Beskrivning

g.m. doktor Joachim Wiesener

Rôm. 5 Mai 1876. 5 maj 1876
Det är en månad sedan Edelfelt togs in på hospitalet [sjukhuset] och han kan inte vara annat än glad och tacksam över att vara så rask som han är; till stor del tror han att hans tillfrisknande är en följd av att Pietro Krohn ståndaktigt avvisat alla andra läkare än Erhardt, för vilken de har fullkomlig tilltro; Edelfelt har senare fått höra att flera läkare erbjudit sin hjälp och gjort ordinationer som något avviker från Erhardts; ju flere kockar desto sämre soppa; ett sorgligt bevis på detta är den norska Fru Wiesener, som Krohn visst har nämnt i sina brev; hon har haft fyra läkare och ligger nu ganska sjuk.
Rôm. 6te Maj 1876. 6 maj 1876
I och med att Edelfelt känner sig så väl har han kunnat övertala Pietro Krohn att åtminstone om förmiddagarna gå hem och måla; olyckligtvis har Krohn ändå fått lov att tillbringa en stor del av förmiddagen på sjukhuset, eftersom den norske doktorn har behövt någon som skrev telegram om den arma norska fru Wiesener, som i dessa dagar har varit värre än någonsin; Dr Erhadt och Dr Holm trodde att hennes sista timmar väntade, vilket ledde till allmän sorg på hospitalet, den alltid glade Giovanni hade tårar i ögonen; lyckligtvis har hon överlevt natten; hennes man ligger sjuk i tyfus på ett sjukhus i Köpenhamn och hon har två små barn hemma i Norge.
Rom, tisdag d. 9 maj 1876. 9 maj 1876
*Illustration i brev: bottenplan och karta över sjukhuset och dess omgivning med Tarpejska klippan; fru Wiesener är dålig; Pietro Krohn hälsar.
Roma d. 10 maj (onsdag) 1876. 10 maj 1876
Edelfelt märker hur bortskämd han blivit med sällskap; Pietro Krohn har varit bort de två senaste förmiddagarna och Edelfelt saknar honom otroligt; doktor Holm tittar visserligen in men han är upptagen av ängslan och oro för fru Wiesener, som är bättre men yrar mer än någonsin.
Rom d. 11 maj (thorsdag) 1876 11 maj 1876
För fru Alette Wieseners del telegraferade man i flera dagar att allt hopp var ute och som svar fått anvisningar för vad som borde göras då hon var död; nu är hon emellertid bättre och kommer kanske att klara sig från denna svåra sjukdom.
Rom, lördag d. 13 maj 1876. 13 maj 1876
Tyfusepidemin tycks avta i Rom; underrättelser har kommit in om att några skandinaver ligger sjuka i Neapel och Palermo; Doktorinnan Wiesener och en ung tysk arkitekt Eckhardt blir bättre för varje dag; en annan tysk arkitekt Leitzener har däremot haft ett återfall till följd av att han stigit upp för tidigt och köttätande; Fru Wieseners svägerska har kommit dit och doktor Holm och nunnorna glädjer sig åt fru Wieseners förbättring.
Roma d. 16 maj (tisdag) 1876. 16 maj 1876
Fru Wiesener är fortfarande på bättringsvägen.
På förmiddagen satt Edelfelt i trädgården med Doktor Holm, då Frau Kanzleiräthin Schultz (kanslirådet är direktör, chef för hospitalet) uppenbarade sig och föreläste för dem om växterna i trädgården; fru kansliråd har spridit elakt förtal om Doktor Holm och beskyllde honom då fru Wiesener var som värst; Giovanni har karaktäriserat henne med orden "Sie ist ein miserables Vieh" [hon är ett miserabelt kreatur].
Rom, tisdag d. 23 Maj 1876. 23 maj 1876
Erhardt har inte kommit förbi på två dagar (fru Wiesener är ju redan bättre) och Edelfelt har därför inte talat med honom om avfärden från hospitalet [sjukhuset]; Pietro Krohn sköter om honom sedan, men han oroar sig för de fyra trapporna till Krohns ateljé; Runebergs hade tre trappor och det gick bra, men det var bara en gång; pappret är slut och Schultz betjänt väntar.
Rom, måndag d. 29 maj 1876. 29 maj 1876
Fru Alette Helene Wiesener, som Edelfelt bara hört talas om i två månader, meddelade via doktor Holm att hon önskade träffa honom; fru Wiesener tog sig bra ut fastän hon var blek och mager; i rummet fanns också en norsk bildhuggare Christian Magelsen som arbetade på en relief av henne; Magelsens fru var också där, en särdeles vacker italienska; Edelfelt tyckte i sitt stilla sinne att Magelsens arbete var uselt.
Roma, onsdag d. 31 maj 1876 31 maj 1876
(Senare) Edelfelt har varit på hospitalet (sjukhuset); han gjorde en timmes visit hos Kansliradt Schultz och hans "hulda maka"; han har betalat sjukhusräkningen; han har tagit avsked av fru Wiesener och arkitekten Leitzen, som nästa vecka får lämna Mons Capitolinus.
Doktor Erhardt har inte velat ta betalt av fru Wiesener, trots att hon är en rik mans dotter, i och med att hon var en läkares fru; han hade så ofta blivit vårdad av de skickligaste läkare i Tyskland och Frankrike gratis, att han inte kunde avvika från yrkeskutymen.
Fru och fröken Wiesener flyttar till Hôtel Costanzi och kommer med doktor Holm att lämna Rom samtidigt som Edelfelt; Doktor Wiesener har legat i tyfus i Köpenhamn och hoppas att ha tillfrisknat tillräckligt för att komma sin fru till mötes i Schweitz.
Medicinskt och enkelt 9 juni 1876
Edvard Petersen hade också med sig medicin; Edelfelt lider av hemorrojder, som Erhardt och Holm förklarat vara en följd av sjukdomen; fru Lina Runeberg föder honom med utvalda legumer [grönsaker] som hon hört sin far säga vara bra mot hemorrojder; Edelfelt tror det är hettan och siroccon i Rom som är orsaken till att de på nytt plågar honom; fru Wiesener lär ha haft samma öde; han skall rådfråga Jakob Estlander när han kommer hem; Vilhelm Bissen och Pietro Krohn har lidit av samma åkomma; Krohn blev ordinerad att dansa eller rida och hoppade därför under lång tid på bestämd timme med en korist-dansös vid balettrepetitionerna i foyern i Köpenhamns theater.
Frascati, tisdag d. 13 Juni 1876. 13 juni 1876
Fru Wiesener, fröken Wiesener och doktor Holm reste i dag från Rom till Botzen i Tyrolen; Edelfelt kommer kanske att träffa dem där.
Florens d. 19 Juni 1876. Fortsatt i München den 22 Juni. 19 juni 1876
(Fortsättning, München den 22 juni): Från Florens åkte de direkt till Verona där de skulle träffa fru och fröken Wiesener, samt doktor Holm.
De skildes från Wieseners i Botzen i Tyrol.