Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

rysk baronessa, gift med baron Freedericksz

Källor

d. 9 mars 83 9 mars 1883
Här äro många af diplomatiska kårens damer som ha lofvat komma och se på porträttet. Grefvinnan Moltke och friherrinnan Fredericks.
Paris fredag d. 22 febr. 84 22 februari 1884
onsdag stor bal hos en rysk fru Schidofsky, som Mme Freedericksz gjort mig bekant med.
Balen hos Mme Schidofsky var mycket storartad. der voro bl.a. Marskalkinnan Canrobert och bland mina bekanta Freedericksz, Giers, Reuterskiölds, baron Seebach, baron Fleetwood m.fl.
Paris d 17 mai 84 17 maj 1884
Jag borde gå på frihnnan Fredericks och fru Reuterskiölds mottagningar five o'clock tea – men hesiterar ännu. Något fasligare tråkigt och dumt kan jag ej tänka mig än detta stora sällskap som sitter i ring och säger fadaiser.
Paris lördag d. 12 dec 85 12 december 1885
Edelfelt har varit på visit hos friherrinnan Freedericksz, och blir troligen bjuden dit på middag någon af dagarne med en grefve Zuboff som är bror till "vår grevinna"; Edelfelt ska berätta om Sascha Puschkin; friherre Freedericksz har blivit general "och är litet mera vaken än förr”.
Paris d. 15 januari 1886 15 januari 1886
Edelfelt och Boije var på ryska nyårsaftonen bjudna på supé på ryska ambassaden; "Vi voro bara ryssar der"; Madame Mohrenheim var "aimabel", vänlig; hennes yngre dotter är nu fullvuxen; Edelfelt kände endast få av damerna till utseendet, bl.a. grevinnan Decazes-Stackelberg och den holländska ministerns fru; Mohrenheim har mycket vackra saker och möbler; Boije var fryntlig och konverserade med ryska dignitärer; på ryska nyårsdagen var Edelfelt på middag hos friherre Fredericks och hans fru; på middagen var en intressant äldre rysk man från Moskva, vän med Turgenjev. Tolstoj och andra; han var en klok och intressant man, en "vesteuropé" och "liberal"; Edelfelt uppfattade inte mannens namn.
På måndag är Edelfelt bjuden till friherre Fredericks på "ungdomsdans" för ungdomar som är jämnåriga med deras dotter, 14–15-åringar.
d. 15 febr 86 15 februari 1886
Edelfelt har ätit middag hos Freedericksz, som skrattar åt Madame Munkaczy och hennes namnschiffer med kronor.
Edelfelt tycker om Madame Freedericksz, som inte är "förblindad" av le monde, societeten.
Tisdag d. 23 februari 86 23 februari 1886
På lördag är det stor bal hos Munkakczy; på söndag är middag hos Chambure; i går måndag var soaré hos Freederickzs.
Om soarén hos Freederickzs; gäster var bl.a. två furstar, fyra furstinnor, en markis, många grevar och "schangtila karlar" som Boije; det var ändå inte roligt.
Madame Freederickzs är en klok och snäll människa.
Måndag 1 mars 86 1 mars 1886
Visit av friherrinnan Freederickzs, tillsammans med Maurocordato, som är grek från Odessa, och Wolkoff.
Paris, tisdag d. 11 maj 86 11 maj 1886
Har varit på Slaviansky-konserten [Dmitrij Alaxandrovitj Agrenev-Slavianskijs ryska kör som uppträdde med slaviska sånger] tillsammans med "Mille" Cedercreutz, Meyer Söderhjelm och Inez Zilliacus; parisarna förstod sig inte på musiken; Edelfelt menar: musiken rör tusen gånger mer än Massenet; storfurst Wladimir med storfurstinna var på konserten; Madame Freederickzs var också där.
Paris d. 9 februari 87 9 februari 1887
Beskrivning av en visit hos Madame Freedericksz med tjugo damer i stor toilette runt ett tebord; Madame Freedericks uppmanade Edelfelt att stanna kvar för att träffa grevinnan Heyden och så dyker nya damer upp för mera konversation runt bordet; tillslut kunde han beklaga och avlägsna sig, men det hela upprepades hos grevinnan Lewenhaupt.
Paris d. 19 mars 87 19 mars 1887
Edelfelt är bjuden till ryska ambassaden om torsdag; han har negligerat de ryska diplomaterna – "dessa mina kompatrioter" – under senaste tiden och har umgått mera med de svenska.
Paris d. 27 mars 1887. 27 mars 1887
Festen var elegant och vacker som alltid på ryska ambassaden; trappan var full av pudrade betjenter, härolder, löpare, schweizare i galakostym, Edelfelt kände många och var livad hela kvällen; han umgicks med Madame Marschall, greve Lewenhaupt, friherre Fredericks och Madame Adelswärd; hertigen de Maulny med fru, hertigen och hertiginnan de la Rochefoucauld, fursten och furstinnan Radzivill, markisinnan de Gallifet m. fl. var på plats och Edelfelt kunde betrakta dem på nära håll; på festen var också "kineser, turkar, persiska shahens kusin"; friherrinnan Adelswärd gjorde Edelfelt uppmärksam på en "utgammal furstinna Galitzin" som var en verklig uppenbarelse från kejsarinnan Katarina den storas tid; är det inte sant att man måste se detta för att tro det, viskade friherrinnan Adelswärd; stämningen var glad; på plats var också Madame Munkacsy som neg och sade dumma komplimanger och Falkenberg som kanske hade drabbats av otrevliga bölder; Madame Magnin med dotter försökte monopolisera Edelfelts sällskap och ambassadörens fru Madame Fredericks höll en moralpredikan för att Edelfelt enligt henne hade övergivit ryssarna för ”votre prince, qui n’est pas le vôtre”, er prins [prins Eugen] som ändå inte är er, och ambassadssekreteraren Giers, ministerns son, flög nästan i armarna på Edelfelt då de möttes; La Baronne Decazes-Stackelberg läxade vänskapligt upp Edelfelt för att han inte genast kände igen henne; Edelfelt hade verkligen inte känt igen henne, hon bar en mycket urringad klänning och "gudlöst mycket diamanter".
Paris 4 juni (tisdag) 1895 4 juni 1895
Sedan jag ätit middag hos Chambure, trodde jag mig kunna njuta af en välbehöflig hvila – men då hade jag hemma ett telegram af friherrinnan Freedericks som ändtligen bad mig komma på soirée till dem, dit Storfursten af Mecklenburg och hans gemål grefvinnan Carlow bådat sig. Jag erkänner att jag är så obevandrad i almanackan, att jag ej har begrepp om hvem denne Storfurste är – kusin till Kejsarn hade Mme Fr. skrifvit. Nå jag fick fracken på mig och kom upp och pratade länge med storfursten eller hertigen, som, jemte gemål både mig komma till Oranienbaum för att helsa på dem när jag kommer till Petersburg.
Hos Fredericks var Wolkoff, målaren-amatören, Warinkas Heidens svärfar. Han är mäkta säker på sig och vi dispurterade i konst – han är något odräglig – jag går ej så långt som furstinnan Eristoff som igår sade om Wolkoff C'est l'être le plus assomant de la terre" – ingenting annat än engelskt duger för honom.