Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

rysk greve, diplomat

Källor

Paris, måndag d. 12 april 1880. 12 april 1880
Efter middagen gjorde Edelfelt massor med bekantskaper; greve Pjotr Kapnist, rysk chargé d'affaires i Nikolaj Orloffs ställe, och greve Michail Muravieff, förste legationssekreterare, var artiga och bad honom vända sig till dem med begäran om råd och rekommendationer; de uttryckte sin lycka över att kunna tjäna finska kolonin i Paris; Murawieff målar själv och lovade komma på visit.
Alla ryssar på den skandinaviska banketten var vänligt stämda mot Finland; de talade alla bra svenska; Michail Muravieff, Pjotr Kapnist, Sinjavin har varit i Finland; general Sinjavin är en stor blagueur [skämtare] och har hela tiden ett brett cyniskt leende på läpparna.
En av dagarna ska Edelfelt gå på visit till Michail Muravieff.
Edelfelt ska äta frukost med Messieurs Lucien Marc och James Tissot för att diskutera resan till Ryssland; Edelfelt känner ingen sympati för Tissot, men eftersom denne är reaktionär kan han inte ha något emot Ryssland, och man kunde skaffa honom sanna och faktiska notiser; allt är ännu ins blaue [i det blå] och resan skulle bli av tidigast följande januari; Edelfelt skulle gärna se Kaukasien och i artistiskt hänseende vore resan inte onyttig; greve Michail Muravieff har lovat en officiell rekommendation, som skulle öppna alla portar för Edelfelt.
Paris d. 20 maj 1880 20 maj 1880
Alexandra Edelfelt vill troligen höra om balen hos finansministern; finansministeriet finns på Louvren i flygeln som vätter mot Rue de Rivoli; långt ut på gården stod lakejer i silkesstrumpor, likaså i den eklärerade [upplysta] trappan; i det första rummet ger man sitt namn, i det sista rummet i raden skriker en härold ut namnet; ministern med fru och dotter stod vid dörren och tog emot; Edelfelt kom med baron Roger Portalis; Madame Angéline och Mademoiselle Jeanne Magnin hade sett Edelfelts tavla, storstadsmänniskor verkar ha gott minne; där var corps diplomatique [diplomatkåren], ministrarna Jules Cazot, Jules Ferry, polisprefekten Louis Andrieux, senatorer och deputerade, artistiska och litterära celebriteter, samt creti och pleti [allehanda löst folk]; grevarna Pjotr Kapnist och Michail Muravieff var där; Muravieff är kamratlig och artig men en riktig ryss, det vill säga inte mycket att lita på tror Edelfelt; där var också en massa judebaroner och -bankirer med sina lika dryga och tjocka diamantprydda fruar; det var roligt att dansa i en stor sal på ett välbonat golv; Edelfelt dansade bland annat med Madame de Tyssaut.
Paris 22 maj 1892 söndag kl. 5 em. 22 maj 1892
Osäker koppling Vi åkte med Mouradien och fröken Törnebladh i Ms oläsligt hyrda victoria först till champ de mars, der fru Etter just ej tyckte om någonting annat än prins Carl och Dagnans porträtt af Mme Pereire. De många dekorativa oläsligt med mer och mindre nakna fruntimmer behagade henne alldeles icke. Om fru Granchers porträtt tyckte hon ej – "il ne fast pas faire de vieiller personnes" – sade hon kategoriskt. Det är nu alls ej min åsigt. Mme Grancher hade jag för resten kunnat låta bli att ställa ut – porträttet tar sig ej bra ut, men ej derför att modellen ej är 20 år utan för att formatet en gång för alla är olyckligt (det var Grancher som var oförsonlig i denna punkt) och för att måleriet är osammanhängande och icke "d'une belle venue". –
