73. 29 oktober 1873
På konstakademien lär man sig mera av de äldre eleverna: Messieurs Emile Claus och Jozef Van Rysel.
Antwerpen, Lördag d. 8 November 73 8 november 1873
Kamraternas kritik är mycket värre än lärarens; Jozef Van Rysel, Emile Claus och Sidney Adams har emellertid berömt Edelfelt, och de är de skickligaste på konstakademien; Aloïs Boudry är temligen skicklig och är alltid redo att ge ett skarpt omdöme; han tycker sig vara Rubens II.
Jozef Van Rysel, Frédéric Matthei, Carl Scriber och Edelfelt har kommit överens om att regelbundet träffas hos varandra; dessa, samt amerikanerna och Sidney Adams, är hyggliga människor.
Antwerpen d 13 Nov. 1873. – 13 november 1873
I morgon skall Edelfelt, Frédérick Matthæi och Jozef Van Rysel träffas hos Carl Scriber; Van Rysel tar med sig sin flöjt, så det blir gemytligt.
Antwerpen d. 19 November 73. – 19 november 1873
Samma herrar och Jozef Van Rysel kommer till Edelfelts på lördag.
På Alexandra Edelfelts förfrågan anser Edelfelt att hans kompositioner är bland de bättre, de har kanske mera elegans än några andras, men de saknar skicklighet i gruppering, kraft och fart; Edelfelt vill inte jämföra sig med Peeters, Pieter Frans de Beulen, Jozef Van Rysel, Sidney Adams och Nicolaas Staffelaar, som alla är särdeles skickliga; sitt måleri är han inte alls nöjd med.
Antwerpen d 24. Nov. 73. 24 november 1873
På lördag afton var Karel Scriba, Frédéric Matthæi, Schultz och Jozef Van Rysel hos Edelfelt; Scriba läste upp stycken ur Nikolaus Lenaus Savonarola, Die Albigenser o.a.; aftonen förflöt angenämt och trevligt; trakteringen bestod av te, smörgåsar och cigarrer; Joseph Cornet var objuden med och satt och såg "tråkig ut" eftersom han inte förstår tyska.
På söndagen var Edelfelt hela aftonen hos Frédéric Matthæi med Karel Scriba och Jozef Van Rysel; Van Rysel spelade flöjt och de andra pratade, skrattade och drack äkta bayerskt öl.
Antwerpen d. 30 Nov 73. 30 november 1873
Julen blir "ledsam" utan familjen; Karel Scriba, Schultz och Edelfelt skall fira jul tillsammans på tysk-nordiskt vis; på juldagen är de bjudna till Frédéric Matthæi; där skall Scriba skriva verser, Jozef Van Rysel skall spela flöjt och Schultz violin.
Antwerpen d. 6 December. – 6 december 1873
Edelfelt har avslutat en tors och är för första gången nöjd med sitt arbete; den är inte felfri, men bättre; tävlingen (concoursen) i januari närmar sig, vilket märks på elevernas aktivitet på konstakademien; Edelfelt kan inte hoppas på någon utmärkelse eller mention honorable [hedersomnämnande]; Peeters, Emile Claus, Jozef Van Rysel, Nicolaas Steffelaar, Sidney Adams och Pieter Frans De Beule tävlar om guldmedaljen.
Lite barnslig framstår den ofantliga vikt man lägger på denna tävlan; Edelfelt nämner som exempel Jan Van Beers, son till den flamländska skalden och litteratören Jan Van Beers, vilken inte väckte Jozef Van Lerius behag och placerade sig efter både Jozef Van Ryssel och Peeters i concoursen [tävling]; Van Beers lämnade konstakademien och senaste veckan ställde han ut mästerligt målade tavlor på Cercle artistique; amerikanerna tycker inte om tävlingen, och inte om de skolpojksaktiga institutionerna heller; Edelfelt ger dem rätt.
Antwerpen d. 20 Januari 1874 20 januari 1874
Edelfelt har haft ett anfall av vemod och hopplöshet, som brukar slå in då målningen inte lyckas; bland målarna har han i detta fall många olycksbröder; Jozef Van Rysel och Sidney Adams har även sina stunder av nedslagenhet; Edelfelt har varit hos Sidney Adams och ritat av dennes ypperliga anatomiska teckningar.
