Beskrivning

industriman, förläggare, kommerseråd, g.m. Ida Mathilda Bublina Kuhlström

Källor

Wasastjerna, Oskar: Ättar-taflor I A–K, 1879

Wikipedia

Granbäck d. 15 Aug. 1872. 15 augusti 1872
Herrskapet Odencrantz har under sommaren varit i Marstrand, där Frenckells väckt uppseende; man beklagar att fru Laura Zaûme i år inte var där; hon var huvudpersonen i frenckellska familjen, övriga "Frencklar" tituleras enbart som generalskan Zaûmes mor, bror, syster o.s.v.; hon har varit hjältinnan i otaliga roman-historier.
Paris d 21 maj 1877 21 maj 1877
Edelfelt blev förvånad då kommerserådet Frans von Frenckell med son Marcus sökte upp honom i lägenheten; de frågade om Edelfelt ville följa dem på Salongen på onsdag (Fru Zäume är också med); det är förargligt att ha en sådan ruskig ingång då bättre folk kommer till en; han har talat med hyresvärden; om han säger upp ateljén i slutet av juli är det tid att flytta i september eller oktober.
Paris d. 29 maj 1877 29 maj 1877
Föregående vecka var Edelfelt med fru Laura Zãume, fadern Frans von Frenckell och ungdomen Marcus på frukost och sedan på Salongen; fru Laura S. har ett "tête à peindre" [~huvud som gjort för att avmålas]; hon var vänlig och uppsluppen vid dinern [middagen] på Grand Hôtel och efteråt på Café Anglais; något Frenckellskt-simpelt i hennes tal fick honom att tänka på fröken i familjen Benoiton [komedi av Victorien Sardou]; det vore trevligt att måla hennes porträtt.
"Gubben" Frans von Frenckell var vänlig och utmålade ryssar som vildar på basen av vad han haft att göra med deras tjinovnik [lägre statstjänsteman, byråkrat] vid världsexpositionerna; det förvånade Edelfelt som trodde att Frenckell var helt "peterburgskij"; Edelfelt föredrar parisergenren framför petersburgergenren; Paris är lättsinnigt, fördärvat och epikureiskt, men på bottnen finns stora och ädla passioner och mycket aktning för poesi, vetenskap och konst, samt ädel historia; det vore ett syndastraff att bo i Petersburg eller Berlin, med militären, tjinovnikan, kejsares gunst och nåd, förtryck; Patrice de Mac Mahon med sin reaktionära ministär är då mindre besvärande.