Beskrivning

dotter till pensionsägaren Madame Jacquinot

Källor

Inga källor
Paris. Adventssöndagen 1874. 29 november 1874
Med fem francs på fickan tågade Edelfelt till soarén på Rue Miromesnil; både fröken Pauline Ahlberg och Madame Jaquinot hade sagt att det skulle bli en soaré "en famille" [inom familjen], då han anlände var det ett femtiotal personer i salongen; Edelfelt sprang förargat ut och köpte grå handskar för att komplettera klädseln, som han inte hade förberett för ett så stort tillfälle; fröknarna Marie Friberg och Mathilda Grabow executerade [framförde] musik; Edelfelt satt och talade om Tyskland, konst och litteratur med Pauline Ahrenberg, som inte ville dansa, fram till att hon klockan 12 gick upp till sig; därefter bjöd fröken Grabow upp honom till vals, några norskor ville valsa och snart var hans blyghet på dansgolvet bortblåst; där fanns en liten fransyska på ungerfär 15 år, kusin till Mademoiselle Marguerite Jaquinot, som var alldeles strålande vacker men "dugligt kokett fastän hon ännu bar korta kjolar"; dansen leddes av en Monsieur Viardot, son till konstkännaren som ordnat eremitaget i Petersburg; kotiljongen gick till precis som hemma; quadrillen [kadriljen] dansas lite annorlunda; kan Alexandra Edelfelt tänka sig att han först klockan 3 gick hem i storm och slaskregn till Rue Cassette; på en fransk aftontillställning roade man sig precis på samma sätt som hemma; Edelfelt tyckte att alla små "parisersprättar" var lyckade med sina ytterst moderna dräkter, sina chapeau-claque'er och sina lorgnetteglas i ena ögat; lite oartigt var det av Edelfelt att inte bjuda upp Madmoiselle Jaquinot, dottern i huset; på tisdag skall han gå dit på visit och tacka för senast.
Paris d. 10 Januari 1875. 10 januari 1875
Madame Jaquinots dotter mademoiselle Marguerite är musikalisk och ger lektioner åt Charles Gounods dotter; Madame Jaquinot är en glad och pratsam fru på omkring 40 år, i och för sig ytlig men inte obildad; familjen är protestantisk och mor och dotter talar franska, engelska och italienska.
Barbizon (vid Fontainebleauskogen) d. 23 April 1875 23 april 1875
Följande kväll är Edelfelt bjuden till Madame Jaquinot i Paris på musiksoaré med Filip Forstén, Mathilda Grabow, mademoiselle Marguerite Jaquinot och en italiensk orgelvirtuos.
Börjadt d. 25 Maj 1875, fortsatt senare. 25 maj 1875
Under middagen höll Madame Jaquinot ett hjärtligt tal till Pauline Ahlberg; Filip Forstén höll ett tal till Mademoiselle Marguerite, Madame Jaquinots dotter.
Paris måndag d. 14 Juni 1875. 14 juni 1875
I lördags var Edelfelt bjuden på middag till Madame Jaquinot med Filip Forstén, en italiensk orgelvirtuos och en fransk familj; det var roligt som alltid; Madame Jaquinot är glad, god och kvick, hennes dotter är söt och huset är det mest gästfria man kan tänka sig.
Paris, tisdag d. 22 Juni 1875 22 juni 1875
Senaste onsdag var Edelfelt hos Madame Jaquinot; man diskuterade gamla franska visor som gått från generation till generation; till slut sjöng all unga marseljäsen, t.o.m. mademoiselle Suzanne som annars inte sjunger; Mademoiselle Marguérite ackompanjerade; hos Jaquinots är man grundrepublikansk och alla var därför förtjusta.
Paris d. 30 Juni 1875 30 juni 1875
På Johanneaftonen [midsommarafton] var Edelfelt och Filip Forstén bjuden på diner [middag] hos Madame Jacquinot; Mademoiselle Marguérite Jacquinot skulle följande dag till Genève.
