Beskrivning

kung av Frankrike

Källor

Paris d. 21 Juli 1874. 21 juli 1874
Edelfelt har redan varit hos kostymieren för att hyra dräkt i Louis XIV-stil för Calle Holms tavla, han valde en mattgul sidenklänning med blommor; han har två modeller på förslag; den ena är en mager flicka med fina drag som poserat på École des Beaux Arts; den andra en elegant ung fru, med ett ansikte à la Antoine Vatteau, som stått modell för Adolf von Becker; han tror han tar den andra; båda kostar lika mycket att hyra; han kan halvera utgiften genom att dela modellen med en bekant från Jean-Léon Gérômes ateljé, parisaren Bassan; accessoirerna kopierar han från Louvren; Alexandra Edelfelt ser att han vill vara samvetsgrann som nybörjare.
Paris d. 28 Juli 1874. 28 juli 1874
Edelfelt hade gjort samma reflektioner som Alexandra Edelfelt när han var på Versailles, han hade bara glömt att skriva om dem p.g.a. incidenten med fröken Thilda Falckman; han såg för sitt inre markisinnor och hovmän i siden och sammet; skränet från "les dames de la Halle" [kvinnorna från saluhallen] som drog ut till Versailles för att skrika efter bröd i öronen på kung Ludvig XVI; hovlivet överröstades av eftervärldens och 1789 års övertygelse om att det absolutistiska väldet skall försvinna och ersättas av kristendomens och Mirabeaus frihetsidéer; Edelfelts generation skall inte få se det, eftersom hans sekel ännu är ett kampens och utvecklingens tidevarv som låtit sig kuschas av en Napoleon III och hänföras av en usling som Henri de Chambord; Frankrike av år 1874 har svikit sina ideal för jakten på pengar; Ludvig den XIV, XV och XVI kunde inte föreställa sig annat än l'état c'est moi [staten det är jag], medan 1874 års legitimister och bonapartister som Messieurs Charles Chesnelong, Paul de la Cassay och Eugèn Rouher vet vad de gör och intrigerar när de påstår sig rädda landet; historien skall emellertid återupprätta Frankrikes bästa son, Adolphe Thiers.
Paris d. 12 Okt. 1874. Kl. 3 e.m. 12 oktober 1874
Filip Forstén hade fått kort [biljetter] och bjöd med Edelfelt och Oscar Kleineh på en promenad i katakomberna;de och flera hundra resande gick ned vid Barrière de l'Enfer; de var i sällskap av unga Massé, en utmärkt aktör som spelar Ludvig XIV, samt aktrisen Mademoiselle Léonide LeBlanc, som förtjusande spelar Madame de Monsigny på Odéon; Edelfelt undrar om Alexandra Edelfelt varit i katakomberna; på väggarna finns på svenska inskriptioner av Wallin och prins Oscar.
Paris d. 26 april 1875 26 april 1875
Strax efter Edelfelts senaste brev till Alexandra Edelfelt från Barbizon, hade de gett sig av genom den vackra Fontainebleauskogen till Fontainebleau; de såg slottet från början till slut och Edelfelt tyckte att man då och då borde se någon av de mäktiga maktälskande personer som bott och rört sig där, Frans I, sköna Diane de Poitiers, Ninon de Lenclos, Henrik IV, Ludvig XIV; han såg rummet där Napoleon undertecknade sin abdikation, samt Marie Antoinettes sängkammarmöbel som flyttats dit från Trianon; Gian Rinaldo Monaldeschis rustning och värja finns uppställd på samma plats där han lönnmördades, bredvid finns en skylt som upplyser att markisen mördats på order av drottning Kristina av Sverige – ”vackra minne av Gustaf Adolfs dotter!”; alla regenters ståt är nu borta, ingen Marie di Medicis, Marie Antoinette eller Eugenie, inga präktiga jakter; de promenerade i den vackra parken och kastade bröd åt de världsberömda karparna (förfärliga bestar, som laxar); varje gång Edelfelt stöter på historiska minnen i Frankrike tänker han på Talis Qualis "Skyldra gevär för Frankrikes historia!"; på Frankrikes jord har alla mänsklighetens stora strider utkämpats, här blödde hugenotterna, här förklarades ett ädelt folk fritt för första gången genom de mänskliga rättigheterna, här föll Bourbonerna spira och Napoleon såg sitt världsvälde krossas.
Paris d. 5 Maj 1875 5 maj 1875
Edelfelt har umgåtts mycket med Léon Chevreuil; efter cours de soir (kvällslektionen) äter de middag hos Madame Nail, där elever från École des Beaux Arts äter, eller på Crémerie de Buci eller chez Madmoiselle Anne, som oftast besöks av Alexandre Cabanels elever och lagisterna, de som tävlar om Romarpriset; Chevreuil är som en levande antologi och kan utantill läsa dikter av Victor Hugo, Alphonse de Lamartine, André Chénier och Alfred de Musset; Chevreuil är betagen av Frankrikes medeltid, av Henrik IV och glansen vid Ludvig XIV:s hov och är rojalist; för att komplettera beskrivningen av Chevreuil nämner Edelfelt att han är genomhederlig på ett nästan finskt sätt och massier (kassaförvaltare) i ateljén, han är ful men med ett genomärligt, klokt utseende, han är närsynt och fanatisk beundrare av Rafael och har en stor insektsamling, hans pappa har en egendom i Argenteuil.
Paris, måndag d. 9 Augusti 1875 9 augusti 1875
Föregående vecka åkte Edelfelt med fröknarna Kinstrand och Anna Agrell, samt deras bekanta herr Houllier till St Germain en Laye; slottet som är restaurerat av Eugène Viollet le Duc är imponerande, parken likaså; då åt middag i samma rum där Ludvig XIV är född; det började regna, så de stannade inte för att höra på musiken i parken utan åkte tillbaka till Paris.
Paris d 10 maj 85 10 maj 1885
Har varit hos herrskapet Foulc; deras hem är som ett museum; bland annat har de ett bord som tillhört Louis XIV, ett bord som Boule gjort ett motstycke till, konst, gobeliner, bibliotek.
Paris d. 19 mars 87 19 mars 1887
Den här tiden på året brukar Ludvig XIV:s kastanjeträd få löv, men inte i år; det har varit kallt hela vintern, vind från nordost och nu är det snöstorm; "le marronnier du 20 mars" [kastanjen av den 20 mars, kastanjeträd i Tuilerieträdgården i Paris] ser lika tillfrusen ut som allt annat i staden; det har bara varit några milda dagar under hela vintern, och en ständig blåst "à décorner des boeufs" [som kan avhorna boskap, stående uttryck för hård vind].
Paris, fredag d. 24 februari 88 24 februari 1888
Med brevet medföljer en liten akvarell som föreställer ett hör av salongen i hemmet med Munthes "liggsoffa" [schäslong] en pendyl i Louis XIV-stil i brons med inlagd sköldpadd som Chambure givit som gåva, på väggen är Edelfelts studier, på golvet en björnhud och på bordet är böcker av fru Lenngren, Runeberg, Tegnér, Snoilsky och några franska författare.