Beskrivning

friherrinna, Alexandra Edelfelts väninna, g.m. Alexander Leuhusen, syster till Pauline Ahlberg

Kiala, den 13 Augusti 67. 13 augusti 1867
Edelfelt ber Alexandra Edelfelt hälsa tante Adelaide Leuhusen och Gustaf, Alexander, och Reinhold Leuhusen, hennes söner.
Medan Alexandra Edelfelt hälsade på sin väninna Adelaide Leuhusen i Sverige såg Nathalia Krook till barnen på Kiala; Nathalia har sytt en klänning åt Lillan och skriver en personlig hälsning sist i brevet.
Stockholm den 19 Juli 1872. 19 juli 1872
Edelfelt har skrivit ett brev försett med Ellen Edelfelts frimärke till tante Adelaide Leuhusen och tänker ta ångbåten till Södertelje för att åka vidare och besöka denna i Jönköping.
Granbäck, d. 23 Juli 1872. 23 juli 1872
Överste Leuhusen var borta i Danmark vid lägret i Hald; tante Iden (Adelaide) Leuhusen och doktor Eljert Mobeck var däremot på plats, likaså lilla Fedi (Fredrik) och tjocke Reinhold Leuhusen; tante Iden beklagade att Alexandra Edelfelt inte var där.
Edelfelt har med pojkarna Leuhusen, Reinhold, Manne och Gustaf, simmat i Vettern; på Granbäck finns en egen strand; pojkarna har också utforskat Edelfelts studentmössa och frågat efter "tante Edelfelt", Alexandra Edelfelt; Vettern påminner om Comosjön och tante Iden (Adelaide) Leuhusen har tagit dem till Höstklippan i närheten av Trånghalla, där man kunde se Vettern från Jönköping till Visingsö.
Edelfelt tittade in hos doktor Eljert Mobeck, som inte var hemma; Edelfelt fick åtminstone se Mobecks trädgård; farbror Gustaf Brandt har bett honom rapportera om trädgårdar; tante Iden (Adelaide) Leuhusen är också intresserad av trädgårdsskötsel och har planterat alla blommorna på Granbäck.
I brådskan har Edelfelt glömt att berätta om tante Iden (Adelaide) Leuhusen; hon är sig lik och förvånansvärt ung bredvid sina stora pojkar; hon är mycket intresserad av att höra om Alexandra Edelfelt och morbror Gustaf Brandt; hon har också frågat om Edelfelts åsikt beträffande pojkarnas läsning.
Johnsson har återvänt från överste Alexander Leuhusens läger i Danmark tillbaka till Granbäck; han kom med ett brev från tante Iden (Adelaide) Leuhusen, vilket Edelfelt vidarebefordrar till Alexandra Edelfelt; doktor Eljert Mobeck som har tänkt åka till Köpenhamn, fick en inbjudan till Granbäck, för att lindra saknaden efter sin fru, Emilie Mobeck, som befinner sig på annan ort halva sommaren.
Edelfelt möter stor vänlighet på grund av att Alexandra Edelfelt har varit där tidigare; tante Iden (Adelaide) Leuhusen presenterade honom för friherrinnan Wilhelmina Munck.
Edelfelt önskar att han kunde innesluta en del av det soliga landsakpet och den rena luften från Vettern i brevet, samt några fotografier av de mest "märkeliga", sevärda, byggnaderna i detta "Svenska Venedig"; han hälsar från doktor Mobeck och pojkarna Leuhusen; tant Iden (Adelaide) Leuhusen skriver eget brev; Edelfelt ber Alexandra hälsa morbror Gustaf Brandt och alla andra på Kiala; avslutningsvis kunde han meddela att kungen reste just då.
Granbäck d. 1sta Augusti 1872. 1 augusti 1872
Tante Adelaide Leuhusen och farbror Alexander Leuhusen är ledsna över att Edelfelt inte har teckningar med sig; de hade gärna velat se porträttet av Tajta (Fredrika Snygg); det är för problematiskt att be Alexandra Edelfelt sända porträttet då hon inte befinner sig i Helsingfors.
