Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

fransk hertiginna

Paris d. 13 februari 83. 13 februari 1883
De äro glada menniskor som det är mycket lätt att vara med. Hon talar visst litet för mycket om la duchesse de la Rochefoucauld, la marquise de Gallifet, la duchesse d'Uzès m.fl. af sina vänner, men det är ju naturligt. Hon tycktes ej ha funnit Stockholms danslifvet särdeles tilltalande, ehuru hon medgaf att hon aldrig sett så vackra och ståtliga karlar som bland de svenska officerarne. Detta är sannt.
d. 23 maj 84 23 maj 1884
Reuterskiölds tycka att det är ett brott af mig att resa bort till den 30de. Bland "damespatronesses" kommer der att vara 5 hertiginnor, 2 prinsessor, 4 markisinnor och på grefvinnorna är intet tal. Bl. Mesdames Metternich, Pourtales, Gallifet Rochefoucauld. – De hade tänkt be mig att komma och hjelpa till vid anordningarne, upphängning af taflor o.d. Men Krøyer? och Londonresan? Nej jag tror ändå jag får, ty annars blir det aldrig något af. Om söndag ha vi tänkt resa.
Paris d. 27 mars 1887. 27 mars 1887
Festen var elegant och vacker som alltid på ryska ambassaden; trappan var full av pudrade betjenter, härolder, löpare, schweizare i galakostym, Edelfelt kände många och var livad hela kvällen; han umgicks med Madame Marschall, greve Lewenhaupt, friherre Fredericks och Madame Adelswärd; hertigen de Maulny med fru, hertigen och hertiginnan de la Rochefoucauld, fursten och furstinnan Radzivill, markisinnan de Gallifet m. fl. var på plats och Edelfelt kunde betrakta dem på nära håll; på festen var också "kineser, turkar, persiska shahens kusin"; friherrinnan Adelswärd gjorde Edelfelt uppmärksam på en "utgammal furstinna Galitzin" som var en verklig uppenbarelse från kejsarinnan Katarina den storas tid; är det inte sant att man måste se detta för att tro det, viskade friherrinnan Adelswärd; stämningen var glad; på plats var också Madame Munkacsy som neg och sade dumma komplimanger och Falkenberg som kanske hade drabbats av otrevliga bölder; Madame Magnin med dotter försökte monopolisera Edelfelts sällskap och ambassadörens fru Madame Fredericks höll en moralpredikan för att Edelfelt enligt henne hade övergivit ryssarna för ”votre prince, qui n’est pas le vôtre”, er prins [prins Eugen] som ändå inte är er, och ambassadssekreteraren Giers, ministerns son, flög nästan i armarna på Edelfelt då de möttes; La Baronne Decazes-Stackelberg läxade vänskapligt upp Edelfelt för att han inte genast kände igen henne; Edelfelt hade verkligen inte känt igen henne, hon bar en mycket urringad klänning och "gudlöst mycket diamanter".
Tisdag 11 febr 90. 11 februari 1890
Moltkes är "inväxta" i den franska societeten; grevinnan kallar hertiginnan de la Rochefoucauld för Marie; de är förtjusta i grevinnan Lewenhaupt och hoppas att hennes man ska komma till Paris igen.
Petersburg söndag 5 (17) febr. 95 17 februari 1895
Och så talade hon om att Wladimirs hade varit på middag hos dem sista torsdags. Hon är utom sig af glädje öfver intimiteten med Maria Paulowna, talar om Nelly (Bariatinsky) och de andra precis som hon förr talade om hertiginnan de la Rochefoucauld i Paris.