Beskrivning

doktor, bataljonsläkare vid Jönköpings regemente, g.m. Emilie Augusta Engström

Stockholm den 19 Juli 1872. 19 juli 1872
Edelfelt har en ond tå; han tackar Tajta (Fredrika Snygg) för "tåpaketet" som gjort tillvaron lättare; han skall be doktor Eljert Mobeck kurera den i Jönköping.
Granbäck, d. 23 Juli 1872. 23 juli 1872
Överste Leuhusen var borta i Danmark vid lägret i Hald; tante Iden (Adelaide) Leuhusen och doktor Eljert Mobeck var däremot på plats, likaså lilla Fedi (Fredrik) och tjocke Reinhold Leuhusen; tante Iden beklagade att Alexandra Edelfelt inte var där.
Edelfelt tittade in hos doktor Eljert Mobeck, som inte var hemma; Edelfelt fick åtminstone se Mobecks trädgård; farbror Gustaf Brandt har bett honom rapportera om trädgårdar; tante Iden (Adelaide) Leuhusen är också intresserad av trädgårdsskötsel och har planterat alla blommorna på Granbäck.
Kung Carl (XV) väntas passera Jönköping; Edelfelt och de andra kommer att åka in till stan; Eljert Mobeck har på kvällen bjudit dem hem till sig och erbjudit Edelfelt att "kinesa", sova över; alla är bekymrade över kungens hälsa.
Fortsatt brevet den 25 juli 1872 på verandan hos doktor Eljert Mobeck, med en makalös utsikt över Vettern och trädgården.
Johnsson har återvänt från överste Alexander Leuhusens läger i Danmark tillbaka till Granbäck; han kom med ett brev från tante Iden (Adelaide) Leuhusen, vilket Edelfelt vidarebefordrar till Alexandra Edelfelt; doktor Eljert Mobeck som har tänkt åka till Köpenhamn, fick en inbjudan till Granbäck, för att lindra saknaden efter sin fru, Emilie Mobeck, som befinner sig på annan ort halva sommaren.
Doktor Eljert Mobeck hade dagen förut bjudit 15 personer på middag på hotellet efter att ha förlorat ett vad med en apotekare (Carl Falk); Mobeck har bett Edelfelt måla apotekarens porträtt; Edelfelt förundrar sig över att doktor Mobeck på fyra år kunnat trolla fram ett Eden i sin trädgård; Edelfelt har för Morbror Gustaf Brandts räkning tänkt rita av det viktigaste i trädgården.
Edelfelt önskar att han kunde innesluta en del av det soliga landsakpet och den rena luften från Vettern i brevet, samt några fotografier av de mest "märkeliga", sevärda, byggnaderna i detta "Svenska Venedig"; han hälsar från doktor Mobeck och pojkarna Leuhusen; tant Iden (Adelaide) Leuhusen skriver eget brev; Edelfelt ber Alexandra hälsa morbror Gustaf Brandt och alla andra på Kiala; avslutningsvis kunde han meddela att kungen reste just då.
Edelfelt tycker mycket om Jönköping stad; överste Alexander Leuhusen lär snart komma hem, då kan de göra besök i trakten; doktor Eljert Mobeck reser till Köpenhamn för att möta översten och besöka [den nordiska konst- och industri]expeditionen.
Granbäck d. 1sta Augusti 1872. 1 augusti 1872
Edelfelt har ofta åkt in till staden på förmiddagarna; doktor Eljert Mobeck och tante Iden (Adelaide) Leuhusen har presenterat honom för flera personer; han skall ta en ridtur med Gustaf Leuhusen och måste därför göra ett uppehåll i brevet; han har fått låna farbror Alexander Leuhusens präktiga ridstövlar och ser för ögonblicket helt "jockeyaktig" ut i sina snäva grå kläder.
Vägen in till staden är den mest lämpliga för promenader av alla slag; på alla sidor fanns trevliga ställen, Källbo, Eklundshof, Djupadal, Haraldsbo, för att inte tala om det namnlösa ställe där kapten Bernt Bergman bor; kaptenen är det stora samtalsämnet i trakten sedan denne gift sig med en 73-årig ungmö, mamsell Christina Witthoff; de fick lov att åka till Köpenhamn för att viga sig; kaptenens nybyggda veranda kallade doktor Mobeck "Snufvan", då folk antar att kaptenen önskar att hans nyvigda hustru där förkyler sig och dör, för att lämna honom med arvet på 100 000 riksdaler.