Osäker koppling från Champ de Mars reste vi, (Murawiev med de två unga damerna i den eleganta victorian och fru Etter och jag anspråkslöst efter i en särdeles ruskigt fiaker) till le Bois, som var elegantare än någonsin. Fina hästar och vagnar, kuskar och betjenter i hvita silkesstrumpor och ljusa livréer gamla damer med tiré bouchon lockar och hertigliga kronor på vagnsdörren, och öfver allt detta en doft af blommande kastanjer och solen som gulröd stod bakom Mont Valerièn och insvepte landskap och menniskor i en gyllne slöja. Vi foro till Cascaden, till sjöarne, och derefter tillbaka till Madame Artôt der Signe T bor – för att utvecka tillåtelse för henne att äta middag med oss – jag såg Mme Artôt i fönstret. Etters hade varit der dagen förut och hört Signe sjunga hon lär ha gjort enorma framsteg och Mme A. har de bästa förhoppningar om henne. De hade hört henne sjunga mycket till Mme As accompagnement. M. och jag hade bjudit damerna på middag hos Ledoyen.
Osäker koppling Innan vi foro dit stucko vi oss in på Trois Quartier der jag köpte en ljus hatt åt Ellan och två ljusa sommarn västar åt Annie och Bertha det var så svårt att hitta på något icke skrymmande. Helst hade jag tagit 3 hattar, men flickorna kunna ju få sina sedan – jag har ändå annat att skicka härifrån. –
Osäker koppling Sedan tillbragte vi aftonen på Hippodromen Stallen med de tusentals blänkande betslen och sadlarna voro någonting för Lily må ni tro. "Soutenez la si eller s'evanonit de plaisir" sade fru Etter. De skulle resa i afton, men deras plan måtte ha blifvit förändrad efter de voro utgångna nu på e.m. jag skall emellertid ännu en gång gå dit.
Kjøbenhavn 9 april 94 9 april 1894
Moltke förde mig in genom en massa salar, in i diplomat salen, der också länsgrefvarne stodo. Der var det som på eget hemman,ty Pasteur, Madame Pasteur och Koki kommo jublande emot mig grefve D'Ormesson kände också igen mig stax – jag togs omhanda af ryska legationen och grefve Muraview som kom i hog mig från Paris då rättades lederna – en maskalk kommer in, slår i golfvet med en silfverstaf, alla ryggar krökes och alla damer niga till jorden och en träder deras majestäter följda af hela familjen – Först kom kungen Muraview presenterrade mig som "une de nos gloires"– och kungen genmälte: Mais comment donc, je connais M. Edelfelt et nous avons pu admirer ces oeuvres ici à Copenhague meme –, så kom drottnigen, döf, stendöf och aimabel, tog mig för en annan och sade med ett älskvärdt leende "vous venez en doaite ligne du Caucase n'est ce pas" Muraview protesterade, men det halp ej, hon höll på sitt Kaukasus. – Senare på aftonen hade jag äran länge samtala med hennes Majestät men hörde ej mycket af hvad hon sade.
Kbhvn – hos Koki Etter d. 12 nov. 1894 12 november 1894
Berlin Petersburgsvägen lär vara omöjligt t.f. af Kejsarens begrafning – Tusende menniskor störta till Petersburg. och gr. Muraviev har ej fått sof plats fastän han 3 dagar förut bedt ambassaden i Berlin skaffat honom en. –
Paris 4 juni (tisdag) 1895 4 juni 1895
Härom dagen träffade jag ministern grefve Muraview på boulevarden. Det var roligt att han talte med sådan i förtjusning om Koki, – han var synbart nöjd öfver att ha lyckats så honom till kammarjunkare och dannebrogsriddare på en gång. Han trodde att Koki skulle gå långt på "la carrière" ty sade han, han är taktfull, väluppfostrad och försigtig, och sade han, märker och ser långt mera än man tror. – Muraview yttrade sin beundran för fru Etter som uppfostrat sina söner så väl och som åtagit sig den enorma bördan af sin mans skulder. Han sade att gr. Schuwaloff hade sagt att han lånat omkr 200 000 rubel åt regements och tjenstekamrater – och att den enda som bryr sig om att betala ränta, och i allmänhet låtsar om skulden är fru Etter, hvaröfver Sch. också han uttryckt sin stora beundra och respekt.