Beskrivning

Madame, ägare till pension i Paris

Källor

Inga källor
Paris d. 23 Nov. 1874. 23 november 1874
Fröken Pauline Ahlberg bjöd Edelfelt till middag på fru Jaquinots pension; han var den enda manspersonen runt bordet med en massa amerikaska, norska och svenska fruar och fröknar; fröken Mathilda Grabow var mycket söt och kokett, och talar ovanligt bra franska.
Madame Jaquinot bjöd Edelfelt till en musikalisk soirée med dans på pensionen följande lördag; Fröken Pauline Ahlberg dansar inte, och Edelfelt kan inte heller riktigt dansa på franskt sätt, därtill har han inga stövlar; stövlarna kan han kanske låna av Filip Forstén; fröken Pauline verkar vara glad över att prata och utlägga sina åsikter för Edelfelt; hon tycks ha en vetgirighet som är alldeles förvånande.
Paris. Adventssöndagen 1874. 29 november 1874
Med fem francs på fickan tågade Edelfelt till soarén på Rue Miromesnil; både fröken Pauline Ahlberg och Madame Jaquinot hade sagt att det skulle bli en soaré "en famille" [inom familjen], då han anlände var det ett femtiotal personer i salongen; Edelfelt sprang förargat ut och köpte grå handskar för att komplettera klädseln, som han inte hade förberett för ett så stort tillfälle; fröknarna Marie Friberg och Mathilda Grabow executerade [framförde] musik; Edelfelt satt och talade om Tyskland, konst och litteratur med Pauline Ahrenberg, som inte ville dansa, fram till att hon klockan 12 gick upp till sig; därefter bjöd fröken Grabow upp honom till vals, några norskor ville valsa och snart var hans blyghet på dansgolvet bortblåst; där fanns en liten fransyska på ungerfär 15 år, kusin till Mademoiselle Marguerite Jaquinot, som var alldeles strålande vacker men "dugligt kokett fastän hon ännu bar korta kjolar"; dansen leddes av en Monsieur Viardot, son till konstkännaren som ordnat eremitaget i Petersburg; kotiljongen gick till precis som hemma; quadrillen [kadriljen] dansas lite annorlunda; kan Alexandra Edelfelt tänka sig att han först klockan 3 gick hem i storm och slaskregn till Rue Cassette; på en fransk aftontillställning roade man sig precis på samma sätt som hemma; Edelfelt tyckte att alla små "parisersprättar" var lyckade med sina ytterst moderna dräkter, sina chapeau-claque'er och sina lorgnetteglas i ena ögat; lite oartigt var det av Edelfelt att inte bjuda upp Madmoiselle Jaquinot, dottern i huset; på tisdag skall han gå dit på visit och tacka för senast.
Edelfelt tackar för Alexandra Edelfelts brev som anlände när han gjorde sig i ordning för Jaquinotska soiréen.
Paris d. 7 December 1874. 7 december 1874
Nästa lördag skall Edelfelt gå med Filip Forsten till Madame Jaquinot.
Paris d. 14 December 1874 14 december 1874
Pauline Ahlberg hade bjudit Edelfelt och Filip Forsten till Madame Jaquinots; Filip har en underlig förmåga att lätt bli bekant med folk, inom kort lockade han Pauline Ahlberg att skratta så hjärtligt som möjligt; Mathilda Grabow och Marie Friberg sjöng mycket bra; Friberg har en god sopran men sjunger inte på långt när så konstnärligt som Grabow.
Fortsättning juldagen om aftonen 25 december 1874
Edelfelt och Julian Alden Weir tänkte på hemmet och julklappsböckerna som anlänt samma dag medan de i sitt kalla rum tillverkade flaggorna till Madame Jaquinot; under hela förra vintern var det inte så kallt som det har varit under den senaste tiden.
Edelfelt har inte hunnit avsluta brevet för han har haft fullt upp på École des Beaux Arts och på onsdag kväll det tråkiga arbetet att tillverka två svenska och norska flaggor till svenskarnas julgran hos Madame Jaquinot.
Paris d. 10 Januari 1875. 10 januari 1875
Edelfelt och Rafael Hertzberg har varit på lördagssoaré hos madame Jacquinot; Hertzberg gav Pauline Ahlberg förhållningsorder om att se människors goda sidor då hon känner sig ensam på pensionen.
