Beskrivning

student vid konstakademien i Antwerpen

Källor

Kortelainen, Anna, "Niin kutsuttu sydämeni". Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen 1873–1901, 2001, 838

Antwerpen, Lördag d. 8 November 73 8 november 1873
Carl Scriber ändrade planerna och bad Edelfelt följa med på en "spatsertur" [promenad] till förstaden Berchem, där direktören för Cercle artistique [konstnärsföreningen] bodde; med på turen följde även akademieleven Monseiur Cornet.
På återvägen vek de in på Café Royal, där de träffade ett 30-tal tyskar som kände Carl Scriber; den beligska friheten tillåter sång och skål på kaféer och tyskarna stämde upp med bl.a. die Wacht am Rhen; Cornet och Edelfelt var de enda främlingarna i "skocken"; en rolig figur, herr Heinrich Fischer höll tal och underhöll sällskapet.
Antwerpen d 13 Nov. 1873. – 13 november 1873
Med en kamrat, Monsieur Joseph Cornet, har Edelfelt varit på Café Nord som ägs av madame Roussau; Madame Roussau har en vacker och livlig dotter på 16 år, ett typexemplar på fransyska.
Antwerpen d. 19 November 73. – 19 november 1873
I lördags på kung Leopold II:s namnsdag var Edelfelt på teater med Emile Claus och Joseph Cornet: de såg Les plaideurs av Jean Racine och Horace av Pierre Corneille; störst behållning hade Edelfelt av Frankrikes största tragedienne Mademoiselle Agar i rollen som Camilla i den senare pjäsen.
Edelfelt har arbetat med vallonen Jospeh Cornet på kompositionen; han råkar ofta i dispyt med vallonerna om Antoine Wiertz, som de betraktar som århundradets största målare; Edelfelt kan inte gå med på detta med Paul de la Roche, Wilhelm von Kaulbach, Peter von Cornelius, och Louis Gallait för ögonen.
Antwerpen d 24. Nov. 73. 24 november 1873
På lördag afton var Karel Scriba, Frédéric Matthæi, Schultz och Jozef Van Rysel hos Edelfelt; Scriba läste upp stycken ur Nikolaus Lenaus Savonarola, Die Albigenser o.a.; aftonen förflöt angenämt och trevligt; trakteringen bestod av te, smörgåsar och cigarrer; Joseph Cornet var objuden med och satt och såg "tråkig ut" eftersom han inte förstår tyska.
Häromdagen hade Edelfelt på konstakademien hamnat i en dispyt med Joseph Cornet, som ansåg att Jozef Van Lerius var en av Europas nu levande största kolorister; Edelfelt invände att Van Lerius inte var särdeles bekant utanför Belgiens gränser; Edelfelt fick en hel mängd på sin sida och Cornet blev grundligt slagen.
Den puerila beundran för Antoine Wiertz retar honom, likaså de avfärdande omdömena om modern konst, speciellt den franska; dessa "hyperesthetici" vid konstakademien anser att Paul de la Roche är söt och sentimental, Horace Vernet är soldat och ingen målare; tyskarna Peter von Cornelius och Wilhelm Kaulbach kan som kompositörer inte heller mäta sig med Wiertz; Edlefelt kommer vad konst anbelagar bättre överens med flamländarna än med de fransktalande vallonerna; han ironiserar över Joseph Cornets sätt att vänta på inspiration, Peter Paul Rubens och Rafael hade knappast så mycket ”bråk” då de skissade ”Decsente de croix” eller sixtinska madonnan; Jules Dubois är av "samma skrot och korn" även om han är intelligentare än Cornet, Jean Beaudouin, Blain [?] och allt vad de heter; Emile Claus har gett Cornet öknamnet "l'humanite" [mänsklighet], som denne använder "minst tre gånger" i varje mening.
Antwerpen d. 30 Nov 73. 30 november 1873
Nicaise de Keysers födelsedag närmar sig: Edelfelt har känt sig tvungen att som de andra teckna 5 francs på presentlistan som cirkulerat; Jospeh Cornet lär hålla tal, direktorn bjuder på vin och cigarrer, samt svarar på talet.
Antwerpen, lördag d 22/3 1874. 22 mars 1874
Osäker koppling Joseph Cornet stör brevskrivandet, så Edelfelt avslutar brevet med att be Alexandra Edelfelt hälsa alla, främst syskonen; vädret är regnigt och blåsigt.
