Roligt att Alexandra, Annie och Berta Edelfelt "haft utbyte" av Bangs försläsningar; modern har frågat vad man anser om Bang i Danmark; enligt Edelfelt anser man att Bang har stor talang, men finner honom lustig; Edelfelt citerar Pietro Krohn: "Jeg kan ikke lide hysteriske mandfolk" [på danska]; Bjørnson anser lika; i Köpenhamn umgås Bang med sina likar, "små magra pessimister"; inte konstnärer, Krohn eller Benzon, eller skådespelarna vid Det Kongelige Teater.
Som svar på något modern skrivit, konstaterar Edelfelt: Herman Bang producerade ett konstverk då han talade, han hade rätt att kräva uppmärksamhet av publiken; vad hindrade fru Linder och Konni Zilliacus att gå ut om de inte lyssnade?; Bjørnson konstaterade om Bangs senaste bok: "talentfull men svinsk", svinaktig; Edelfelt om fru Linder och Konni Zilliacus: bara svinaktiga.
Edelfelt kritiserar "Kola", Tudeer m.fl., dessa "Helsingfors herrar, salongsvettets och taktens försvarare" vet inte hur man ska bete sig; det kallas "lefnadsvett", men Konni Zilliacus verkar inte veta vad det är; man måste visa respekt för Hermang Bang som var inbjuden som konstnär och ta honom som han är.
Neiglick har kommit på besök genast; pratade om Bang, den moderna psykologin; om tant Lupander, hennes dotter, Hagelstam, som uppvaktar Ellan de la Chapelle, språkfrågan, pessimism, Meyer Söderhjelm, skridskoåkning, estetik, Otto Muncks död m.m.