Edelfelt har ofta åkt in till staden på förmiddagarna; doktor Eljert Mobeck och tante Iden (Adelaide) Leuhusen har presenterat honom för flera personer; han skall ta en ridtur med Gustaf Leuhusen och måste därför göra ett uppehåll i brevet; han har fått låna farbror Alexander Leuhusens präktiga ridstövlar och ser för ögonblicket helt "jockeyaktig" ut i sina snäva grå kläder.
En annan vandring med vackra vyer, företog Edelfelt med informator Wahlström och pojkarna Leuhusen, till kyrkan på söndagen; i kyrkan hade han sett "den vackraste flickan" i Jönköping, mamsell Modigh, prosten Carl Gustaf Modighs dotter; även tante Adelaide Leuhusen tycker om flickans utseende; en underbart högtidlig och vacker känsla infann sig då Edelfelt gick ut i det leende landskapet med tonerna från utgångspsalmen ljudande i portgården.
Edelfelt har tänkt skriva några ord till Ellen, och håller därför brevet kort; han, liksom baron Alexander Leuhusen, tante Adelaide Leuhusen och pojkarna Leuhusen, hälsar till Alexandra Edelfelt och de andra på Kiala.
Granbäck d. 2 Augusti 2 augusti 1872
Tante Adelaide Leuhusen var glad över brevet hon fått från Alexandra Edelfelt och hoppas snart få ett nytt brev med svar på frågorna hon ställde i brevet som fanns inslutet i Edelfelts första brev från Granbäck.
Edelfelt har tecknat ett litet lyckat porträtt av tante Adelaide Leuhusen.
Edelfelt, Baron Alexander och Tante Adelaide Leuhusen, samt Doktor Eljert Mobeck sänder hälsningar till Alexandra Edelfelt och de andra på Kiala.
Granbäck d. 7 Augusti 72. 7 augusti 1872
Edelfelt har varit hos Odencrantz på Torpa, häradshövding Hartvig Odencrantz och äldste sonen Tor Odencrantz och dottern Gertrud Odencrantz var inte på plats; tante Adelaide Leuhusen bad Edelfelt uppträda med samma sånger som en tidigare kväll; den rampfeber Edelfelt drabbades av anser tante Iden (Adelaide) och farbror Alexander Leuhusen onödig att gräma sig över; med undantag för denna "malheure", sångfadäsen, hade Edelfelt roligt på Torpa, som är ett ovanligt angenämt hem; fru Margareta Odencrantz gör ett gott intryck; landshövdingskan Hildegard Ekström bad Edelfelt stanna kvar i staden över vintern för att se Jönköpings omtalade skönheter samlade, hon bjöd honom också att på nytt besöka Ryhof; ungdomarna, fröknarna Ellen Ekström och Ellen Odencrantz, samt studenterna Carl Boheman och Henning Odencrantz, pikade mamsell Berg för hennes svaghet för herr John Landegren, "herr Jonas"; Boheman, som inte är "stockholmare för ros skull", var med sitt ordrytteri ytterst skicklig att på alla upptänkliga sätt väva in herr Jonas i samtalet; bland de övriga gästerna fanns Walléens, Faxes och löjtnant Axelson, och alla är bjudna till Granbäck ett par dagar senare.
Edelfelt beskriver friherre och friherrinnan Leuhusen; tante Adelaide Leuhusen är lättroad, tack vare Alexandra Edelfelt möts Edelfelt av en vänlighet som gör honom ovanligt hemmastadd; friherrre Alexander Leuhusen har berättat roliga historier om lägret vid Hald, dit han kommenderats av kung Karl XV som utländsk officer, andra kom från Köpenhamn, Berndorf o.s.v.; friherren var bjuden till middag vid hovet, hos krigsminister Wolfgang Haffner, Lave Beck-Friis och general Paul Scharffenberg; han berättade om fältherren, general Ernst Wilster, som var så liten till växten att soldater måste bära fram en soffa att stiga på varje gång denne skulle upp på hästryggen.
Edelfelt var ute med unge herr Georg Pauli en hel dag för att göra studier; denne är ännu "just intet framstående", men bedömmer med myndig ton allt som hör konsten till, vilket roade tante Adelaide Leuhusen.
