Beskrivning

bokhandlare, förläggare, konsthandlare, kommerseråd

Paris d. 2 November 1874. 2 november 1874
Julian Alden Weir och Edelfelt har tillsammans anlitat en modell, en ung italienska, bildskön som Hulda Berndtson; de har gjort en romerska antik kostym; Edelfelt tänker måla bara huvudet och halsen, håret à la Greque [i grekisk stil]; om det blir bra skriver han någon latinsk kärleksstrof av Horatius och kallar tavlan Lydia; han hoppas får den såld hos Gustaf Wilhelm Edlund.
Paris d. 26 april 1875 26 april 1875
Edelfelt antar med fröjd Gustaf Wilhelm Edlunds beställning på teckningar till Julqvällen.
När Edelfelt gjort några första utkast för Julqvällen skall han sända dem Alexandra Edelfelt; hur tänker Gustaf Wilhelm Edlund reproducera teckningarna, i xylografi eller litografi?; de moderna kostymerna (eller egentligen dräkterna från 1830-talet) blir alltid tråkiga i bild.
Paris d. 12 Maj 1875 12 maj 1875
Illustrationerna till Julqvällen blir svåra att göra; Edelfelt har gjort skisser till 3 stycken; 1. Fröken Augusta hejdar släden och tilltalar Pistol; 2. Fröken Augusta och Kaptenskan i vindskammaren; 3. Majoren och gamle Pistol – slutet; Gustaf Wilhelm Edlund vill att de utförs i Paris; Edelfelt skall fråga råd om gravör av en rysk målare och illustratör Alexander Begroff, en f.d. sjöofficer på Alexander Nevsky [fartyg].
Paris 31 Maj 1875. 31 maj 1875
Edelfelt vill göra bilderna till Julqvällen så bra som möjligt, eftersom det är illustrationer till ett av de största mästerstycken ett lands poesi har bringat fram, och boken kommer att spridas i hundratals exemplar, samt att 3/4 av Finlands befolkning aldrig kommer att se något annat av honom än dessa illustrationer; han har gjort 4 skisser till scenen där gamle Pistol berättar i stugan, 3 till fröken Augusta och kaptenskan upp i vindskammaren, 2 till Gamle Pistol och kaptenen; den första bilden, fröken Augusta i släden och gamle Pistol på vägen blev, som Alexandra Edelfelt utsåg, mycket svår; scenen där fröken Augusta kysser lilla gossen har han ännu inte gjort, inte heller den där Majoren för in fröken Augusta i salen där kaptenen utgör föremålet för allas blickar och kärlek; den utmärkte illustratören Eugène Burnand rådde honom att göra så mycket som möjligt efter naturen, skaffa modell och inte hushålla med pengar för att få illustrationen bra; teckningarna är inte en penningfråga utan en hederssak, det är det hittills ypperligaste medlet Edelfelt fått att göra sitt namn känt i det kära hemlandet; han skall visa skisserna till deras interimslärare [vikarie] Gustave Boulanger och sända hem några flyktiga pennteckningar till Mamma, en av de förnuftigaste arte es thetici [konstestetiker] han någonsin sett.
För Brummers beställning har Edelfelt tänkt sig ett ämne ur 30-åriga krigets historia; en sårad finsk krigare berättar på ett tyskt slott om sina äventyr för en ung flicka och en pojke; Gustaf Wilhelm Edlunds beställning kommer att ta mycket tid så han vet inte när han skall ha tid att börja med tavlan.
Paris måndag d. 14 Juni 1875. 14 juni 1875
Gustaf Wilhelm Edlund har frågat efter prisen på träsnitt, som visar sig vara högst varierande; trycks de i faksimil blir det mycket dyrt; Edelfelt skall teckna en av planscherna riktigt färdig och gå och fråga efter priset på den.
