Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

dotter till Eugène och Maria de las Mercedes Beyens

Källor

d. 9 mars 83 9 mars 1883
I förrgår hade Reuterskiölds en soirée för Wedels, der jag också var. – Ganska mycket folk, nästan alla tillhörande corps diplomatique. Fransmän: Marquis et marquise de Montreuil, Madame et Mademoiselle de Lagrenée, belgiska ambassadrisen, baronne de Beyens med dotter, en engelsman Marshall med fru och dotter, en holländare Scheidecker, med fru, och så en stor massa attachéer – grefve Clary, österrikare, grefvarna Corteggiani och Fossati, Italienare, Vuillaume en preussare och Bonn en österrikare, Reventlow m.fl.
Sedan de andra gått, proponerade fröken Amparo att vi skulle dansa på mattan och så gjordes. Först valser så en vild kadrilj med gumman Beyens, fru R., fröken A. och Corteggiani, Fossati Clary, Reventlow o. jag – mycket lifvadt.
Ack, den der fröken Beyens – en sådan verldsvan ung dam! – inte skulle jag vilja att mina systrar vore på det sättet. Hon lär alltid ha gjort hvad hon velat, och derföre vara ganska svår att få bugt med.
Fröken Beyens, som fru Reuterskiöld alltid skildrat som så styf och inabordable, pratade jag med hela aftonen. Hon är excentrisk, spelar piano, guitarr och violin, talar om allt hvad spottet för i mun, och håller på att målas af Gervex f.n. – Modren är spanska, en marquesa Casavalencia och fröken, Amparo heter hon, tänk ett så lustigt namn, men det lär vara spanskt, dansar fandango, jota arragonese m.m, som hon tagit lektioner i af hos gitanas i Sevilla.
Fredag d. 16 mars 83 16 mars 1883
För några dagar sedan var jag hos Madame de Beyens med Reuterskiölds och en massa unga diplomater. Mlle Amparo sjöng spanska saker till guitarr, utmärkt bra tyckte jag, ehuru hon ej har någon särdeles röst. Gumman som är mycket munter och ungdomlig fastän hon nog ibland lär kunna vara styf och ambassadrice, har haft reputation att dansa utmärkt väl alla spanska danser – och Kejsarinnan Eugenie hos hvilken hon passerade flere månader ute på Pierrefonds slott alla år, lär alltid ha tvungit henne att dansa. Hur det var blef hon lifvad, och dansade så tjock hon var en jota arragonese med mycken grace; vi voro alla förvånade öfver hennes vackra rörelser. Hon har varit en stor skönhet, och är icke ful ännu, fastän hon är skrynklig i ansigtet och tjock.
Mlle Amparo och hon reste följande dag till belgien der de komma att stanna en månad eller så. Jag har sällan sett något så stiligt som när liten Amparo spelade och sjöng. Hon var så väl klädd den aftonen.
d. 10 febr. 84 10 februari 1884
I går var jag hos Reuterskiölds, träffa de der Mme och Mlle de Beyens, österrikiska ambassadören och unge Giers. Samma prat om visiter, visiter och detta eviga fläng som är "la vie mondaine". Hvad jag är lycklig att ej ha allt detta på min nacke.