Madame Jaquinots dotter mademoiselle Marguerite är musikalisk och ger lektioner åt Charles Gounods dotter; Madame Jaquinot är en glad och pratsam fru på omkring 40 år, i och för sig ytlig men inte obildad; familjen är protestantisk och mor och dotter talar franska, engelska och italienska.
Paris d. 20 Januari 1875. 20 januari 1875
Edelfelt stannade så länge hos Pauline Ahlberg att Madame Jacquinot bad honom stanna på middag; vid "dinern" har de som regel att endast tala franska; Madame Jacquinots mor gav Edelfelt en komplimang för hans goda franska; Edelfelt i sin tur är medveten om sina grammatikfel.
Paris d. 1 Februari 1875 1 februari 1875
Pauline Ahlberg bjöd Edelfelt, Rafael Hertzberg och Philip Forsten till madame Jacquinot, där fröken Mathilda Grabow hade ställt till med musikalisk soaré; där var också en norsk pianist Larsen och Ole Bulls son; fröken Grabow, fröken Marie Friberg, Filip och Larsen sjöng i olika konstellationer, i kvartett framförde de Värmeland, Kristallen den fina, Djupt i havet, Suomis sång och Mandom mod; i kör sjöng alla Björneborgarnas marsch, som fick Edelfelt att gråta; kära, älskade hemlandstoner har stor makt.
Pauline Ahlberg tycker mycket om Philip Forsten, men börjar tröttna på Rafael Hertzberg; hos madame Jaquinot hade han uppfört sig fånigt; han hade inte kunnat säga bu eller bä, i och med att konversationen gått på franska; på frågan om han ville ha punsch eller te hade han brydd svarat "thé"; Pauline förundrade sig över hur Hertzberg efter tre månader i Paris ännu inte har lärt sig att säga "du thé", och "s'il vous plaît Madame"; Hertzberg är en beskedlig och aktningsvärd karl, men inte har han något sätt, och inte har han några stora vyer.
Barbizon (vid Fontainebleauskogen) d. 23 April 1875 23 april 1875
Följande kväll är Edelfelt bjuden till Madame Jaquinot i Paris på musiksoaré med Filip Forstén, Mathilda Grabow, mademoiselle Marguerite Jaquinot och en italiensk orgelvirtuos.
Paris d. 26 april 1875 26 april 1875
Edelfelt sträckte upp sig i frack och gick på bjudningen till Madame Jaquinot; Filip Forstén och Madmoiselle Marie Friberg sjöng duetter och stycken ur Stabat Mater; en italiensk orgelvirtuos spelade på harmonium "de allra vackraste saker"; alla var förtjusta i Filips solosång.
Eftersom Edelfelt på lördag kväll var bjuden på musik och dans till Jaquinots fick han redan på eftermiddagen ta tåget tillbaka till Paris; han åkte förbi de bördigaste landskap och han förstår att fransmännen är stolta över la belle France [det vackra Frankrike]; det är inte så storartat som nordens tallskogar och väldiga sjöar, men det är täckt och vackert, rikt och glatt.
Paris d. 12 Maj 1875 12 maj 1875
Det är en trevlig krets Edelfelt levt i här i Paris; han har tillbringat roliga kvällar hos familjerna Sargent och Austin; Pauline Ahlberg har bett honom fortsätta bekantskapen med Madame Jaquinot.
Paris d. 17 Maj på aftonen. (annandag pingst) 17 maj 1875
Edelfelt var som sagt bjuden med Filip Forstén till Jaquinots; Forstén sjöng med Mademoiselle Marie Friberg, medan Edelfelt talade med Mademoiselle Suzanne.
På kvällen var Edelfelt bjuden med Filip Forstén till Jaquinots; men han glömmer nästan att berätta om föregående kväll hos Sargents; han pratade nästan hela kvällen med Miss Sarah Austin och hennes yngre syster Mary; de var båda så vackra, graciösa och roliga att han fullt förstod Alfred de Mussets rader om de två tvillingdygderna ungdom i ansiktet och ungdom i hjärtat; Madame Mary Sargent sade skrattande vid avskedet att hon inte hade vågat störa honom då han verkat ha så viktiga saker att säga hennes systerdöttrar.
Börjadt d. 25 Maj 1875, fortsatt senare. 25 maj 1875
*Edelfelt har bestält och fått ett par byxor för 30 francs; han tror att utgifterna för den svarta rocken är för dryga för tillfället och sparar dem till senare på sommaren; han kommer att gå till Jacquinots, men tror att han klarar sig utan den svart rocken.