Granbäck d. 2 Augusti 2 augusti 1872
Edelfelt har ägnat dagen åt att försöka göra ett liknande porträtt av doktor Mobeck, som inte kunnat sitta stilla.
Edelfelt, Baron Alexander och Tante Adelaide Leuhusen, samt Doktor Eljert Mobeck sänder hälsningar till Alexandra Edelfelt och de andra på Kiala.
Edelfelt har i brev från Alexandra Edelfelt fått veta att systern Ellen är krasslig, "bröstet krånglar", och passar på att sända ett brev med doktor Eljert Mobeck.
Doktor Eljert Mobeck har varit på Granbäck hela dagen.
Thorsdagen d. 8 Augusti 1872. 8 augusti 1872
Doktor Eljert Mobeck kommer på kvällen på besök med sin fru Emilie Mobeck, som har återvänt från sin hälsobrunnskur.
Doktor Eljert Mobeck har sänt ett "mystiskt" brev där han insinuerar att en mycket poetisk och svärmisk fru Ebba Ramsay har en viss "inklination" för den rike stadsfogden Enoch Moberger; Edelfelt har sett Moberger köpslå om oxar med arrendatorn, som påstått att hans stutar var de redigaste i Småland, för att inte tala om Bankeryds socken; uppgifterna om förlovningen verkar så oförklarliga att man tar det som ett nytt prov på doktorns "spektakel", [skämtlynne]; Edelfelt infogar en teckning av Moberger i brevet.
Fru Emilie Mobeck har anlänt och frågade efter Alexandra Edelfelt; Edelfelt väntar på att få höra doktor Eljert Mobeck förklara förmiddagens brev; tante Iden (Adelaide) Leuhusen har talat om att skriva brev till Alexandra Edelfelt.
Granbäck d. 15 Aug. 1872. 15 augusti 1872
Edelfelt har varit på konsert hemma hos doktor Eljert Mobeck; en kvartett, bestående av två direktörer Gustaf och Wilhelm Heintze, far och son, en yngling Qvarnström samt doktor Mobeck, spelade ett stycke som Ludvig Nohrman komponerat åt Tante Adelaide Leuhusen; Mozart och Mendelsohn, blomsterdoften och Vetterns speglingar bidrog till att göra kvällen angenäm.
Edelfelt kinesar [sover över] hos doktor Eljert Mobeck ifall de följande dag skulle resa till Köpenhamn tillsammans med "gubben" Johan Killander; det smärtade honom att Alexandra Edelfelt tror att han slösar pengar i Jönköping; han har fått 300 mark av Calle Holm till statyetterna och klarar därför Köpenhamnsresan; han hälsar till morbror Gustaf Brandt.
Doktor Eljert Mobeck var på sitt briljantaste humör och drev oförskämt med Gustaf och Wilhelm Heintze som han kallade Tikjobarna, efter en dansk bok om Anders Tikjobs resa till Köpenhamn.
Edelfelt blev besviken då Johnsson kom för att köra dem tillbaka till Granbäck; han och tante Iden (Adelaide) Leuhusen hade på förmiddagen åkt in till staden för att följa med på en lusttur till Visingsö; turen ställdes in på grund av regnet och de blev i stället inbjudna till Eljert Mobecks soirée, musikafton.
Direktörerna Heintze är utmärkta, beskedliga och oförargliga typer; fadern Gustaf Heintze påminner om "gubben" Karl Bergholm och ser glad och "nyfödd" ut då han spelar; sonen Wilhelm Heintze är musikdirektör vid Jönköpings regemente, där han är illa omtyckt då han saknade "fjong" och krigsmannaskick; han har varit föremål för den mest hänsynslösa drift under Skillingaryds-mötet; den ende som stått upp för denne är doktor Eljert Mobeck; unge Heintzes fästmö från Stockholm hade blivit förtvivlad över den "opinion nationale" som riktats mot hennes fästman.
Edelfelt hade ställts i en "pliktkollission" då herrskapet Odencrantz på Torpa bjöd honom med till Axamo samtidigt som familjen Ekström väntades till Leuhusens, vilket doktor Eljert Mobeck hänvisar till i ett brev till Alexandra Edelfelt; situationen löstes av att Odencrantz sköt upp sin resa och Edelfelt kunde närvara vid Ekströms besök; andra gäster var hovrättsrådet Herman Gegerfelt (som satt i 1sta kammaren i riksdagen), hovintendent Johan Killander, auditören [militärjurist] och auskultanten i hovrätten August Rundberg och mamsell Berg (syster till den som gift sig med Lina Sandell) som även denna gång svärmade för Tyskland; Gustaf Leuhusen hade klätt ut sig till ridande amazon och överraskade gästerna med att komma galopperande in på gården; fröken Ellen Ekström blev så livad att även hon hoppade upp i sadeln.