Paris d. 14 Sept. 14 september 1875
Edelfelt var på middag hos Madame Jacquinot, som själv hade fått lov att resa till Dieppe; Mademoiselle Marguerite, som kommit hem från Genève, fungerade som värdinna.
Paris, thorsdag d. 23 nov. 1876. 23 november 1876
Philip Forstén har till Gunnar Berndtson och Edelfelt framfört en inbjudan till ett "sällskapsspektakel" hos Madame Jacquinot; Mademoiselle Marguerite Jacquinot skall spela mot en kusin Monsieur Henri [Perrot]; Edelfelt vet inte om han skall gå dit redan på lördag, på hennes vanliga mottagningstid.
Paris, söndag d. Nov 1876. 3 december 1876
Föregående kväll var Edelfelt på dramatisk soaré hos Madame Jacquinot; en enaktskomedi spelades med Mesdemoiselles Marguerite Jacquinot och Davançonne, samt Messieurs H. Perrauld och Bachimont; Marguerite Jacquinot imiterade Madame Broizat vid theatre Français, och gjorde det bra.
Efter "representationen" [skådespelet] var det dans, men Edelfelt deltog inte; han satt mest och talade med Pauline Ahlberg, en fröken Krogius (som säger sig har rest med Alexandra Edelfelt till Stockholm), samt med Monsieur Davançonne; Madame Jacquinot och hennes dotter var vänliga och snälla som alltid och bad honom "utan krus" komma och hälsa på då och då.
Paris d. 3 Januari 1877. 3 januari 1877
Edelfelt var på nyårsaftonen hos Madame Jacquinot; Philip Forstén och Mademoiselle Marguerite Jacquinot livade upp stämningen; där var Monsieur Alexandre Parodi, författaren till "Rome vaincue" som spelas på Théâtre français; fröken Krogius lade till allas förargelse beslag på Parodi; Edelfelt fick tala med honom lite; som Alexandra Edelfelt kanske läst i Helsingfors Dagblad är Parodi italienare och han har endast fyra år varit i Frankrike och skriver redan fransk vers; han liknar baron Axel Mellin; han var intresserad av Finland, kände till Johan Ludvig Runeberg och ville ha en översättning av Kungarna från Salamis; Parodi har läst Kalevala och kunde 10 gånger mer finsk mytologi än Edelfelt; Mademoiselles Marguerite och Lilli Jacquinot, två unga Mademoiseller Perrot, deras bror Henry Perrot, Pauline Ahlberg, Carl Gustaf Sterky och Edelfelt var ungdomarna i sällskapet och de roade sig bland annat med bouts-rimés, en rimningslek.
Paris fredag d. 23 febr. 1877 23 februari 1877
Samma kväll är Edelfelt bjuden till Madame Jacquinot på tableaux vivants, som han själv varit med och arrangerat; den första charaden utspelar ett sjukbesök av en förnäm dam, den andra en zigenerska som spår åt två unga damer, hela ordet (bonheur [lycka]) är en scen från Alphonse de Lamartines Graziella; mademoiselle Marguerite spelar Graziella; i tablåerna spelar Mademoiselle D'avançonne Cornelia, gracchernas mor, lilla Robert Jacquinot och unge Peras graccherna, samt fröken Krogius romaninnan som visar sina smycken; sist framförs le roi d'Yvetot med alla i fantastiska medeltids-normandiska dräkter, med Henri Perrot som kung d'Yvetot.
Mademoiselle Marguerite Jacquinot har god smak och mycket esprit d'arrangement [arrangörsanda]; Monsieur Ragio har lovat skaffa bengaliska eldar; representationen [föreställningen] blir familjär; Edelfelt och Julian Alden Weir är bjudna men inte Gunnar Berndtson, som inte varit där sedan han sist var bjuden; Pauline Ahlberg är inte med i någon tablå.