Följande kväll är Edelfelt och Filip Forstén bjuden till Madame Jacquinot; dagen därpå skall han följa Pauline Ahlberg till bangården.
Föregående kväll hade Madame Jaquinot hållit en avskedsmiddag för Pauline Ahlberg; Edelfelt och Filip Forstén var bjudna; Filip underhöll sällskapet med sitt tokroliga prat; Madame Jaquinot föreslog att Filip och Marie Friberg i kostym skulle framföra den scen ur Faust som de så ofta sjungit; alla skrattade sig fördärvade åt Filips Mefisto som for av och an genom rummet.
Pauline Ahlberg har velat tillbringa så mycket tid som möjligt tillsammans med Edelfelt; några kvällar har han varit hos Jaquinots, andra kvällar har han hämtat henne för att gå ut i det stora Paris, till boulevarderna, champs elysées, och Boulognerskogen; ofta har Pauline velat stiga in på något kafé eller café-chantant där det sett livligt ut; under en och en halv veckas tid har han därför kommit i säng först kl.1 (ofta 2) och ändå behövt vara uppe kl. 7 på morgonen. I kväll har han meddelat Pauline att han har förhinder och tänker sova ut.
Under middagen höll Madame Jaquinot ett hjärtligt tal till Pauline Ahlberg; Filip Forstén höll ett tal till Mademoiselle Marguerite, Madame Jaquinots dotter.
Paris måndag d. 14 Juni 1875. 14 juni 1875
I lördags var Edelfelt bjuden på middag till Madame Jaquinot med Filip Forstén, en italiensk orgelvirtuos och en fransk familj; det var roligt som alltid; Madame Jaquinot är glad, god och kvick, hennes dotter är söt och huset är det mest gästfria man kan tänka sig.
Paris, tisdag d. 22 Juni 1875 22 juni 1875
Senaste onsdag var Edelfelt hos Madame Jaquinot; man diskuterade gamla franska visor som gått från generation till generation; till slut sjöng all unga marseljäsen, t.o.m. mademoiselle Suzanne som annars inte sjunger; Mademoiselle Marguérite ackompanjerade; hos Jaquinots är man grundrepublikansk och alla var därför förtjusta.
Edelfelt och Filip Forstén är ikväll bjuden till Madame Jaquinot; han känner sig hemmastadd hos Jaquinots; man trivs alltid där folk är glada och intelligenta, vilket är två egenskaper som är allmänna i Frankrike; han har ofta tänkt att han och Alexandra Edelfelt har ett franskt lynne.
Paris d. 30 Juni 1875 30 juni 1875
På Johanneaftonen [midsommarafton] var Edelfelt och Filip Forstén bjuden på diner [middag] hos Madame Jacquinot; Mademoiselle Marguérite Jacquinot skulle följande dag till Genève.
Paris d. 22 Juli 1875. 22 juli 1875
Härom kvällen var Edelfelt hos Madame Jaquinot, som var nästan alldeles ensam; de satt och pratade till rätt sent.
Paris d. 24 Aug. 75. 24 augusti 1875
Häromaftonen var Edelfelt hos Madame Jacquinot; de talade om politik, religion, konst och teater; *han är bjuden dit på middag nästa torsdag; han hälsar farväl åt Alexandra Edelfelt.
Amerikaner är som stora barn, de har något jättelkt och barnsligt på samma gång, så också Julian Alden Weir; Madame Jacquinot säger att amerikaner är "des bons sauvages" [goda vildar], även om Edelfelt inte skulle gå så lång måste han säga att de har något i sitt sätt som skiljer dem från europeerna.
Paris d. 8 Sept. 1875. 8 september 1875
Senaste fredag var Edelfelt bjuden på middag hos Madame Jacquinot och de gick följande dag på Vaudeville; på lördag skall han dit igen på middag.
Paris d. 14 Sept. 14 september 1875
Edelfelt var på middag hos Madame Jacquinot, som själv hade fått lov att resa till Dieppe; Mademoiselle Marguerite, som kommit hem från Genève, fungerade som värdinna.
Pauline Ahlberg kommer tillbaka i början av oktober; Edelfelt är i dag på väg till Jacquinots.
Paris le 13 Nov 1876. 13 november 1876
Runebergs bor i andra ändan av staden, inte långt från Madame Jacquinot; Walter Runeberg har fått en dålig ateljé och har på grund av Ninos [Johannes Runeberg] sjukdom och den lillas födelse varit förhindrad att arbeta.
