Beskrivning

Monsieur, värd för stället där Berndtson bor

Källor

Inga källor
Paris, d 30 Juni 77. 30 juni 1877
Gunnar Berndtsons feber fortsätter; Edelfelt hoppas till Gud att det bara är en "fièvre de saison" [säsongsfeber]; Berndtson har tagit kininpulver och laxativ; värden Monsieur Camut tror att det skall bli bättre följande dag; de har tillkallat doktor Barré, som inger förtroende; om en svårare sjukdom skulle utbryta finns goda sjukhus och sköterskor, Robert Stigell, Colliander, Otto Wallenius och Edelfelt.
Allt vore lyckligt och bra om bara Gunnar Berndtson inte var sjuk; Edelfelt är mest ängslig, Monsieur Camut säger att han kommer att vara bra om några dagar, de andra finnarna säger likadant.
Ännu Paris 1877 lördag d Juli 7 juli 1877
Gunnar Berndtson är fortfarande sängliggande och doktorn ber Edelfelt vänta några dagar med att resa hem; Berndtson har en lindrig "fièvre muqueuse" slemfeber, som är en tyfusartad sjukdom, men smittar inte; Monsieur Camut och Garçonen [springpojken/kyparen] sköter väl om Berndtson, Edelfelt är också hos honom;
Paris d 11 Juli 77. 11 juli 1877
Edelfelt längtar efter svar från Alexandra Edelfelt om vad han skall göra, resa hem eller stanna kvar ännu en tid med Gunnar Berndtson, som inte längre har feber, men ännu är sängliggande och loj; han frågar sig vad Pietro Krohn skulle ha gjort, men har han en älskad mor som väntar på honom?; om det varit farligt med Berndtsons sjukdom skulle de genast fört honom till Maison Dubois eller något annat sjukhus; Edelfelt är irriterad över att läkaren inte genast sade att denna fièvre muqueuse (Edelfelt tror det är lindrig tyfus) skulle bli så långvarig; han borde ha kommit hem för en månad sedan då han såg rask ut och var på briljant humör, men tavelaffären förhindrade detta; den svåra hettan och oron har gjort honom mager, blek och modfäld; han önskar Gud gav honom ett råd; om något inträffade och han var bortrest skulle han ha samvetskval hela sitt liv; läkaren och Monsieur Camut säger att Edelfelt kan resa; Robert Stigell, Colliander och Otto Wallenius finns i staden, men den äldre Camut är den Edelfelt litar på fullt ut.
Lübeck, den 17 Juli 1877 17 juli 1877
Edelfelt kunde inte längre hålla ut i Paris; han reste på lördagen då Gunnar Berndtsons läkare förklarade att han kunde åka; han tog farväl av Berndtson, Julian Alden Weir, Monsieur Camut och kyparen; han följdes till tåget av Colliander, Robert Stigell och Otto Wallenius.
*Edelfelt lämnade Gunnar Berndtson i goda händer; han ses efter av Julian Alden Weir, Gustave Bourgain, Robert Stigell, Otto Wallenius, Colliander och främst Monsieur Camut.