Thorsdagen d. 8 Augusti 1872. 8 augusti 1872
"De' ha' lell regnat redigt idåg!" Till följd av ihållande regn uteblev alla gäster utom friherre och friherrinnan Walleen och löjtnant Axelsson från bjudningen hos Leuhusens.
Planen att måla tante Adelaide Leuhusens porträtt "slog mycket an"; Edelfelt befarar endast att det blir svårt "att träffa likheten"; Leuhusens menar att han skulle måla det för Alexandra Edelfelt.
Friherre Alexander och friherrinnan Adelaide Leuhusens värdskap och löjtnant Axelssons närvaro bidrog till att kvällen trots de svikna förhoppningarna inte alls blev tråkig; löjtnant Axelsson var glad och trevlig; han berättade om sin studenttid i Lund och om en resa till Köpenhamn under vilken kravaller uppstått.
Den yngste, Edvard Leuhusen, har varit sjuk; tante Adelaide Leuhusen har fruktat för bröstinflammation; amman har också insjuknat; en slags förstämning har vilat över huset de sista dagarna.
Fru Emilie Mobeck har anlänt och frågade efter Alexandra Edelfelt; Edelfelt väntar på att få höra doktor Eljert Mobeck förklara förmiddagens brev; tante Iden (Adelaide) Leuhusen har talat om att skriva brev till Alexandra Edelfelt.
Granbäck d. 15 Aug. 1872. 15 augusti 1872
Edelfelt har varit på konsert hemma hos doktor Eljert Mobeck; en kvartett, bestående av två direktörer Gustaf och Wilhelm Heintze, far och son, en yngling Qvarnström samt doktor Mobeck, spelade ett stycke som Ludvig Nohrman komponerat åt Tante Adelaide Leuhusen; Mozart och Mendelsohn, blomsterdoften och Vetterns speglingar bidrog till att göra kvällen angenäm.
Med tante Adelaide Leuhusen har Edelfelt varit på ett kort besök till Ryhof; mamsell Berg var missbelåten över att Edelfelt inte kunde sentera signaturen Fjalars sentimentala förtvivlan, Edelfelt fick flankstöd av Ellen Ekström; fröken Elisabeth Faxe var även där, hon liknar sin syster, fru Ida Uggla, förklarar Edelfelt för Alexandra Edelfelt.
Edelfelt blev besviken då Johnsson kom för att köra dem tillbaka till Granbäck; han och tante Iden (Adelaide) Leuhusen hade på förmiddagen åkt in till staden för att följa med på en lusttur till Visingsö; turen ställdes in på grund av regnet och de blev i stället inbjudna till Eljert Mobecks soirée, musikafton.
Herrskapet Odencrantz har varit på besök; Edelfelt konverserade med fröken Gertrud Odencrantz och unge herr Henning Odencrantz; fru Margareta Odencrantz är snäll och trevlig, och har bjudit Edelfelt till Torpa, för att med herrskapet åka till Steyerns på Axamo; det gläder tante Iden (Adelaide) Leuhusen att Edelfelt kunde få träffa den hygglige unge Fredrik von Steyern, till vilken han har hälsningar från Jonas Castrén.
Edelfelt hade ställts i en "pliktkollission" då herrskapet Odencrantz på Torpa bjöd honom med till Axamo samtidigt som familjen Ekström väntades till Leuhusens, vilket doktor Eljert Mobeck hänvisar till i ett brev till Alexandra Edelfelt; situationen löstes av att Odencrantz sköt upp sin resa och Edelfelt kunde närvara vid Ekströms besök; andra gäster var hovrättsrådet Herman Gegerfelt (som satt i 1sta kammaren i riksdagen), hovintendent Johan Killander, auditören [militärjurist] och auskultanten i hovrätten August Rundberg och mamsell Berg (syster till den som gift sig med Lina Sandell) som även denna gång svärmade för Tyskland; Gustaf Leuhusen hade klätt ut sig till ridande amazon och överraskade gästerna med att komma galopperande in på gården; fröken Ellen Ekström blev så livad att även hon hoppade upp i sadeln.
Alexandra Edelfelts brev gjuter liv i Edelfelt; han önskar alltid kunna korrespondera med hemmet; Edelfelt har talat med tante Adelaide Leuhusen om hur i Alexandra Edelfelts närhet hans "hjärta klappat renast och starkast för Sanning och Rätt, för ljus och fosterland".
