Beskrivning

fransk konstnär

Källor

Paris d. 14 Nov. 1874. 14 november 1874
Citaten ur Morgonbladets artikel om Edelfelts tavla, som Alexandra Edelfelt sände gjorde honom först ond och vemodig men skrattar nu åt alltsammans; Gustave Boulanger som denna vecka undervisar vid Ecole des Beaux Arts, medan Jean-Léon Gérôme jagar, komplimenterade Edelfelts arbete; Julian Alden Weir och andra hade sagt att studien är bra; sedan kommer han hem och får i Morgonbladet läsa att han har en "miserabel teckning", att "måleriet var fullkomligt förfuskadt".
Paris d. 7 December 1874. 7 december 1874
Nu till en nyhet som kommer att ge stoff åt en korrespondens i Helsingfors Dagblad; Edelfelt har med några kamrater och Julian Alden Weir fått tillstånd att se det inre av nya operan; det enda som i lika hög grad imponerat på honom i rikedom är Isaakskyrkan; där finns målningar av Frankrikes bästa målare, Paul Baudry, Isidore Pils och Gustave Boulanger; allt är framdanat av arkitekten Charles Garniers produktiva snille; inträdesbiljetten hade de fått av Joseph Blanc, vars far målat några dekorativa pannåer.
Paris d. 13 Mars 1875 13 mars 1875
Gustave Boulanger, som gjort målningarna i dansfoyén på Nya Operan, har korrigerat studierna i ateljén eftersom Jean-Léon Gérôme är sjuk; Edelfelt har fått det bästa berömmet från en lärare någonsin; Boulanger tyckte hans studie var levande, man kunde känna musklerna och livet under huden, tonen var frisk, klar och lysande, och helheten var bra; med lite mera finmodelering, och lite finess i konturerna skulle studien vara perfekt.
Paris 18 Mars 1875 18 mars 1875
Edelfelt har de två sista dagarna arbetat mer än på länge och varit i stor "själsspänning" eftersom han målat färdig Berndt Lindholms pojke och fört den till juryn för Parissalongen; det är än så länge en hemlighet eftersom han är säker på att bli refuserad; i och med att Jean-Léon Gérôme inte är i Paris visade han tavlan för Gustave Boulanger som rådde honom att pröva lyckan; Edelfelt gick med tavlan till Industripalatset och tilldelades nummer 4235.
Edelfelt har inte kunnat utföra något riktigt bra på grund av att modellen [Ragnar Lindholm] inte varit dräglig ens ett ögonblick; det är "rysligt" att måla barn; Gustave Boulanger höll med om att det var ett "helvete".
Paris d. 12 Maj 1875 12 maj 1875
Gustave Boulanger vikarierar under sommarmånaderna; Jean-Léon Gérôme är strängare och skarpare.
Börjadt d. 25 Maj 1875, fortsatt senare. 25 maj 1875
Gustave Boulanger tyckte att Edelfelts studie var utsökt och stilfull.
Paris 31 Maj 1875. 31 maj 1875
Edelfelt vill göra bilderna till Julqvällen så bra som möjligt, eftersom det är illustrationer till ett av de största mästerstycken ett lands poesi har bringat fram, och boken kommer att spridas i hundratals exemplar, samt att 3/4 av Finlands befolkning aldrig kommer att se något annat av honom än dessa illustrationer; han har gjort 4 skisser till scenen där gamle Pistol berättar i stugan, 3 till fröken Augusta och kaptenskan upp i vindskammaren, 2 till Gamle Pistol och kaptenen; den första bilden, fröken Augusta i släden och gamle Pistol på vägen blev, som Alexandra Edelfelt utsåg, mycket svår; scenen där fröken Augusta kysser lilla gossen har han ännu inte gjort, inte heller den där Majoren för in fröken Augusta i salen där kaptenen utgör föremålet för allas blickar och kärlek; den utmärkte illustratören Eugène Burnand rådde honom att göra så mycket som möjligt efter naturen, skaffa modell och inte hushålla med pengar för att få illustrationen bra; teckningarna är inte en penningfråga utan en hederssak, det är det hittills ypperligaste medlet Edelfelt fått att göra sitt namn känt i det kära hemlandet; han skall visa skisserna till deras interimslärare [vikarie] Gustave Boulanger och sända hem några flyktiga pennteckningar till Mamma, en av de förnuftigaste arte es thetici [konstestetiker] han någonsin sett.