Paris, söndag den 19 November 1876. 19 november 1876
Philip Forsten var föregående dag hos Jacquinots; han hade inte talat om för Pauline Ahlberg att Edelfelt är i stan; Pauline sörjde sin trotjänarinna och var förtvivlad över hur ensam hon nu var.
Edelfelt har varit på Concert PasdeLoup [symfoniorkester] med Gunnar Berndtson, Charles Baude, Jules [eller Émile?] Bastien-Lepage och Pascal Dagnan; Ludvig van Beethovens b-durs sonat lät mäktigt i den stora orkestern; unge Paul Viardot, som Edelfelt sett hos madame Jacquinot och sedan i Bougival, spelade violinsolo i en concerto av Felix Mendelsohn; Edelfelt tyckte mest om en symfoni av Christoph Wilibald Gluck.
Paris, thorsdag d. 23 nov. 1876. 23 november 1876
Philip Forstén har till Gunnar Berndtson och Edelfelt framfört en inbjudan till ett "sällskapsspektakel" hos Madame Jacquinot; Mademoiselle Marguerite Jacquinot skall spela mot en kusin Monsieur Henri [Perrot]; Edelfelt vet inte om han skall gå dit redan på lördag, på hennes vanliga mottagningstid.
En finsk fröken Krogius bor hos Madame Jacquinot.
Paris, söndag d. Nov 1876. 3 december 1876
Föregående kväll var Edelfelt på dramatisk soaré hos Madame Jacquinot; en enaktskomedi spelades med Mesdemoiselles Marguerite Jacquinot och Davançonne, samt Messieurs H. Perrauld och Bachimont; Marguerite Jacquinot imiterade Madame Broizat vid theatre Français, och gjorde det bra.
Edelfelt är nästa lördag bjuden till Madame Jacquinots med Filip Forsten; Alexandra Edelfelt behöver inte oroa sig för att Madame Jacquinot tar upp onödigt mycket av hans tid.
Efter "representationen" [skådespelet] var det dans, men Edelfelt deltog inte; han satt mest och talade med Pauline Ahlberg, en fröken Krogius (som säger sig har rest med Alexandra Edelfelt till Stockholm), samt med Monsieur Davançonne; Madame Jacquinot och hennes dotter var vänliga och snälla som alltid och bad honom "utan krus" komma och hälsa på då och då.
Paris måndag d. 11 Dec 1876. 11 december 1876
Följande dag var Edelfelt bjuden på middag till Madame Jacquinot; Pauline Ahlberg är förändrad, friskare och förståndigare, originell och fri i sitt sätt; hon hade inga speciella förtroenden eller erfarenheter att meddela Edelfelt; han förstår sig inte på henne och vet inte om hon är intelligent eller inte, bokdammet har åtminstone blåst bort lite.
Paris d. 15 Dec. 1876 – 15 december 1876
Walter Runeberg håller på med frisen till studenthuset; det är lite i Runebergs saker som slår an på Edelfelt, men denne är inte så galen i konstfrågor som sin bror Lorenzo; Walter Runeberg medger ändå det utmärkta hos den realistiska skolan; olyckligtvis bor de så långt borta, på Rue de Constantinople, som är mot samma håll som Madame Jacquinots, men ännu längre bort.
d. 16 Dec 16 december 1876
Edelfelt går inte till Madame Jacquinots ikväll, inte heller nästa lördag då det är kalaset för Jean-Léon Gérôme; Paulin Ahlberg får således inte träffa honom på tre veckor.
Julmorgonen 1876. 25 december 1876
Madame Jacquinot har bjudit dit honom till nyårsaftonen; Edelfelt har träffat Pauline Ahlberg en gång sedan senast han skrev; Pauline anslöt sig sent till sällskapet och Edelfelt hann bara tala några ord om Haartmanns ”Philosophie des unbewussten” innan han måste gå för att få en omnibus.