Mamsell Berg är ett "intressant fruntimmer" och högt värderad av både Odencrantz och Ekströms; hon hade fått en minnesring av löjtnant Bror Munck, vilken doktor Eljert Mobeck försökte köpa.
Då inkomsten är säkrad har Edelfelt funderat på att resa till Köpenhamn, "Konges smukke Bye"; han kunde få sällskap av doktor Eljert Mobeck som ännu inte kommit sig i väg till den nordiska konst- och industriexpositionen; för att kunna resa och för att i Stockholm kunna köpa material till arbetet på Gripsholm är det ett "conditio sine qua non" [en oumbärlig förutsättning] att Alexandra Edelfelt sänder pengar, hon kunde skicka av Calle Holms utlovade pengar.
Granbäck d. 22 Aug. 72 (Thorsdag). 22 augusti 1872
Edelfelt var bjuden över natten till Torpa för att träffa unge Fredrik von Steyern, men stannade i stället hos Mobecks för att vänta på sitt resesällskap fröken Gustava Cederschöld, som besökte sin släkt och vänner i Jönköping; Edelfelt som redan vistats föregående dag och natt på Torpa anser att i synnerhet herr Henning för ofta påpekar att Torpa är "ett utmärkt intelligent och godt hem"; fru Margareta, fröken Gertrud och gymnasist Carl Odencrantz är alla utmärkt hyggliga och snälla.
Leuhusens och Edelfelt fördrev tiden då de väntade på herrskapet Ahlbergs ankomst med att besöka hotellträdgården, som bar på minnen från Alexandra Edelfelts besök då hon hade släckt en gaslåga som slagit ut vid ett bord där två slaktare satt; Doktor Eljert Mobeck visade Edelfelt de historiska ställena; i trädgården tilltalades Edelfelt av en finländare som tre år vistats på polyteknikum i Zürich och Hannover.
Eftersom fru Emma Ahlberg inte ville följa med till Visingsö, förföll planen på att hela "kotteriet" av Ahlbergs, Mobecks, tante Adelaide Leuhusen och Edelfelt skulle företa utfärden; Edelfelt fick åka ensam då inte heller Ekströms kom med och han blev på kajen presenterad för kapten Salomon Silfversparre och brukspatron Emil Anckarkrona; med på båten fanns också assessor Hjalmar Uggla (gift med fröken Ida Faxe) och kapten Carl Ridderstedt (72 år), som bevarade Alexandra Edelfelts besök från föregående år i varmt minne.
Då Edelfelt stigit av båten gick han till Hotellträdgården och "slukade en kall sexa" [ett glas brännvin] innan han begav sig hemåt; det var obehagligt att på kvällen passera Dunke-hallar sedan han häromdagen hade blivit överfallen av två fulla karlar; doktor Eljert Mobeck hade uppmanat honom att anmäla orosstiftarna; hovrättsrådet Adolf Granfelt och häradshövding Brandt har lovat vara vittnen; Edelfelt skulle i så fall göra Jönköpings samhälle en tjänst.
Pojkarna Leuhusen skall snart tillbaka till skolan; man har rådfrågat doktor Eljert Mobeck och Edelfelt om deras läsning.
Granbäck d. 27 Aug. 72. 27 augusti 1872
Edelfelt skall snart åka iväg till Walléens eller Mobecks och hinner därför inte skriva något långt brev; han tackar för Alexandra och Ellen Edelfelts brev.
Brevet är fortsatt hos doktor Eljert Mobecks; de är på väg till Hotellträdgården; så länge herrarna spelar bräde skriver Edelfelt brevet.
Granbäck d. 31 Aug. 1872 31 augusti 1872
Edelfelt tillbringade kvällen hos doktor Eljert Mobeck; de åkte sedan till värdshuset Limugnen, som han tidigare inte förstått att var så vacker i höstkvällen.
Efter att Edelfelt senast i hast hade skrivit från doktor Eljert Mobecks gick han inte som planerat till Hotellträdgården; han gick till teatern och hade tillfälle att se Jönköpingspubliken; de enda han kände där var kadetten Harald Moberger och Bror Munck.
Leuhusens hade åkt till stationen för att ta emot general H. C. Leuhusen med grevinna Fredrique Leuhusen; följande dag anlände minister Carl Sterky med familj, som varit i Stockholm för att hälsa på dottern, fru Amelie Cedersköld; Edelfelt återvände till doktor Eljert Mobecks efter att han hälsat på sällskapet på hotellet.