Paris Onsdag d 29 febr 77. 28 februari 1877
I lördags gick den stora representationen [föreställningen] av stapeln hos Madame Jacquinot; eftersom Edelfelt var arrangör såg han tablåerna från sidan i kulissen; tablåerna var inte mästerverk men applåderades mycket av publiken; då "Graziella" skulle förevisas stack Madame Jacquinot Alphonse de Lamartines bok i Edelfelts hand och bad honom trots hans protester att läsa en sida av dikten; Mademoiselle Marguerite Jacquinot och Pauline Ahlberg hade satt ihop en tablå om kriget som flyr och republiken som räcker freden handen, med frygiska mössor, trikolorer, kronor och eklövskransar; Monsieur Ragio brände sina fingrar med den bengaliska elden och hanterade det som en Mucius Scævola; Henri Perrot gav tecken att fälla ner ridån och Monsieur Bachimont "trummade på pianot"; Cornelia, gracchernas moder, var riktigt bra; lilla Péraz, som Edelfelt klätt i en liten tunika och sandaler var ypperlig med ett bra uttryck; Mademoiselle Davançonne var mycket inne i sin roll; Edelfelt och Julian Alden Weir var på hemvägen överens om att de hade haft roligt under kvällen.
d. 29 april 77. 29 april 1877
Föregående kväll var där en ung schweizare som lär vara Marguerite Jacquinots tillkommande; de har lärt känna varandra i Schweitz, där Mademoiselle Marguerite tillbringat många somrar.
1sta Maj 77. 1 maj 1877
Edelfelt hade sprungit upp till Madame Jacquinot för att föra henne och några av damerna till Salongen, men Mademoiselle Marguerite Jacquinot måste till sin förtvivlan meddela att hennes mor inte var hemma; Edelfelt har fått ett vänligt brev av Madame Jacquinot där hon tackar för hans uppmärksamhet mot henne och gratulerar honom till hans succé.
Paris d. 16 Juni 77 16 juni 1877
Madame d'Avançon presenterade Edelfelt för den ena "charmante personne" [charmanta personen (kvinnlig)] efter den andra; Edelfelt kände sig tuvngen att dansa med dem; balkonversationen kom honom att tänka på Pierre Petit Gerard, som förutspått att samtalet skulle begränsa sig till vädret och den senaste tidens tryckande hetta; Edelfelt dansade kadriljer, polkor och valser med Mademoiselles Béraud, d'Avançon, Marguerite och Lilli Jacquinot, samt Henri Perrots systrar.
Paris d. 27 Juni 77. 27 juni 1877
Senaste söndag var Edelfelt på middag hos Madame Jacquinot för att ta farväl av Pauline Ahlberg och Mademoiselle Marguerite Jacquinot, som reser till Schweitz; efter middagen tog de en promenad och Edelfelt gick tillsammans med Mademoiselle Marguerite, som har ett gott huvud och fint omdöme, och Edelfelt har aldrig tidigare talat så uppriktigt med henne; Pauline blir mer disträ och konfys; hennes hjärna är inte tillräckligt stark, hennes logik inte så utvecklad att det abstrakta grubblandet skulle vara hennes sak; Pauline är så inne i sina egna tankar att hon inte märker vad andra svarar, det tog halva middagen innan hon märkte att hon fortfarande hade på sig hatt och handskar; Mademoiselle Marguerite skrattade åt hur det hade varit för två år sedan, då de ansåg att den lilla Pauline styrde den stora unga Edelfelt som ett lamm och de vågade inte säga något om saken; Edelfelt är lättad över att de inte visste hur långt det hade skridit och att dessa tider lyckligtvis är förbi.
Paris, d 30 Juni 77. 30 juni 1877
Mademoiselle Marguerite Jacquinot reste igår; Edelfelt åkte till Gare de Lyon med Julian Alden Weir för att vinka av henne.