Paris d. 3 Januari 1877. 3 januari 1877
Edelfelt var på nyårsaftonen hos Madame Jacquinot; Philip Forstén och Mademoiselle Marguerite Jacquinot livade upp stämningen; där var Monsieur Alexandre Parodi, författaren till "Rome vaincue" som spelas på Théâtre français; fröken Krogius lade till allas förargelse beslag på Parodi; Edelfelt fick tala med honom lite; som Alexandra Edelfelt kanske läst i Helsingfors Dagblad är Parodi italienare och han har endast fyra år varit i Frankrike och skriver redan fransk vers; han liknar baron Axel Mellin; han var intresserad av Finland, kände till Johan Ludvig Runeberg och ville ha en översättning av Kungarna från Salamis; Parodi har läst Kalevala och kunde 10 gånger mer finsk mytologi än Edelfelt; Mademoiselles Marguerite och Lilli Jacquinot, två unga Mademoiseller Perrot, deras bror Henry Perrot, Pauline Ahlberg, Carl Gustaf Sterky och Edelfelt var ungdomarna i sällskapet och de roade sig bland annat med bouts-rimés, en rimningslek.
Då klockan slog 12 drack man för ett lyckligt år 1877; Edelfelt bad Gud ge dem, främst Alexandra Edelfelt, ett lyckligare år än det som gått i sin grav; senaste nyårsafton var Ellen Edelfelt ännu rask och Axel Antell var deras gäst; i Frankrike är det sed att med korskyss önska gott nytt år, detsamma såg Edelfelt i Antwerpen hos en fransk familj; Edelfelt korskysste endast Madame Jacquinot som stod närmast och lät de andra vara.
Paris d. 12 Jan. 1877. 12 januari 1877
Följande dag är Edelfelt bjuden på middag hos Madame Jacquinot.
Paris d 24 på aftonen – (1877) 24 januari 1877
Edelfelt är bjuden till Madame Jacquinot på lördag och till Madame Enjolras på tisdag; han tänker "kraba" [skolka/avstå] från en av tillställningarna, eller gå hem senast kl. 12, för han har inte råd att förlora arbetstid på förmiddagarna; han är nyfiken att se sällskapsspektaklet hos Enjolras med Filip Forstén och Bertha Levin.
Paris d. 28 Januari 77. 28 januari 1877
Edelfelt har tröttat ut Alexandra Edelfelt med sitt prat om måleri och målare; "stockoartig" har han varit mot Madame Jacquinot, som han inte besökt sedan nyårsaftonen.
Paris – onsdag d. 31 Januari 77. 31 januari 1877
Edelfelt hälsar från Pauline Ahlberg, som han träffade på soarén hos Madame Jacquinot; Walter Runeberg med fru är bekanta med fröken Krogius och var också där; de pratar inte franska, men Madame Jacquinot och Monsieur Ragio kan italienska och så fanns där också svenskar och finnar.
Paris, torsdag d. 8 Febr. 1877. 8 februari 1877
Madame Jacquinot har gett Edelfelt en stående inbjudan att komma på middag på lördagarna.
Paris d. 18 Februari 1877 18 februari 1877
Föregående dag var Edelfelt bjuden på middag hos Madame Jacquinot; Pauline Ahlberg är gladare än förut, men lika disträ och naiv; hon säger ofta saker som inte är illa menade, men som måste anses ekivoka och man vet inte om hon riktigt vet vad hon säger; hennes obekantskap med världens onda kommer sig av att hon tillbringat sin första ungdom mellan tyska luntor och filosofiska system - Gud vet om inte detta är en lycka; Edelfelt har läst så lite de senaste månaderna att han känner sig allt okunnigare i Paulines sällskap; konversationen hos Madame Jacquinot var så allmän att han talade högst tio ord skilt med Pauline.
Det som pinar Edelfelt mest om han blir refuserad är att han då inte skulle täckas se de svenska målarna, resande landsmän och alla hos Madame Jacquinot i ansiktet.
Paris fredag d. 23 febr. 1877 23 februari 1877
Mademoiselle Marguerite Jacquinot har god smak och mycket esprit d'arrangement [arrangörsanda]; Monsieur Ragio har lovat skaffa bengaliska eldar; representationen [föreställningen] blir familjär; Edelfelt och Julian Alden Weir är bjudna men inte Gunnar Berndtson, som inte varit där sedan han sist var bjuden; Pauline Ahlberg är inte med i någon tablå.
Samma kväll är Edelfelt bjuden till Madame Jacquinot på tableaux vivants, som han själv varit med och arrangerat; den första charaden utspelar ett sjukbesök av en förnäm dam, den andra en zigenerska som spår åt två unga damer, hela ordet (bonheur [lycka]) är en scen från Alphonse de Lamartines Graziella; mademoiselle Marguerite spelar Graziella; i tablåerna spelar Mademoiselle D'avançonne Cornelia, gracchernas mor, lilla Robert Jacquinot och unge Peras graccherna, samt fröken Krogius romaninnan som visar sina smycken; sist framförs le roi d'Yvetot med alla i fantastiska medeltids-normandiska dräkter, med Henri Perrot som kung d'Yvetot.