Granbäck d. 22 Aug. 72 (Thorsdag). 22 augusti 1872
Edelfelt har för en tid sedan börjat på ett porträtt av tante Adelaide Leuhusen, i olja.
De senaste dagarna har varit livligare än vanligt; fröken Cederschöld har varit på besök; likaså anlände kapten Johan Ahlberg med fru Emma från Kiob.havn [Köpenhamn]; tante Idens (Adelaide Lauhusen) planer för veckan gick i stöpet; farbror Alexander Leuhusen fick lov att resa på skjutövningar till Grenna; tante kunde inte följa med på lustfärden till Visingsö då fru Ahlberg på inga villkor hade lust att följa med.
Leuhusens och Edelfelt fördrev tiden då de väntade på herrskapet Ahlbergs ankomst med att besöka hotellträdgården, som bar på minnen från Alexandra Edelfelts besök då hon hade släckt en gaslåga som slagit ut vid ett bord där två slaktare satt; Doktor Eljert Mobeck visade Edelfelt de historiska ställena; i trädgården tilltalades Edelfelt av en finländare som tre år vistats på polyteknikum i Zürich och Hannover.
Eftersom fru Emma Ahlberg inte ville följa med till Visingsö, förföll planen på att hela "kotteriet" av Ahlbergs, Mobecks, tante Adelaide Leuhusen och Edelfelt skulle företa utfärden; Edelfelt fick åka ensam då inte heller Ekströms kom med och han blev på kajen presenterad för kapten Salomon Silfversparre och brukspatron Emil Anckarkrona; med på båten fanns också assessor Hjalmar Uggla (gift med fröken Ida Faxe) och kapten Carl Ridderstedt (72 år), som bevarade Alexandra Edelfelts besök från föregående år i varmt minne.
Eftersom Salomon Silfversparre och Carl Ridderstedt dragit sig undan mera inåt ön och Edelfelt var ensam presenterade assessor Hjalmar Uggla honom för sin fru Ida Uggla, sin syster hovrättsrådinnan Westring och hennes unga dotter, och två andra systerdöttrar, mamsellerna Söderblom; alla visste att Edelfelt bodde på Granbäck och Leuhusens bekanta blev hans bekanta.
Det hade varit studentmöte i Jönköping i juni; mamsell Westring är enligt tante Iden (Adelaide) Leuhusen särdeles svag för allt vad studenter heter; på kvällen hade ångbåtsdirektören ställt till ett litet fyrverkeri på Lillsjön och vid Munksjö pappersbruk; den månbeströdda utsikten över staden, Vettern och den hurrande folkmassorna bjöd på det "grannaste skådespel".
Alexandra Edelfelt har förhört sig om Edelfelts återresa; planen är att i början av september bege sig till Stockholm och stanna en vecka på Gripsholm, för att sedan göra en tur till Uppsala; Leuhusens vill ännu inte höra talas om någon avresa.
De är bjudna till fru Ebba Ramsay på Haraldsbo; hon är "litet målarinna, litet öfversättarinna och litet af hvarje"; hon visar stor lust att bli bekant med tante Adelaide Leuhusen, som i sin tur visar sig förunderligt liknöjd; fru Ramsay har varit ungdomsbekant med fru Charlotta Weidenhjelm, och hennes man, Carl Ramsay, hade varit finne, född på Esbo gård, Edelfelt vet inte vem han var; om inte bjudningen hos fru Ramsay hade kommit upp skulle de ha kunnat åka till Ryhof; Edelfelt frågar sig hur roligt besöket blir: "qui vivra verra!" [den som lever får se]
Granbäck d. 27 Aug. 72. 27 augusti 1872
På Granbäck är tante Adelaide Leuhusen så upptagen av sin höstgarderob att hon inte har hunnit sitta modell; Alexandra Edelfelt vet hur annorlunda allting är då man har någotslags brådska i huset.
Granbäck d. 31 Aug. 1872 31 augusti 1872
Doktor Eljert Mobeck erbjöd Edelfelt "att kinesa" [sova] hos sig över natten, men Edelfelt åkte med de andra till Granbäck; Edelfelt och tante Adelaide Leuhusen åker följande dag till Ryhof.
