Beskrivning

italiensk tonsättare

Källor

Paris d. 5 September 1874. 5 september 1874
I korrespondensen till Helsingfors Dagblad ser Alexandra Edelfelt att den Baudryska expositionen är öppnad; några av dekorationerna till Operan påminner om MichelAngelo som är Paul Baudrys ideal; de stora pendanterna [pendangerna] tragedin och komedin är vackra; komedin illustreras av en ful gubbe som med en lejonhud spelar Herkules och som störtas av skrattande genier [andar] och Thalia ner från sin tron; det förekommer även scener från musikens historia föreställande David som spelar för Saul, Salomes dans och sång för Herodias, Orpheus och Eurydice, den heliga Cecilias dröm, Jupiter och Chorybanterna; de länder som spelat en roll i den dramatiska och musikaliska konstens historia representeras av en allegori, Egypten, Rom, Grekland, Frankrike, England, Tyskland och Spanien; på tavlan le Parnasse ser man bl.a. Wolfgang Amadeus Mozart, Johann Sebastian Bach och Gioacchino Rossini, samt porträtt av operans arkitekt Charles Garnièrs och av Baudry.
Paris d. 15 Dec. 1876 – 15 december 1876
De har förfärliga musikdiskussioner varje dag på deras matställe; Gustave Courtois, Pascal Dagnan och musikrecencenten känner bara till den klassiska musiken och Richard Wagner; Filadelfo Simi försvarar den italienska tonkonsten; Guiseppe Verdis sista opera Aïda lär vara smörja; Edelfelt begriper inte mycket av saken men håller på klassikerna och medger att Daniel Auber, Gioacchino Rossini och Verdi skrivit mycket "musique bourgoise" [borgerlig musik]; danske Karl Madsen i deras ateljé är en fanatisk beundrare av Christoph Wilibald Gluck.
Paris d 10 maj 85 10 maj 1885
Christina Nilssons konsert var "utmärkt"; hon sjöng "Inflammatus" av Rossini, Brages serenad.
Paris Påskafton 86 24 april 1886
Den moderna musiken bättre än den tidigare, med undantag för Rossini, Meyerbeer, Liszt; om allt detta "trallallaa" som vi gått och hört på tidigare.