Beskrivning

fransk konstnär

Paris d 22 Maj 74 22 maj 1874
Luxembourgmuseet har fått många nya tavlor sedan Alexandra Edelfelt var där 1852, Ernest Hébert, Ernest Meissonier, Hippolyte Flandrin och Henri Regnault; såg mamma Thomas Coutures "La décadance de Romains"?
Paris d. 14 Nov. 1874. 14 november 1874
Det är ovanligt att se ett så ungt "fruntimmer" med så kritiskt förstånd och kunnighet tala om allt möjligt som Pauline Ahlberg; hon talade om Baruch Spinoza, Friedrich Schleiermacher, Gottfried von Leibnitz och Friedrich Hegel; hon och Edelfelt beslöt att träffas följande vecka och gå till St Germain de Prés för att se Hippolyte Flandrins målningar, vilka hon väntade sig vara de viktigaste i Paris efter Louvren; hon talade om Alexandra Edelfelt som hon beundrade.
Paris d. 23 Nov. 1874. 23 november 1874
Tillsammans med fröken Pauline Ahlberg har Edelfelt besökt St Vincent de Paul och St Germain de Prés för att se konst av Hippolyte Flandrin; fröken Pauline är beläst men har kanske under sina studier och resor förlorat den ungdomliga glättighet som hör till hennes ålder.
Hippolyte Flandrin är Edelfelts (och Carl Gustaf Estlanders) favorit bland konstnärer som målar religiösa motiv; B.O.Schauman verkar inte känna till honom, J.A.D. Ingres, Paul Delaroche och många andra ur den franska skolan; dessutom är det vågat av BOS att kalla Léon Bonnat, Alexandre Cabanel och Jean-Léon Gérôme för "storheter för stunden"; Edelfelt skall skriva ett artigt och övertygande brev till honom.
Paris. Adventssöndagen 1874. 29 november 1874
Edelfelt håller med J.A.D. Ingres om att teckningen är huvudsaken; kan man förena en ädel tecknare med en utmärkt kolorist?; Anthonis Van Dyck är det ultimata beviset på att det är möjligt; koloristerna Rembrandt, Peter Paul Rubens, Diego Velasques och Bartolomé Murillo har gjort utmärkta saker i teckningsväg; tecknarna Rafael, Ingres och Hippolyte Flandrin har ofta målat en mästerlig färg; se på Van Dycks porträtt av Carl den förste, Rubens Nedtagning från korset i Antwerpen, Rembrandts anatomiska föreläsning i Haag, Murillos Madonna, Rafaels la belle Jardinière, Ingres "la Source", Flandrins helgonfris i St Vincent de Paul; det finns utmärkta saker att se i Paris; var gång Edelfelt går på Louvren tycker han det är synd att han inte har tid att sitta hela dagen och ta in och tala med de stora gamla om konstens hemligaste frågor.
Paris d. 7 December 1874. 7 december 1874
Dewey Bates klagar över sin fattigdom, och jämför avundsjukt landsmän som Julius Stewart, John Singer Sargent, Mason, Carroll Beckweeth, som är amerikanska miljonärer i Jean-Léon Gérômes ateljé; som Alexandra Edelfelt redan fått höra refuserades Bates i concoursen [tävlingen] till aftonskolan, vilken är den enda i Paris som är kostnadsfri; Julian Alden Weir har gett pengar åt Bates för att denne skall kunna teckna i Léon Bonnats ateljé om kvällarna; Edelfelt tycker det är skamligt av Bates att ta emot pengarna, i synnerhet som han hade möjlighet att teckna efter naken modell i Gobelins-fabriken [gobelängfabrik] gratis; Bates eviga prat om kolorit och kraftig färg förargar Weir; Bates påstår att målare som Rafael, J.A.D. Ingres, Hippolyte Flandrin ingenting är värda för att de inte har "stora färghögar" på sina tavlor.
Paris d. 14 December 1874 14 december 1874
På biblioteket i École des Beaux Arts har Edelfelt bläddrat i Hippolyte Flandrins, J.A.D. Ingres, Rafaels och Andrea del Sartos handteckningar och än en gång övertygats om att teckningen är och förblir huvudsaken i all konst.
De såg också de ofantligt många salarna i École des Beaux Arts; i arkitekternas sal finns akvareller från Athen och Rom; i kopiesamlingen finns den bästa kopian av MichelAngelos Yttersta dom och Rafaels skolan i Athen, samt en reproduktion av Rembrandts anatomiska föreläsning gjord av Léon Bonnat; mest intressant var salen för Romarprisen, där pristagarnas skisser och tavlor sedan början av 1700-talet fanns uppradade; bland skolans prisbelönta elever fanns Jaques-Louis David, Jean-Baptiste Paulin Guérin, Anne-Louis Girodet, Hippolyte Flandrin, Alexandre Cabanel, Ernest Hébert och Henri Regnault.
Då Hippolyte Flandrin som ung vann Romarpriset var han en stor efterapare av J.A.D. Ingres.
Paris d. 13 Mars 1875 13 mars 1875
Edelfelt har varit på Louvren och kopierat flera av Rafaels och Andrea del Sartos croquiser och teckningar; han tror att ingen människa ännu har varit på samma gång så ädel och så enkel i sin teckning som Rafael; Hyppolyte Flandrin kommer nära men har oturen att komma efter den strålande ungdomsfursten vid Leo X:s hov.
Det är svårt att jämföra genier som Peter Paul Rubens, Rafael, Anthonis Van Dyck, Hippolyte Flandrin, Rembrandt och Paul Delaroche; genom att studera de storas tavlor och fresker lär man känna deras "offentliga uppträdande", medan man genom skisserna förs in i deras ateljéer och får höra dem tala förtroligt om konst.
Pauline Ahlberg anser Hippolyte Flandrin vara den största konstnären någonsin.
Paris 18 April 1875 18 april 1875
På grund av huvudvärken senast Edelfelt skrev kommer han inte klart ihåg vad han berättade, förutom att han refuserats i Salongen; större otur kan man ha: Jean-Léon Gérômes framstående elev, Joseph Wencker, har inte lyckats komma bland de 10 bästa som får tävla om romarpriset [prix de Rome]; av de tävlande är 7 elever till Alexandre Cabanel, 2 till Isidore Pils, Édouard Zier är den ende från Gérômes ateljé; den 19-årige Zier har gjort en vacker skiss på ämnet: Kristus säger till de fiskande lärjungarna att de därefter skall vara människofiskare; skissen för tankarna till Hippolyte Flandrin.
Rom d. 18 mars 1876. 18 mars 1876
I porträttgalleriet såg Edelfelt med förtjustning självporträtt av Hippolyte Flandrin och J.A.D. Ingres; han lämnade Uffizi och Palazzo Pitti först då de stängdes.