Berndt Lindholms pojke vore det roligt att få exponerad, om också inte mer än en dag; Alexanda Edelfelt kan om hon vill också ställa ut pojken som spelar, en karl med pantherhud som Gustave Boulanger i tiden berömt, en kvinnotors med vitt draperi som Jean-Léon Gérôme tyckte var bra, därtill om Mamma anser det nödvändigt en gubbe som sitter, något huvud o.s.v.; han sänder också en studie som han målade strax han kom hit i fjol i Adolf von Beckers ateljé efter en av hans modeller, ett flickhuvud koafferat [friserat] à l'alsacienne; en karl som lutar sig mot knäet är hans senaste och säkraste studie även om han inte hade tid att slutföra den och p.g.a. Pauline Ahlberg förlorade en dag den veckan; om någon av tavlorna ställs ut vore det bra om Heimberger spänner upp duken på lösramar, Mamma kan också be honom fernissa tavlorna och hon skall skriva upp alla utgifter på Edelfelts konto.
Paris. Onsdag d. 9 Juni 75 9 juni 1875
Edelfelt har concours [tävling] både för- och eftermiddag; Gustave Boulanger sade i dag att Edelfelts studie är den enda i ateljén som hade karaktär; i aftonskolan är han förtvivlad och gör vad han kan för att lära sig teckna.
Paris måndag d. 14 Juni 1875. 14 juni 1875
I Ecole des Beaux Arts har de haft 3 concourser [tävlingar]; Gustave Boulanger placerade Edelfelt som fjärde i Jean-Léon Gérômes ateljé; han får antagligen ingen medalj i teckning, det är sällsynt att någon får det första året han tecknar i Adolphe Yvons klass; som bäst håller han på med en tråkig concours i ornamentsteckning.
Illustrationerna till Julqvällen går långsamt framåt; idag har han haft modell för gamla Pistol och hoppas mot slutet av veckan kunna visa skisserna för Gustave Boulanger.
Paris, tisdag d. 22 Juni 1875 22 juni 1875
Edelfelt har visat teckningarna till Julqvällen för Gustave Boulanger, som var mycket nöjd, men kasserade ett förslag till gamla Pistol i stugan; Boulanger gav råd om ljusfördelningen, han sade också att kompositionen var innerlig, enkel och naturlig och hoppades att Edelfelt inte förlorade dessa kvaliteter.
Gustave Boulanger rekommenderade Edelfelt att gå till hans vän Monsieur Jules Marie Lavée, som är en av de bästa tecknarna på trä, för att fråga råd om träsnidare; Lavée har tecknat Alphonse de Neuvilles tavla på trä i den gravyr som Edelfelt skickat till Alexandra Edelfelt, samt "Cefalus och Prokris" i en av de illustrerade tidningar som han skickade till Johannisberg; Edelfelt besökte Lavées ateljé i Montmartre och fick rådet att teckna ljusare, eftersom varje litet streck blir tjockare och svartare i tryck; priset är svårt att förutse och beror på vilken kvalitet man vill ha.
Rom d. 25 Mars 1876. 25 mars 1876
Gustave Boulanger hade på förra årets Salong en tavla som han kallade: en eftermiddag på Via Appia under kejsartiden, vilken var full av liv; nu såg man bara någon tempelruin, en bonde, eller några engelsmän med den oundvikliga röda boken [Bædekers reseguide] under armen; de gick till Cecilia Metellas grav och vek därefter av över Campagnan till Egerias lund (där Numa Pompilius lär ha lärt sig vishetens ord av skogsjungfrun Egeria); i fonden syntes Sabinerbergen; Harling hade tagit en vagn redan vid Cecilia Metellas grav; de andra plockade anemoner i den heliga lunden och drack av källans vatten; solen höll på att gå ner då de i snabb takt återvände till staden; det är ett riktigt nöje att umgås med Walter Runeberg; Vilhelm Bissen är också älskvärd men är en av "de stilla i landena"; de gjorde uppehåll vid små och egendomliga osterior för att dricka vin, Edelfelt tycker det smakar som sockrad svagdricka med en liten vinsmak till; de tågade in i staden genom stadsporten vid San Giovanni de Laterano.
Paris d. 3 Januari 1877. 3 januari 1877
På middagen såg Edelfelt många av Jean-Léon Gérômes tidigare elever, som nått framgång: Lucien-Étienne Melingue (son till aktören Étienne Mélingue), Paul Lenoir och [Georges] Becker (inte vår Adolf von Becker); Jules Bastien-Lepage, som nu helt förnekat Alexandre Cabanel, var nu som förr med om banketten; Gérôme satt på hedersplatsen mellan Joseph Wencker och Pascal Dagnan, mittemot satt Gustave Boulanger med Melingue och Bastien-Lepage; det var underligt att bland eleverna se en dragonofficer och en kyrassiär (elever som gör sitt år av värnplikt).