Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

norsk skulptör

Paris d. 22 nov – 77 22 november 1877
Ville Wallgren arbetar i en begåvad norsk bildhuggares ateljé, Mathias Skeibrok; Walter Runeberg övervakar Vallgrens arbete; det är meningen att han lär sig hugga i marmor tills han lär sig franska och kan ha nytta av undervisningen på École des Beaux Arts; på kvällarna tecknar Vallgren hos Léon Bonnat, vilket är bra även om han tecknat för lite för att genast gripa sig an naken modell.
Paris Måndag d. 10 Febr. 1879 10 februari 1879
Runebergs och Bissens hade enträget bett Edelfelt komma på skandinaviska klubben hos Wilhelm Peters; de skulle på italienskt vis ha knytkalas; Gunnar Berndtson, Hugo Schultén och Edelfelt kom överens om att äta en ordentlig middag ”som annat hederligt folk” innan de gick dit, vilket ledde till att de kom då de andra steg upp från de improviserade borden; det såg snaskigt ut med korvbitar, avgnagade gåsben, brödbitar, italienska sardiner, cigarraska på bordet och kullstjälpta glas, men alla menade att anrättningarna varit förträffliga; herrarna hade tagit för sig av dryckjommen, John Börjeson blev påstruken; den svenske målaren Hjalmar Sandberg imiterade Pariser och Stockholmstyper, i övrigt musik och sång, behagliga fruntimmer (danskor), samt en angenäm stämning; Kalle Wetterhoff hade strängat sin lyra, Frits Thaulow höll tal för damerna och norrmannen Mathias Skeibrok blåste i en norsk lur.
Onsdag d. 26 februari 79 26 februari 1879
Kalle Wetterhoff tronade som Odin, vid hans sida fru Ingeborg Thaulow som Freja; Mathias Skeibrok var Brage med harpan, medan fröken Hanna Bissen var Idun; en dansk var Surtur och Christian Zacho var Loke; bäst var Peder Severin Kröyer som Heimdall och Frits Thaulow som Thor; Thaulows kosym var mycket soignerad [omsorgsfullt gjord], bronsbrynja, skinnbyxor med lindade ben och en stor hud över alxarna fästad med spännen i nordisk stil.