Antwerpen d. 27 Januari 74 27 januari 1874
Förra lördagens maskerad var den gladaste afton Edelfelt haft i Antwerpen; Frédéric Matthæi lockade Edelfelt att klä ut sig till "fruntimmer"; kostymen förverkligades med hjälp av Matthæis systrar och tant; Karel Scriba uppmanade Edelfelt att ta emot den peruk Matthæi hyrt åt honom, eftersom Matthæi hade gott om pengar, som han bl.a. lagt ut på en maskeradkostym åt Jozef Van Rysel; Scriba var utklädd till rövarhövding och "lilla" Léon de Pape till lakej; Sidney Adams var spanjor, liksom "incroyable" [otroliga] Dubois från antikklassen, Dewey Bates "negrinna", Robert Arthur neger; de la Montagne, Émile Claus och Eugène Joors var harlekiner; Robert Stephenson kom i bolero, han har tidigare studerat teologi i Cambridge.
Antwerpen d. 9 Februari 1874. – 9 februari 1874
Edelfelt tycker att det är skada att Jules Dubois så ensidigt efterapar Antoine Wiertz; Alexandre Dumas, père [d.ä.], kallade Wiertz en "fou sublime" [upphöjd dåre], vilket Dubois också riskerar att bli om han fortsätter i samma stil; Dubois beundran för Wiertz har emellertid fört det goda med sig att denne studerat de gamla flamländska mästarna, främst Peter Paul Rubens, mer än någon annan av konstakademiens elever; det är något storslaget i Dubois sätt att måla som varken Émile Claus, Jozef Van Ryssel, Peeters eller Sidney Adams kan tävla med.
Antwerpen d. 1 Mars 74 1 mars 1874
Den senaste veckan har varit "arbetsdiger"; i concoursen [tävlingen] har de haft estetik och sedan musklerna och skelett; Edelfelt har arbetat som en häst och studerat anatomi hos Sidney Adams hela tiden; till näst följer komposition; concoursen börjar intressera - "strid är liv"; Edelfelt hör till den andra målar- och teckningsgruppen och har därför lov i ungerfär en vecka innan det är hans tur för de avslutande tävlingsmomenten; de bästa målarna finns i samma grupp: Peeters, Émile Claus, Jozef Van Rysel, Jules Dubois m.fl.
Antw. Påskdagen 1874 5 april 1874
Émile Claus, Sidney Adams och Jozef Van Rysel menar att torsen är mycket bra; Edelfelt vill därför gärna visa den åt Alexandra Edelfelt och Bernhard Reinhold.
Antwerpen d. 17 April 74. 17 april 1874
Det går rykten om att Edelfelt är bland de tre bästa i hela concoursen [tävlingen]; den som har mest poäng när resultaten från de olika deltävlingarna räknas ihop får guldmedaljen, de två följande kommer att tillskrivas prix d'excellence; av administratören lär man ha fått veta att de tre första i den högsta klassen, naturklassen, vore Peeters, Émile Claus och Edelfelt; Sidney Adams lär inte vara bland de tre första; Jozef Van Rysel, Pieter Frans de Beule och Aloïs Boudry har gjort dåliga prov i en del av deltävlingarna; Peeters påstår att Edelfelt är bland de sex första i målning, och Edelfelt har sett ett tryckt korrektur där han tillsammans med Adams placerat sig på andra plats i estetik, historia och antikviteter; ryktet kan med andra ord vara sant; men Alexandra Edelfelt får inte ännu berätta det för någon annan; han är glad, men det gör honom ont om Adams, som häromdagen godmodigt sagt att han uppfött en orm vid sin barm då han undervisat Edelfelt i anatomi och perspektiv.
Antwerpen d 22 April 74. 22 april 1874
Resultatet från konkursen [tävlingen] har kommit och Edelfelt fick tredje platsens prix d’exellence; i alla kategorier, förutom i expression, placerade han sig bland de 6 främsta; i målning var placeringen: 1. Pieter Frans de Beule, 2. Aloïs Boudry, 3. Peeters, 4. Émile Claus, 5. Edelfelt, 6. Léon de Pape; tänk att han placerade sig före Sidney Adams, Jozef Van Rijssel, Nicolaas Staffelaar och Jules Dubois; en ung skulptör, Monsieur Lambeaux tröstade Edelfelt och Adams för deras 5:e och 6.e placering i komposition med att deras kompositioner avvek från de akademiska reglerna, men var de första i originalitet och teckning; som Alexandra Edelfelt ser är han hjärtligt glad över framgången; det är bäst att inte nämna om hans 3:je prix d'excellence för B.O.Schauman innan resultatet finns i svart på vitt i den tryckta katalogen.