Paris Onsdag d 29 febr 77. 28 februari 1877
I lördags gick den stora representationen [föreställningen] av stapeln hos Madame Jacquinot; eftersom Edelfelt var arrangör såg han tablåerna från sidan i kulissen; tablåerna var inte mästerverk men applåderades mycket av publiken; då "Graziella" skulle förevisas stack Madame Jacquinot Alphonse de Lamartines bok i Edelfelts hand och bad honom trots hans protester att läsa en sida av dikten; Mademoiselle Marguerite Jacquinot och Pauline Ahlberg hade satt ihop en tablå om kriget som flyr och republiken som räcker freden handen, med frygiska mössor, trikolorer, kronor och eklövskransar; Monsieur Ragio brände sina fingrar med den bengaliska elden och hanterade det som en Mucius Scævola; Henri Perrot gav tecken att fälla ner ridån och Monsieur Bachimont "trummade på pianot"; Cornelia, gracchernas moder, var riktigt bra; lilla Péraz, som Edelfelt klätt i en liten tunika och sandaler var ypperlig med ett bra uttryck; Mademoiselle Davançonne var mycket inne i sin roll; Edelfelt och Julian Alden Weir var på hemvägen överens om att de hade haft roligt under kvällen.
torsdag d. febr. 77. 1 mars 1877
Kanske i övermorgon eller på måndag ber Edelfelt gubben Chabod att föra hans tavla till Salongen; han ropar till alla Olympens makter "ut felix faustumque sit!" [till lycka och framgång]; han hoppas att han inte blir refuserad, vad skall Madame Jacquinot, svenskarna och alla där hemma säga då?
Paris d. 27 Mars (på aftonen) 1877. 27 mars 1877
Madame Jacquinot har sänt ett brev med inbjudan till middag och där hon samtidigt väntar otåligt på nyheter om Edelfelts tavla; det vore förfärligt att behöva berätta att den blivit refuserad.
Pauline Ahlberg blir allt mera originell och drömmer bara om litterära bekantskaper; genom svenska ministern har hon kommit i kontakt med Victor Hugo och Françisque Sarcey; hon har fått Hugos nyaste bok "La legende des siècles" försedd med dedikation; hon är så hemlighetsfull och strängt sysselsatt att Edelfelt och Madame Jacquinot misstänker att hon skriver något, men de kan inte föreställa sig vad; all sentimentalitet är åtminstone bortblåst, vilket är en vinst; Pauline talar inte mera med Edelfelt om litteratur, kanske hon finner honom dum och okunnig; då har hon ju inte orätt; hon har varit hos prinsessan Mathilde och känner en ofantlig massa människor i Paris inom den intressanta världen.
Paris måndag d 9 April 1877 9 april 1877
I lördags var Edelfelt med Gunnar Berndtson hos Madame Jacquinot.
Det lektes sällskapslekar med ord, vilket gjorde Gunnar Berndtson förskräckligt generad och blyg; han gav sig av i tysthet efter att ha tagit farväl av damerna, så Edelfelt måste traska hem ensam; på restaurangen har Berndtsons tystlåtenhet blivit ett ordspråk och Max Faivre kallar honom inte annat än le bavard [~ pratkvarnen]; det märks att han tänker, men inte snabbt, och hans tigande är således inte någotslags abrutissement [dumhet], som Filadelfo Simi tror; Edelfelt tror det härleder sig till den underliga plats han haft hemma; föräldrarnas tal med honom har inskränkt sig till förmaningar, medan pratet med Acku och Hulda Berndtson mest har handlat om väder och vind, läxor och dylikt.
Paris d. 15 April 77. 15 april 1877
Den senaste veckan har Edelfelt fört ett riktigt sviss-liv [festliv]; på söndagen efter besöket i Versailles var det Nyländsk årsfest; på måndag bjöd Jean Gounod honom på sin fars nya mässa i Notre Dame; på tisdag bjöd Gounod honom och Gunnar Berndtson på tredje föreställningen av sin fars nya opera Cinq-mars; på onsdag åt han en fin middag med Monsieur Gustave Roy; på torsdag var han bjuden på frukost hos herrskapet Bourgain; på fredag middag hos Gueldrys, samma kväll bjöd Gustave Bourgain honom på theatre de Chateau D’eau; på lördag var det middag hos Madame Jacquinot.