Paris, fredag d. 9 Juli 75. 9 juli 1875
På morgnarna har Edelfelt arbetat i Ecole des Beaux Arts och på eftermiddagarna har han tecknat på trä sista planschen för Julqvällen; en kamrat från ateljén, Albin Meyssat har visat hur man gör, han tecknar för en mode Journal och är van vid arbetet; Edelfelt skall gå med klossen till Monsieur Jules Marie Lavée; Meyssat sade att gravyren skulle kosta omkring 80 till 100 francs per plansch, får se om Gustaf Wilhelm Edlund går in för så mycket.
Paris d. 25 Juli 1875 25 juli 1875
Jules Marie Lavée var nöjd med teckningen på gamle Pistol och översten; han gav Edelfelt rekommendationer till gravören Henri Théophile Hildibrand, som skurit Gustav Dorés och Alphonse de Neuvilles teckningar; för att utföra illustrationerna lika omsorgsfullt som i François Guizots Frankrikes historia ville han ha 400 francs för varje plansch, 250 francs var det billigaste alternativet för en någonslags artistisk tolkning av sin teckning; 80 francs som Edelfelt senast uppgav var alldeles för lite, uppskattningen kom från en av Jean-Léon Gérômes elever [Albin Meyssat] som arbetar för en dålig modejournal; Edelfelt skrev till Gustaf Wilhelm Edlund och rådde om det behövdes besparingar att i så fall minska antalet illustrationer; hos Hildibrand fick han se teckningar av Doré, Neuville och Émile Bayard som var under arbete.
De flesta av Jean-Léon Gérômes elever drar bort till sina hemtrakter eller ut på landet; Edelfelt önskar sig kvitt sina teckningar så att han kunde åka hem; de senaste dagarna har han haft flera förargelser, snickare som gjort hans träklossar för små, och allt blir så dåligt och går så långsamt; han är orolig att Gustaf Wilhelm Edlund inte alls ger ut Julqvällen illustrerad eller går in för att gravera teckningarna dåligt och billigt då han får höra hur dyrt det är.
Paris d. 1 Augusti 1875 1 augusti 1875
Edelfelts bekantskap med gravören Charles Baude har lett till ett erbjudande om att Baude kunde gravera Julqvällen för 175-200 francs stycket; Edelfelt har inte sett någon av Baudes arbeten, men denne arbetar för l'Illustration; han tror han föredrar Baude framför Henri Théophile Hildibrand; han väntar på svar från Gustaf Wilhelm Edlund.
Paris, Onsdag d. 4 Aug. 1875 4 augusti 1875
Gustaf Wilhelm Edlund har inte hört av sig.
Edelfelt har förargelser av olika slag med illustrationerna; han hoppas Gustaf Wilhelm Edlund går med på att kosta på sig 200 francs per plansch, så skulle det bli någotsånär bra gjort.
För "Kaptenens återkomst" har Edelfelt tänkt på verserna: "Utan att svara, tog den gamle sin dotter vid handen; gaf framskyndande tjenare än en befallning och förde; Flickan i salen, ett rop af öfverraskning och glädje, flög från den sextonårigas läpp, men hon hämmade gången dröjde och såg, blott såg med en tår i det leende ögat"; för den andra planschen följande vers: "men ömt till sitt hjerta slöt han sitt älskade barn, och han talte försonad och sade: ..."; man hade kunnat välja ögonblicket innan, då Majoren "lätt på dess hufvud, sänkte sin smekande hand - mildt öfverraskad af glädje o.s.v."; om Alexandra Edelfelt har kommentarer ber han henne skriva eller sända telegram, Edlund får ersätta utgifterna.
Paris, måndag d. 9 Augusti 1875 9 augusti 1875
Gustaf Wilhelm Edlund har ännu inte svarat och graverandet kan därför inte gå framåt; av tidningarnas rapportering verkar Edlund vara i Helsingfors.
Paris, onsdag d. 18 Augusti 1875. 18 augusti 1875
Edelfelt räknar med att kunna betala tillbaka pengarna han behöver; Gustaf Wilhelm Edlund måste väl betala någonting för hans illustrationer och så har han ju några porträttbeställningar i sikte där hemma; Albin Meyssat som tecknar för modejournaler får 70 francs för en plansch; Edelfelt håller fast vid Majoren och fröken Augustas omfamningsscen; Majoren och gamle Pistol tänker han ändra så att Pistol ställs vid dörren betraktande sin tidigare chef med vördnad.
