Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

norsk konstnär

Paris d. 26 Januari 1879. 26 januari 1879
Föregående kväll var Edelfelt på en så kallad nordisk konstnärsklubb som samlades hos en norrman Peters; han var där främst för att träffa Walter Runeberg.
Det är långt till de skandinaviska sammankomsterna på lördagkvällarna; de äger alltid rum i Wilhelm Peters eller Peder Severin Kröyers ateljé, och dessa bor vid boulevard Clichy; Wille Wallgren och Karl Wetterhoff är stamgäster på dessa klubbar.
Paris Måndag d. 10 Febr. 1879 10 februari 1879
Runebergs och Bissens hade enträget bett Edelfelt komma på skandinaviska klubben hos Wilhelm Peters; de skulle på italienskt vis ha knytkalas; Gunnar Berndtson, Hugo Schultén och Edelfelt kom överens om att äta en ordentlig middag ”som annat hederligt folk” innan de gick dit, vilket ledde till att de kom då de andra steg upp från de improviserade borden; det såg snaskigt ut med korvbitar, avgnagade gåsben, brödbitar, italienska sardiner, cigarraska på bordet och kullstjälpta glas, men alla menade att anrättningarna varit förträffliga; herrarna hade tagit för sig av dryckjommen, John Börjeson blev påstruken; den svenske målaren Hjalmar Sandberg imiterade Pariser och Stockholmstyper, i övrigt musik och sång, behagliga fruntimmer (danskor), samt en angenäm stämning; Kalle Wetterhoff hade strängat sin lyra, Frits Thaulow höll tal för damerna och norrmannen Mathias Skeibrok blåste i en norsk lur.
Onsdag d. 26 februari 79 26 februari 1879
Wilhelm Peters ateljé var utmärkt dekorerad i fornnordisk stil; en ung ornamentsbildhuggare Hjalmar Norrström hade arbetat med dekoreringen i en vecka, med hjälp av Hjalmar Sandberg och Allan Österling; mitt på golvet brann en eld och från taket hängde en koppargryta; Thaulows, Bissens och Peters hade bidragit med mattor att klä väggarna; Frits Thaulow har dessutom skånska bondvävnader, som var draperade kring Odins tron, som var gjord av trä med ormslingor och överlastad med två enorma björnhudar.
Bland herrarna var John Börjeson utklädd till Harun al Raschid, en Frederik Collet till arab, några svenskar till spanjorer, Wilhelm Peters till norsk bonde, medan Hugo Pettersson (som numera kallar sig Birger) hade flera kostymer; Gunnar Berndtsons grekiska dräkt väckte uppseende; Ville Wallgren var utklädd till bebé [bebis] på ett mycket bra sätt.