Doktor Eljert Mobeck erbjöd Edelfelt "att kinesa" [sova] hos sig över natten, men Edelfelt åkte med de andra till Granbäck; Edelfelt och tante Adelaide Leuhusen åker följande dag till Ryhof.
I tidningarna berättades om Djurgårdsslagsmål, herr Blaise Pascals luft-produktioner i Stockholm och Göteborg, och om "Den stora hafsormen" som "mirabile dictu" [hör och häpna] härjade i Växjötrakten; doktor Eljert Moberg påstår att direktör Wilhelm Heintze som haft not i Lillsjön en vacker morgon skall komma att finna havsormen i sitt nät.
Lund den 4 September 1872. 4 september 1872
Från det faktum att brevet är skrivet i Lund kan Alexandra Edelfelt gissa att "hendes lille Dreng har været i Kongens smukke By" [hennes lille pojke hade varit i kungens vackra stad], Köpenhamn; han, doktor Eljert Mobeck och hovintendent Johan Killander har åkt tåg till Malmö och därifrån tagit ångbåten till Kjøbenhavn.
Från Köpenhamn hade doktor Eljert Mobeck fortsatt till Jönköping, Edelfelt stannade i Lund för att besöka parken Lundagård och domkyrkan, medan hovintendent Johan Killander ännu stannade ett par dagar i den danska huvudstaden; Edelfelt träffade en tysk "æsthetiker", nomine pastor Dollberg från Mecklenburg; domkyrkan höll på att restaureras efter Helgo Zettervalls modell.
Tante Iden (Adelaide Leuhusen) och doktor Eljert Mobeck hälsade; Edelfelt ber Alexandra Edelfelt hälsa alla från honom.
Granbäck d. 11 September 1872. 11 september 1872
Vid Edelfelts avresa kom Leuhusens, doktor Eljert och doktorinnan Emilie Mobeck, Herman Gegerfelt, Carl Hultander, magister G.A. Säve och pojkarna Leuhusen till stationen för att ta avsked.
Edelfelt har med hjälp av doktor Eljert Mobecks tidsschema målat Adelaide Leuhusens porträtt färdigt och anser tavlan ganska bra och likheten ”temmeligen väl träffad”; han har tänkt lämna porträttet kvar som gåva; formatet är det samma som Hulda Berndtsons porträtt.
Paris d 6 November 1874. 6 november 1874
*Edelfelt skall med nöje söka upp Tante Adelaide Leuhusens syster; han hälsar till herrskapet Leuhusen och den vänliga Eljert Mobeck.
Jönköping fredag d. 3 Nov. 1876. 3 november 1876
Edefelt är följande dag bjuden på herrmiddag till Herman von Gegerfelt, på kvällen till Eljert Mobeck på musik och ikväll till Odencrantz på Torpa; han har träffat Henning Odencrantz, som har lagt av det hyperestetiska snobberiet och blivit mycket hygglig och förståndig.
Alexander Leuhusen var på frimurarmöte M.P.3 – mellersta pelaren tredje – som det stod annonserat i Jönköpings tidningar; Eljert Mobeck och Leuhusen anser att Edelfelt borde bli firmurare, om inte där så i Paris; Mobeck föreslog redan att den därvarande logen skulle samlas till extra möte för detta ärende; Edelfelt anser att han skulle ha mycket nytta av medlemskapet i frimurarna men sparar saken till en annan gång; man talade om flera lustiga upptåg av Mobeck, verser, ritningar och musik, bl.a. ett stort album för skön konst baserat på Norströms "kistebrev och granna bilder i Jönköping".
Det gick inte så lätt att hålla fast vid reseplanen som Alexandra Edelfelt trodde; farbror Alexander och tante Adelaide Leuhusen, Eljert Mobeck och Gustaf Leuhusen har så enträget bett Edelfelt stanna längre att han skjutit upp avresan med ett par dagar; han åker på söndag till Götheborg för att ge sig av till Hamburg; han anlände föregående morgon och tog in på hotellet för att sova ut; Gustaf Leuhusen kom inte långt därefter för att möta honom.
Manne (Alexander) Leuhusens död har tagit på Farbror Alexander Leuhusen, doktor Eljert Mobeck och tante Adelaide Leuhusen.
Edelfelt gjorde som sagt med faster Hermanine Edelfelt ett besök hos Paul Mengel, medarbetare i Aftonbladet och Götheborgsposten; Eljert Mobeck har sedan sagt att Mengel är en av Sveriges främsta pennor; han har känt pappa Carl Albert Edelfelt; Edelfelt satt länge och talade med honom om Finland, Johan Ludvig Runeberg och Elias Lönnrot.
