Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

baron, norsk diplomat

Fjerdedag jul 1880. 28 december 1880
På juldagen var Edelfelt på en ytterst fin, men inte särdeles rolig, middag hos Reuterskiölds; Lennart Reuterskiöld är för ceremoniös och formkarl; de kvinnliga gästerna var en sjåpig äldre grevinna Barck, en friherrinna Nordenfalk med pipig stämma och fröken Coyete; männen var attechéerna Carl Gripenstedt och Fredrik Wedel-Jarlsberg, två svenska doktorer, baron Georg von Rosen och Edelfelt; hela aftonen gav tomt intryck; fru Louise Reuterskiöld blir lite för mycket tillgjord grande dame.
Edelfelt gick på stor bal hos Georg Sibbern; ceremonimästaren Lennart Reuterskiöld tvingade honom att dansa alla danserna; en splendid supé intogs och därefter dansades ännu en vals; Reuterskiöld bad Edelfelt stanna kvar på en supé en petit comité [i ett mindre sällskap]; där var inga andra än Excellensen och fru Sibbern, Reuterskiölds, Fritz Wedel Jarlsberg, Gustaf Cederström, en greve Moltke (ung dansk attaché), Carl Gripenstedt och Edelfelt; det dracks kopiöst champagne; efteråt insisterade Wedel Jarlsberg att herrarna på vägen hem skulle vika in till honom och dricka seltern; Edelfelt kom hem klockan 6 i morse.
Fritz Wedel Jarlsberg är en ståtligt vacker pojke; han har sökt Edelfelts sällskap på grund av sin gamla kärlek till Hulda Berndtson som han flammat för på studentmötet [i Uppsala]; han bor elegant, är road av attachélivet, men har mest nordisk studentnatur i sig.
Fredag 11 maj 1882 11 maj 1882
I förrgår var jag på en mycket rolig middag hos Reuterskiölds. Fru R. tycker jag om – isynnerhet hennes utseende – hon ser nu bättre ut än förr, sjukdomen i fjol har gjort henne finare och magrare. Der var en grefve Piper och en Peyron från Skåne, båda med fruar, Wedel Dr Nordenson med fru (Bertha Cleman, för detta) samt några andra.
d. 9 mars 83 9 mars 1883
Wedel Jarlsberg är här med sin unga tyska fru. Mamma vet, den der Wedel "le beau Wedel" som var här vid svenska legationen några år. Han lefde förfärligt dyrt och elegant här, så att hans affärer lära ha gått mer och mera nedåt – då han, plötsligt i Aachen upptäcker en rik arftagerska 5 miljoner, som var mycket nöjd att bli friherrinna WedelJarlsberg – och åtta dar efter voro de förlofvade. Som Wedel var de fina damernas förklarade favorit, kunna dessa samma fina damer ej nog förvåna sig öfver hans val, och gå åt "cette petite allemande”. Den unga frun, som säges vara 21 år, fastän jag misstänker henne starkt för att vara 29 är särdeles verldsvan, nästan för mycket, så att hon alltjemnt gör "les honneurs" mera än egentligen behöfves. De göra nu visiter öfverallt i Paris, och hon stilas upp, för att sedan kunna uppträda med glans i Stockholm, der de skola slå sig ned. Wedel är löjlig – (intet särdeles ljus för resten, en glad lång, vacker ung man) han liksom ursäktar sig för att hans fru ej har chic.
Samma Wedel har slagit rysligt för Hulda Berndtson under studentmötet 1875 och talar ofta med en viss rörelse om henne.
I förrgår hade Reuterskiölds en soirée för Wedels, der jag också var. – Ganska mycket folk, nästan alla tillhörande corps diplomatique. Fransmän: Marquis et marquise de Montreuil, Madame et Mademoiselle de Lagrenée, belgiska ambassadrisen, baronne de Beyens med dotter, en engelsman Marshall med fru och dotter, en holländare Scheidecker, med fru, och så en stor massa attachéer – grefve Clary, österrikare, grefvarna Corteggiani och Fossati, Italienare, Vuillaume en preussare och Bonn en österrikare, Reventlow m.fl.