Paris, onsdag d. 27 maj 74. 27 maj 1874
Man tecknar bra hos Jean-Léon Gérome, men däremot målar man inte lika bra som i Antwerpen; ingen har lika präktig färg som Pieter Frans de Beule, Émile Claus eller Jef (Jozef) Van Rysel; man målar inte torser i lebensgrösse [naturlig kroppsstorlek], utan hela figurer med en höjd på ungefär 60 centimeter; Adolphe Yvon korrigerar så länge Gérome är på resa till Holland; i synnerhet bland amerikaner och engelsmän finns usla tecknare och målare, men Englands och Amerikas framtidskonst angår inte Edelfelt.
Paris, onsdag d. 1 Juli 1874. 1 juli 1874
Edelfelt har fått brev av Joseph Cornet och Émile Claus; han skickar en brevsida till Alexandra Edelfelt för att hon skall få se hur vänliga de är mot honom; han drömde i går natt om alla de "präktiga kumpanerna" i Antwerpen, Karel Scriba, Frédéric Matthæi, Jozef Van Ryssen, Claus, Léon de Pape och han blev förargad då han vaknade och insåg att han var långt borta från dem alla; bland parisarna lär det vara mycket svårt att få nära vänner; Edelfelt hoppas kunna resa via Peter Paul Rubens stad Antwerpen då han reser tillbaka till Finland; troligen kommer han att få träffa flera av de gamla vännerna i Paris, dit alla som vill bli något reser.
Paris d. 28 Juli 1874. 28 juli 1874
Till sin födelsedag fick Edelfelt brev av Karel Scriba, som skrivit på vers, och av Schulz; han fick också gruppfotografiet av dem alla i Antwerpen; fotografiet blev inte så lyckat, Frédéric Matthæi ser tjock ut, Edelfelt och Scriba är inte heller bra, medan Schulz är sig lik; han sänder fotografiet till Alexandra Edelfelt; på Matthæis födelsedagsmiddag hade man utbringat en skål för Edelfelt; bland de närvarande fanns Scriba, Schulz, Jozef Van Ryssen och Dewey Bates; de senaste kvällarna har han umgåtts med en ung målare [Peyrot] från Nizza som han lärt känna i Jean-Léon Gérômes ateljé; denne har deltagit i kriget i Giuseppe Garibaldis armé.
Paris d. 26 Augusti 74. 26 augusti 1874
*Frédéric Matthei och Jozef Van Ryssen är på väg till Paris, har Karel Scriba upplyst Edelfelt om i ett brev.
Paris d. 5 September 1874. 5 september 1874
Frédéric Matthæi och Jozef Van Ryssen har inte hörts av.
Paris . 11 Sept. 1874. 11 september 1874
Som Edelfelt skrev till Ellen Edelfelt, så har Frédéric Matthæi och Jozef Van Ryssen inte hörts av; utifrån breven han fått från Karel Scriba, Dewey Bates, Jospeh Cornet, Léon de Pape och Émile Claus har alla de bästa vid konstakademien i Antwerpen rest iväg; bland andra Peeters, Nicolaas Steffelaar och Pieter Frans de Beule har egna ateljéer; då Sidney Adams och andra kommer till Paris kan de bilda en liten antwerpisk koloni.
Paris d. 6 Febr. 1875. 6 februari 1875
Ateljéeleverna i Paris skiljer sig från dem i Antwerpen, där eleverna ofte gjorde utmärkta saker i skolan men var fullkomligt förlorade då det gällde att måla en tavla hemma; i ateljén finns många som skrapar och "bråkar" med sina skolstudier, medan de målar charmanta tavlor för salongen; schweizaren Eugène Burnand från Genève, vars studier ofta är väl tecknade men otäcka vad målningssättet beträffar, bad Edelfelt komma hem till sig för att se en tavla han målat för salongen; Edelfelt blev häpen över den utmärkt målade tavlan som föreställde mulåsnedrivare i alpmiljö; varken Adolf von Becker eller Arvid Liljelund skulle kunna måla en så sann, frisk och fint tecknad tavla; Albert Aublet målar mediokra saker i ateljén, men gör de mest förtjusande soliga landskap för salongen, likaså engelsmannen Johnsson och många andra; detta beror på att man i ateljén inte bekymrar sig för att göra vackra studier, utan strävar till att nå ett visst mål, t.ex. elegans i teckningen eller riktig ljuseffekt; i Antwerpen var det tvärtom; Jef Van Ryssen, som var en så stor kolorist i konstakademien, skall i Gent ha ställt ut en tavla som var "både dum till uppfattning och skral i färgen".