Föregående kväll spenderades hos Madame Jacquinot; unge Charles Tottie föreslog sällskapslekar; Runebergs kände inte till dem; Tottie har passion för pantlekar, vilket ledde till att de höll på till kl. 12 och löste ut panten; Julian Alden Weir som också var där tyckte det var "embêtant" [förargligt], det tyckte Edelfelt också.
Paris d. 22 April 1877 22 april 1877
Föregående dag var Edelfelt hos Madame Jacquinot; Charles Tottie har rest, efter att ha tillbringat nästan hela tiden på pensionen utan att ha sett Paris; Tottie är mycket snäll och väluppfostrad men i övrigt så uteslutande militär som möjligt; det är underligt att man i det beskedliga, fredliga Sverige träffar så många durkdrivna soldater, som älskar krigaryrket som yrke.
Carl Gustaf Estlander har gett Edelfelt en besvärlig kommission [uppdrag]; han skall hitta en plats åt senator Haartmans son, som vill bli florist eller fruntimmersskräddare; Edelfelt ser inte hur det skall lyckas, det är bara "fruntimmer" som är florister; Madame Jacquinot har en släkting som driver en skrädderiaffär, möjligen kan han ge ett gott råd.
d. 29 april 77. 29 april 1877
På tisdag har Edelfelt rendez-vous [träff] med Philip Forstén och alla Jacquinots på Salongen.
Föregående kväll var Edelfelt med Philip Forstén hos Jacquinots; Alexandra Edelfelt kan tänka sig deras förvåning att se Philip; Pauline Ahlberg höll på att ta honom i famn.
Unga Charles Tottie har skrivit till Pauline Ahlberg och förklarat att de tre veckorna hos Madame Jacquinot var de roligaste i hans liv; hans solighetstillstånd förklaras med att han måste ha varit förtjust i fröken Robertson; Pauline och de andra damerna kan inte förstå att han skulle ha så "dålig smak"; Edelfelt anser att fröken Robertson är kokett och affekterad, men ser bra ut, vilket förklarar att hon kunde "taper à l'oeuil d'un jeune homme" [falla en ung man i smaken]; hon är tråkig att prata med eftersom hon ägnar sig åt en genre som är ganska vanlig i Norden - att tala allvar och utbyta åsikter; Edelfelt anser att man inte lär sig ett dugg av att resonera om kärlek och vänskap, livets allvar är för gott och heligt att dras fram i en konversation som ändå bara är en maskerad kurtis;
1sta Maj 77. 1 maj 1877
Edelfelt hade sprungit upp till Madame Jacquinot för att föra henne och några av damerna till Salongen, men Mademoiselle Marguerite Jacquinot måste till sin förtvivlan meddela att hennes mor inte var hemma; Edelfelt har fått ett vänligt brev av Madame Jacquinot där hon tackar för hans uppmärksamhet mot henne och gratulerar honom till hans succé.
I dag skall Edelfelt gå till Salongen med Madame Jacquinot.
Paris d. 29 maj 1877 29 maj 1877
Igen är det tablåer hos Madame Jacquinot med Elisabeth av Thüringen och Penelope; Julian Alden Weir delar bördan, de har rådfrågats om kostymerna; på fredag går hela härligheten av stapeln.
Paris 2 Juni 77 2 juni 1877
Madame Jacquinots tablåer är inhiberade, vilket gläder Edelfelt.
d. 11 Juni 77 11 juni 1877
På torsdagen är Edelfelt bjuden på bal till herrskapet Thérion d’Avançon, som han blivit bekant med hos Madame Jacquinot; Monsieur d'Avançon är amatör och bekant med många konstnärer; dottern skall gifta sig snart.
Paris d. 16 Juni 77 16 juni 1877
På kvällen skall Edelfelt på middag hos Madame Jacquinot; han kan kanske be henne om goda råd angående klänningen; han ber Alexandra Edelfelt ge noggranna instruktioner om hur hon vill ha klänningen.
d. 23 Juni 1877 23 juni 1877
På kvällen går Edelfelt på middag till Madame Jacquinot; Pauline Ahlberg reser på måndag; Edelfelt har skrivit till herrar Böningh och bett dem möta henne vid bangården i Lübeck och föra henne till ett hôtel.