Om Gustaf Wilhelm Edlund svarar att gravyrerna skall göras nu får Edelfelt ge dem åt flera träsnidare; i så fall är det inget hinder för att boken kommer ut före jul; han ber Alexandra Edelfelt sända de teckningar han skickat hem till Edlund.
Edelfelt har ännu inte hört från Gustaf Wilhelm Edlund; om boken inte kommer ut förrän nästa sommar, kunde Edelfelt genast resa hem och ta träklossarna med sig och ta dem tillbaka nästa vår; han skulle inte behöva göra ändringen på "fröken Augusta på vägen", eller göra färdigt "gamla Pistol i stugan".
Paris d. 20de Augusti 75. 20 augusti 1875
Edelfelt ser fram emot att höra vad Alexandra Edelfelt anser om hans funderingar; han hälsar till systrarna, tante Adèle Gadd, Morbror Gustaf Brandt och Tajta (Fredrika Snygg); bara Gustaf Wilhelm Edlund ville svara på när han vill ha gravyrerna; om han inte vill ha dem nu väntar Edelfelt bara på pengarna för att sedan komma hem så snabbt som möjligt.
Paris d. 24 Aug. 75. 24 augusti 1875
Edelfelt är hjärtligt glad att i Alexandra Edelfelts brev ha fått svar på den Edlundska frågan; han kan inom kort vänta brev och pengar från Gustaf Wilhelm Edlund; Edelfelt ger följande dag teckningarna åt träsmeden.
Gustaf Wilhelm Edlund kommer till Paris; Edelfelt har ännu inte gått till Henri Théophile Hildibrand eftersom denne fordrar pengar på förhand, vilka Edelfelt ännu inte har.
Paris d. 29 Aug. 75. 29 augusti 1875
Gustaf Wilhelm Edlund har inte skickat pengar, och Edelfelt befinner sig i ett dilemma mot gravören Henri Théophile Hildibrand som kräver betalt på förhand; åt Charles Baude har han gett två plancher att skära; om han inte får pengarna om några dagar telegraferar han till Alexandra Edelfelt, för Edlund svarar ju inte.
Alexandra Edelfelt kan väl förstå Edelfelts oro; han brinner av längtan att komma hem, men är på grund av krånglet tvungen att stanna och göra av med pengar längre tid än nödvändigt; bara Gustaf Wilhelm Edlund ville vara så god och komma.
Paris d. 8 Sept. 1875. 8 september 1875
Edelfelt är räddad, han har fått pengar av Gustaf Wilhelm Edlund, 2000 francs.
Edelfelt är färdig med sina träteckningar, så när som på några mindre ändringar i den sista, Majoren och Pistol; det hela blir färdigt i god tid, t.o.m. tidigare än Gustaf Wilhelm Edlund skriver i sitt brev.
*Gustaf Wilhelm Edlund skriver vänligt och vill att Edelfelt inte skall knussla med träsnitten; Edelfelt ber om ursäkt för besväret han orsakade med sitt telegram.
Paris d. 8 Dec. 1876. 8 december 1876
Julqvällen har kommit till Nilssons skandinaviska bokhandel; han vet inte vad som lönar sig: köpa två exemplar av Knut Nilsson eller ha Alexandra Edelfelt att sända dem med avrivna pärmar; han kanske frågar Gustaf Wilhelm Edlund, som har mera vana i saken.
Paris d. 28 Januari 77. 28 januari 1877
Carl Gustaf Estlanders kritik av Julqvällen i tidskriften var egendomlig; Edelfelt anser inte att vinjetter och arabesker passar i Johan Ludvig Runebergs verk; dessutom var plancherna både till storlek och antal bestämda av Gustaf Wilhelm Edlund, som Alexandra Edelfelt minns.