Beskrivning

professor, skolman, litteraturhistorisk författare, g.m. Anna Mathea Aagaard

Skovvänge egendom, (Vordingborg) d. 1 Juli 1876 1 juli 1876
Följande dag är de bjudna på middag hos Hammerichs på Islingen; Pietro Krohn känner dem inte så bra, vilket är en tröst, det är tråkigt att vara den enda främmande bland många gamla bekanta; Krohn hade korresponderat med Ingerslevs, så de hade reda på Edelfelts person och misslyckade resa och betraktade honom därför som en gammal bekant; vädret har varit uselt och planerna på middag i det gröna och utfärder får troligen ställas in.
(Dagen därpå): Föregående dag var där Professor Martin Hammerich med fru och döttrar, rektor Johannes Forchammer, kaplanen med fästmö, prästens två döttrar, och (Ole) Otto Haslunds fästmös syster.
Värden och värdinnan, dr Ingerslev och hans fru, är hjärtliga och glada; de har slagit sig ned i trakten av sina släktingar Hammerichs egendom; Pietro Krohn och Ole (Otto) Haslund blev bekanta med Ingerslevs i Rom och Haslund är förlovad med deras niece, fröken Frederikke Witte; Krohn ville träffa fästmön och hon visade sig vara hundra gånger vackrare än de porträtt Krohn och Edelfelt sett av henne; hon är 17 år, blond och stor, har ett fint och livligt ansikte med sådana sneda ögon som Alexandra Edelfelt svärmar för; hon, liksom alla andra där, besitter den enkelhet som är utmärkande för danskarna.
Edelfelt tror att man inte skulle ha något emot att Pietro Krohn "såg milt" på fröken Hammerich, som är vacker och begåvad, men lite gammal; igår "kråmade" sig en av prästdöttrarna, fröken Borch, för Krohn, till de andras förnöjelse; Hammerichs var förvånade över att se Edelfelt, de trodde han var en liten satt man med rött skägg.
Idag skall de till Hammerichs på Islingen och följdande dag far Pietro Krohn, Ole (Otto) Haslund och Edelfelt till Köpenhamn; budet går till stationen så Edelfelt tar farväl.