Det märks att det är sorg i huset; översten Alexander Leuhusen har varit lugn och resignerad; tante Adelaide Leuhusen talar ständigt om sin älskade pojke; doktor Eljert Mobeck har blivit allvarligare och magrat något.
Det är underligt att träffa Leuhusens och Eljert Mobeck efter 4 år, de är lika vänliga och bekanta som om de aldrig varit skilda åt; man har talat mycket om Paris och vad Edelfelt upplevt där; de bedömer saker och förhållanden så förnuftigt och opartiskt att man inte kunde tro att de är släkt med persona questionis [personen i fråga, Pauline Ahlberg].
Föregående kväll kom fröknarna Petersens på besök, Doktor Eljert Mobeck likaså; Brita Petersens har vuxit upp och ser trind och trevlig ut; hon frågade om Fanny och Helena Ehrnrooth, samt Fanny Björksten; då Alexandra Edelfelt träffar dem kan hon hälsa från Brita.
Götheborg måndag d. 6 nov. 1876 6 november 1876
Edelfelt var med Leuhusens bjuden till Mobecks på musikafton: en tysk violoncellist Hartmann från kapellet i Köpenhamn hade kommit till Jönköping på genomresa; Eljert Mobeck hade lagt beslag på honom och ställt till en trio med viol Wilhelm Heintze (sonen), violoncello och piano Gustaf Wilhelm Heintze (fadern); de spelade Joseph Haydn, Ludwig van Beethoven, Johann Hummel, och Felix Mendelsohn; inbjudna var Emelie och Brita Petersens, friherrinnan von Otter med dotter och doktorinnan Quennerstedt; Mobecks hustru har åldrats och har fortfarande samma stilla och saktmodiga väsen.
I kyrkan på söndagen såg Edelfelt fröken Ida Bantin, som kommit till Jönköping för att hålla konsert; i och med att hon bott hos samma fru som Manne Leuhusen i Stockholm och hon var landsmaninna med Edelfelt bjöds hon till middag, tillsammans med Herman von Gegerfelt och Eljert Mobeck; Gustaf Leuhusen och Edelfelt följde henne till repetitionen och fick höra arior ur bl.a. Barberaren [i Sevilla] och Don Juan.
Sista kvällen hos Leuhusens var melankolisk; Edelfelt hade läst Manne (Alexander) Leuhusens brev från Philadelphia, Island, Medelhafvet och Madeira, och tanken på honom som var hela familjens hopp fyllde deras sinnen med sorg; tante Adelaide Leuhusen gav Edelfelt goda råd för framtiden och talade så kärleksfullt att det var som om Alexandra Edelfelt varit där; Eljert Mobeck, Gustaf och tante Leuhusen följde trots ett förfärligt oväder med Edelfelt till stationen; farbror Leuhusen hade tagit hjärtligt farväl av honom.
allt ännu Göteborg d. 7 nov. 1876. 7 november 1876
Farbror Erik Edelfelt ät ivrig frimurare; han rådde Edelfelt att gå med i en orden när han fyllt 25, i likhet med Eljert Mobeck och Alexander Leuhusen.
Paris, torsdag d. 8 Febr. 1877. 8 februari 1877
Edelfelt har försummat att skriva till Leuhusens; han skall försöka bättra sig och lovar att snart skriva till Eljert Mobeck.
Paris d. 27 Mars (på aftonen) 1877. 27 mars 1877
Edelfelt har fått ett skämtsamt brev från Eljert Mobeck, samt ett paket med så kallade hittebrev, bondbilder med verser; Mobeck ber Edelfelt ställa ut dem på salongen och lovar att hålla tyst om Edelfelt vill signera dem och genom dem göra sin lycka; Leuhusens verkar inte vara ledsna över att Edelfelt inte hört av sig.
Paris d. 15 April 77. 15 april 1877
*Eljert Mobeck nämnde i sitt brev att han kanske kommer till Paris i sommar.
Lördag d. 28 mars, på jernvägen mellan Göteborg och Jönköping 28 mars 1885
I Jönköping: Mobeck och baron Leuhusen till mötes, tant Leuhusen glad att träffas, hoppas snart få träffa Alexandra Edelfelt.
Fru Tottie botar människor genom bön och handpåläggning; Mobeck har berättat om religionsdiskussionerna med Leuhusens.
Besök hos Killander och Gegerfelt; sov hos Mobeck och steg upp till tåget klockan 4.