Paris d. 27 Juni 77. 27 juni 1877
Senaste söndag var Edelfelt på middag hos Madame Jacquinot för att ta farväl av Pauline Ahlberg och Mademoiselle Marguerite Jacquinot, som reser till Schweitz; efter middagen tog de en promenad och Edelfelt gick tillsammans med Mademoiselle Marguerite, som har ett gott huvud och fint omdöme, och Edelfelt har aldrig tidigare talat så uppriktigt med henne; Pauline blir mer disträ och konfys; hennes hjärna är inte tillräckligt stark, hennes logik inte så utvecklad att det abstrakta grubblandet skulle vara hennes sak; Pauline är så inne i sina egna tankar att hon inte märker vad andra svarar, det tog halva middagen innan hon märkte att hon fortfarande hade på sig hatt och handskar; Mademoiselle Marguerite skrattade åt hur det hade varit för två år sedan, då de ansåg att den lilla Pauline styrde den stora unga Edelfelt som ett lamm och de vågade inte säga något om saken; Edelfelt är lättad över att de inte visste hur långt det hade skridit och att dessa tider lyckligtvis är förbi.
Paris, d 30 Juni 77. 30 juni 1877
Edelfelt skall fråga Madame Jacquinot om råd med Alexandra Edelfelts klänning; Jacquinot har lovat hjälpa till när Mamma en gång kommer.
Ännu Paris 1877 lördag d Juli 7 juli 1877
Madame Jacquinot har skrivit ett vänligt brev för att fråga hur det står till med Gunnar Berndtson; Edelfelt skall besöka henne i kväll och får då diskutera Alexandra Edelfelts klänning.
Edelfelt har sprungit i flera stadsdelar på jakt efter en ateljé; Edelfelt vill inte betala mer än 600 francs; vid Gare de l'Est långt bort i ändan av rue Lafayette finns två ateljéer för 700 francs; i Pierre Petit Gerards hus på Boulevard Montparnasse finns en ateljé utan rum för 600 francs; den är långt från Boulevarden, Runebergs och Jacquinots, men nära till hans kamrater Jules Bastien, Petit Gerard, Charles Baude och Charles Moreau Vauthier; i Clichy finns en för 800 francs; bodde han i Clichy skulle han dras in i den svenska klicken och bort från sina gamla kamrater; det gör inte så mycket att vara långt från centrum då han inte går på Ecole des Beaux Arts; i Edelfelts hus finns en ateljé för 800 francs.
Paris d 11 Juli 77. 11 juli 1877
Edelfelt har ordnat tyg till Alexandra Edelfelts klänning; Madame Jacquinot kom med honom till Bon Marché och hjälpte honom välja ett bra tyg (*som var förmånligare än vad det skulle kosta i Petersburg); han har köpt teaterkikare åt Morbror Gustaf Brandt; han har sprungit runt hela Paris och sökt en japanesisk docka åt Butti (Berta) Edelfelt, men alla är slutsålda; kanske hittar han en i kväll i en Chinoiseriebutik vid Rue Vivienne.
Pauline Ahlberg har träffat Böningarna i Lübeck; hon skriver tre gånger i veckan till Madame Jacquinot och säger att hennes omgivning är insupportabel [outhärdlig]; den enda glada dag hon haft sedan hon lämnade Paris var med herrarna Böning i Lübeck.
Lübeck, den 17 Juli 1877 17 juli 1877
Böning har talat om Pauline Ahlberg; hon bjöd Böningarna på middag och var mycket echaufferad [upplivad]; då hon kom på ångbåten mötte hon på Sterkys från Hamburg; hon presenterade inte Böningarna och tilltalade dem på tyska, fastän Sterkys hört dem tala svenska; Madame Jacquinot säger sig aldrig ha sett en så taktlös människa som Pauline; Pauline blir aldrig annorlunda för hon tror sig veta allting så bra själv; Edelfelt talade mycket om Pauline med Madame Jacquinot som är en godhjärtad och förståndig fru som ser saker som de är.
d. 15 december 15 december 1885
Har varit hos Madame Jacquinot, som frågat efter Alexandra och Annie Edelfelt.
Paris d. 14 dec 86 14 december 1886
Edelfelt har hört av engelsk en konsthandlare att Madame Jacquinot har förlorat sin äldsta son Robert; han dog av solsting på en seglats vid Normandie.
Edelfelt ska göra visit hos Madame Jacquinot.