Det verkar ha varit en Tycho Brahe-dag [olycksdag] den dagen Edelfelt bestämde sig att måla tante Adelaide Leuhusens porträtt; tante Leuhusen har haft dåligt med tid att sitta modell och resultatet ser inte ut att bli bra; Edelfelt grubblar över sätt att begå "mordattentat" på bilden, terpentin kunde vara ett passande vapen.
Leuhusens hade åkt till stationen för att ta emot general H. C. Leuhusen med grevinna Fredrique Leuhusen; följande dag anlände minister Carl Sterky med familj, som varit i Stockholm för att hälsa på dottern, fru Amelie Cedersköld; Edelfelt återvände till doktor Eljert Mobecks efter att han hälsat på sällskapet på hotellet.
Följande vecka ges en studentkonsert i Jönköping med Smålands nations sångare som är på väg till Uppsala; Leuhusens har bett Edelfelt stanna till dess.
Lund den 4 September 1872. 4 september 1872
Edelfelt skulle vilja resa så snabbt som möjligt till Stockholm; Leuhusens vill ha honom kvar ännu några dagar.
Tante Iden (Adelaide Leuhusen) och doktor Eljert Mobeck hälsade; Edelfelt ber Alexandra Edelfelt hälsa alla från honom.
Granbäck d. 11 September 1872. 11 september 1872
Edelfelt har med hjälp av doktor Eljert Mobecks tidsschema målat Adelaide Leuhusens porträtt färdigt och anser tavlan ganska bra och likheten ”temmeligen väl träffad”; han har tänkt lämna porträttet kvar som gåva; formatet är det samma som Hulda Berndtsons porträtt.
Alexandra Edelfelt har menat att Edelfelt dröjt för länge hos Leuhusens efter att han återvände från Köpenhamn; Edelfelt har känt att han inte kunnat göra annat, i synnerhet sedan friherre Alexander Leuhusen skänkt honom 60 riksdaler som gåva.
Vid Edelfelts avresa kom Leuhusens, doktor Eljert och doktorinnan Emilie Mobeck, Herman Gegerfelt, Carl Hultander, magister G.A. Säve och pojkarna Leuhusen till stationen för att ta avsked.
Gripsholm d. 23 Sept 72. 23 september 1872
Edelfelt har tänkt låta fotografera sig i Stockholm för att skicka kortet till Leuhusens, assessor Herman Gegerfelt, fröken Ellen Ekström och hans Upsalabekanta.
Gripsholm d. 26 Sept. 26 september 1872
Brev från Alexandra Edelfelt och Leuhusens väntar antagligen i Stockholm; tante Adelaide Leuhusen skulle skicka sitt fotografi; Edelfelt hälsade till morbror Gustaf Brandt.
Paris d 6 November 1874. 6 november 1874
*Edelfelt skall med nöje söka upp Tante Adelaide Leuhusens syster; han hälsar till herrskapet Leuhusen och den vänliga Eljert Mobeck.
Paris d. 14 Nov. 1874. 14 november 1874
*Edelfelt ber Alexandra Edelfelt hälsa till tante Adelaide Leuhusen.
Paris d. 2 Mars 1875 (fortsatt d. 3) 2 mars 1875
Pauline Ahlberg visade ett brev från tante Iden (Adelaide) Leuhusen, där hon talar vänligt om Edelfelt; hennes två pojkar är nu i Stockholm.
Jönköping fredag d. 3 Nov. 1876. 3 november 1876
Manne (Alexander) Leuhusens död har tagit på Farbror Alexander Leuhusen, doktor Eljert Mobeck och tante Adelaide Leuhusen.
Det märks att det är sorg i huset; översten Alexander Leuhusen har varit lugn och resignerad; tante Adelaide Leuhusen talar ständigt om sin älskade pojke; doktor Eljert Mobeck har blivit allvarligare och magrat något.
Det gick inte så lätt att hålla fast vid reseplanen som Alexandra Edelfelt trodde; farbror Alexander och tante Adelaide Leuhusen, Eljert Mobeck och Gustaf Leuhusen har så enträget bett Edelfelt stanna längre att han skjutit upp avresan med ett par dagar; han åker på söndag till Götheborg för att ge sig av till Hamburg; han anlände föregående morgon och tog in på hotellet för att sova ut; Gustaf Leuhusen kom inte långt därefter för att möta honom.
