Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

fransk arkitekt

Källor

Inga källor
Paris d. 1 februari 1879. 1 februari 1879
Edelfelt var på en rolig frukost hos Pierre Petit Gerard; där var också arkitekterna Lucien Leblanc och Frizet, Petit Gerards bror, Henri Dütschold och Gunnar Berndtson; Petit Gerard bjöd på rådjursstek, kräftor och gåsleverpastej från Strassburg.
Paris d. 18 febr. 79. 18 februari 1879
Edelfelt har varit på musikalisk soaré hos Pierre Petit Gerards vän, arkitekten Frizet; Frizet, en pianist ex professo [som fackman] Leboeuf och två arkitekter Clasquin och Renot spelade trior och kvartetter mycket bra; de spelade Hummels trio som Edelfelt först hörde i Jönköping med Eljert Mobeck på violoncello.
Frizet skall ha musikaliska soaréer varje onsdag, såvida han inte får anställning som hovarkitekt hos prinsen av Monaco.
Gunnar Berndtson, Pierre Petit Gerard och Edelfelt har tänkt hyra piano mot våren och ställa till med musikaliska soaréer i Edelfelts ateljé, som är ett bättre musikrum än Frizets lilla kammare.
Paris d 20 febr. 1879. 20 februari 1879
Föregående kväll var Edelfelt igen hos Frizet på musikafton.
Paris d. 19 mars 79. 19 mars 1879
De regelbundet återkommande musikaliska soaréerna hos Frizet har skänkt Edelfelt stort nöje; det är en liten genommusikalisk klick bestående av arkitekterna Frizet, Fagel, Clasquin, Redan och en pianist ex professo [professionell] Leboeuf; de har spelat Johann Hummel, Felix Mendelsohn, Ludwig van Beethoven, Frans Schubert, Johannes Brahms ungerska marscher, Camille Saint Saën och Hector Berlioz "Damnation de Faust"; alla som tillhör klicken är av den nya skolan, endast tysk musik godkänns och Richard Wagner beundras; Hector Berlioz anses vara Frankrikes enda och bäste kompositör; i Frizets lilla rum är trångt och man ser knappt sin granne genom tobaksröken; arkitekten Lucien Leblanc, Parisien jusqu'au bouts des ongles [parisare ut i fingerspetsarna] gör emellanåt komiska intermesson; han kan imitera och parodiera opera, hans styrka är italiensk opera.
Paris lördag d. 10 mai -79. 10 maj 1879
Den traditionella frukosten kommer Edelfelt och Gunnar Berndtson att äta med Pierre Petit Gérard, Henri Dütschold och Frizet.