Antw. Påskdagen 1874 5 april 1874
På påskaftonen var Edelfelt med Even och Joseph Cornet på en liten fransk "estaminet" [värdshus], där en fransk kokerska föll ner genom källarluckan i köket och skadade benet; gästerna som nästan alla var utlänningar hjälpte till så gott de kunde och samlade in pengar för sjukhusvistelsen; det gjorde Edelfelt gott att se att på främmande jord blir alla utlänningar mer eller mindre landsmän.
Antwerpen d. 9 April 74 9 april 1874
Edelfelt har köpt en mörkgrå, fint rutig kostym av det mest moderna tyg för 78 francs; klädmagasinen är mycket grannare än de i Petersburg; Karel Scriba hade varit hans rådgivare; han hade tidigare också rådfrågat Joseph Cornet, Léon de Pape och Monsieur Desere van Ganzeberger.
Edelfelt irriterar sig på Heinrich Fischer, som blir allt mer odräglig och ser ut som Quasimodo; han tänker gå in vid Garde civique [medborgargardet] för att kunna tjusa damerna i Tyskland då han reser dit; även skolläraren Monsieur Even har varit tråkigare än vanligt och Karel Scriba hade spelat honom ett spratt 1 april; Scriba hade till Even skrivit ett brev från en kvinna denne setts promenera med under karnevalen och stämt träff i hörnet av rue de Taverns och place de Mer; Scriba, Edelfelt, Léon de Pape, Joseph Cornet, lilla Henri Schneider och en schweitzare som äter på Rose d'Or stod och iakttog hur Even förgäves stod och väntade på sin dam.
Paris, onsdag d. 1 Juli 1874. 1 juli 1874
Edelfelt har fått brev av Joseph Cornet och Émile Claus; han skickar en brevsida till Alexandra Edelfelt för att hon skall få se hur vänliga de är mot honom; han drömde i går natt om alla de "präktiga kumpanerna" i Antwerpen, Karel Scriba, Frédéric Matthæi, Jozef Van Ryssen, Claus, Léon de Pape och han blev förargad då han vaknade och insåg att han var långt borta från dem alla; bland parisarna lär det vara mycket svårt att få nära vänner; Edelfelt hoppas kunna resa via Peter Paul Rubens stad Antwerpen då han reser tillbaka till Finland; troligen kommer han att få träffa flera av de gamla vännerna i Paris, dit alla som vill bli något reser.
Paris d 17 Juli 1874. 17 juli 1874
Edelfelt har fått brev från både Karel Scriba och Joseph Cornet i Antwerpen; i Scribas brev ingick en dikt till "narren" Heinrich Fischers ära, som Scriba hade skrivit och illustrerat tillsammans med den tyske nykomlingen bland målarna i Antwerpen, Osterloh.
Paris. d 24 Juli 24 juli 1874
Eftermiddagarna har Edelfelt ägnat åt brevkorrespondenser; denna vecka har han två gånger skrivit till Alexandra Edelfelt, därtill till Mille (Emil) Cedercreutz, Axel Antell, Jospeh Cornet, Émile Claus; det återstår ännu att svara Karel Scriba, Schulz, Calle Stråhle och lilla Johan Wilhelm Brummer som från Hamburg skrivit och tackat för hans tjänster.
Paris . 11 Sept. 1874. 11 september 1874
Som Edelfelt skrev till Ellen Edelfelt, så har Frédéric Matthæi och Jozef Van Ryssen inte hörts av; utifrån breven han fått från Karel Scriba, Dewey Bates, Jospeh Cornet, Léon de Pape och Émile Claus har alla de bästa vid konstakademien i Antwerpen rest iväg; bland andra Peeters, Nicolaas Steffelaar och Pieter Frans de Beule har egna ateljéer; då Sidney Adams och andra kommer till Paris kan de bilda en liten antwerpisk koloni.
Paris d. 8 Sept. 1875. 8 september 1875
Alexandra Edelfelt har ingen aning om hur många brev Edelfelt har att skriva; de som väntar brev är Axel Antell, Karel Scriba, Pauline Ahlberg, Jospeh Cornet, Dewey Bates i Holland, Julian Alden Weir, Edouard Paupion, Oscar Levin, Jules Bastien-Lepage, samt fröknarna Kinstrand och Anna Agrell i Schweiz, vilka bett om hans fotografi; Edelfelt har varit hos fotografen och fått 12 konterfejer [porträttfotografier].