Gustaf Leuhusen skriver studenten vid Jönköpings läroverk, åker på våren till Carlberg och blir om två år officer vid Smålandshusarerna; lille Fredrik Leuhusen har ännu de vackra ögonen, det ena större än det andra; Edvard Leuhusen är en riktig "truls", tjock och finhylt; de två ungdomarna har en fransk guvernant vid namn Bonenfant som ser ut som ett barn och går med två långa flätor i nacken; de små talar tämligen bra franska; Tante Iden Leuhusen ser fortfarande bra ut, det är ett nöje att se på henne.
Det är underligt att träffa Leuhusens och Eljert Mobeck efter 4 år, de är lika vänliga och bekanta som om de aldrig varit skilda åt; man har talat mycket om Paris och vad Edelfelt upplevt där; de bedömer saker och förhållanden så förnuftigt och opartiskt att man inte kunde tro att de är släkt med persona questionis [personen i fråga, Pauline Ahlberg].
Götheborg måndag d. 6 nov. 1876 6 november 1876
Edelfelt var med Leuhusens bjuden till Mobecks på musikafton: en tysk violoncellist Hartmann från kapellet i Köpenhamn hade kommit till Jönköping på genomresa; Eljert Mobeck hade lagt beslag på honom och ställt till en trio med viol Wilhelm Heintze (sonen), violoncello och piano Gustaf Wilhelm Heintze (fadern); de spelade Joseph Haydn, Ludwig van Beethoven, Johann Hummel, och Felix Mendelsohn; inbjudna var Emelie och Brita Petersens, friherrinnan von Otter med dotter och doktorinnan Quennerstedt; Mobecks hustru har åldrats och har fortfarande samma stilla och saktmodiga väsen.
Tante Adelaide Leuhusen bad Edelfelt läsa något ur Fänrik Stål; han läste Gamle Hurtig, landshövdingen o.s.v.
Sista kvällen hos Leuhusens var melankolisk; Edelfelt hade läst Manne (Alexander) Leuhusens brev från Philadelphia, Island, Medelhafvet och Madeira, och tanken på honom som var hela familjens hopp fyllde deras sinnen med sorg; tante Adelaide Leuhusen gav Edelfelt goda råd för framtiden och talade så kärleksfullt att det var som om Alexandra Edelfelt varit där; Eljert Mobeck, Gustaf och tante Leuhusen följde trots ett förfärligt oväder med Edelfelt till stationen; farbror Leuhusen hade tagit hjärtligt farväl av honom.
Paris, torsdag d. 8 Febr. 1877. 8 februari 1877
Edelfelt har försummat att skriva till Leuhusens; han skall försöka bättra sig och lovar att snart skriva till Eljert Mobeck.
Paris Onsdag d 29 febr 77. 28 februari 1877
En sten föll från Edelfelts hjärta då han fick iväg brevet till Eljert Mobeck; han skall också skriva till Leuhusens, men vet inte om han skall vända sig till tante Adelaide eller farbror Alexander; Alexandra Edelfelt har troligen märkt att Edelfelt förlorat sin skriftliga uttrycksförmåga sedan han blivit så trög att skriva.
Paris d. 27 Mars (på aftonen) 1877. 27 mars 1877
Edelfelt har fått ett skämtsamt brev från Eljert Mobeck, samt ett paket med så kallade hittebrev, bondbilder med verser; Mobeck ber Edelfelt ställa ut dem på salongen och lovar att hålla tyst om Edelfelt vill signera dem och genom dem göra sin lycka; Leuhusens verkar inte vara ledsna över att Edelfelt inte hört av sig.
Lördag d. 28 mars, på jernvägen mellan Göteborg och Jönköping 28 mars 1885
I Jönköping: Mobeck och baron Leuhusen till mötes, tant Leuhusen glad att träffas, hoppas snart få träffa Alexandra Edelfelt.
Fru Tottie botar människor genom bön och handpåläggning; Mobeck har berättat om religionsdiskussionerna med Leuhusens.