Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

kejsare av Tyskland

Källor

Paris 12 oktober 89 12 oktober 1889
Försummat att se Piglheins "Golgata"-panorama; Edelfelt sökte förgäves goda konstverk på akademins utställning; Uhdes "Heiliga Nacht" var den enda Edelfelt såg länge på; det fanns många "Kejsarbilder".
Berlin fastlagstisdagen kl. 9 på morgonen 1895 26 februari 1895
Denne Bodenhausen hade för 2 år sedan vid Lutherfesten varit bland de 12 som härstammade från de 12 första evangelika riddarne i Brandenburg och Sachsen, och som derför, på Kejsarens befallning redo i tornerrustning med egna vapen och färger framför kejsaren. – Tornerhjelmen, standaret, skölden hängde ännu i hans tambur. – För allt detta, som naturligtvis varit gräsligt dyrt, belönade kejsaren dem med – sin fotografi i kabinettsformat.
Aristokraterna prisade honom såsom en af århundradets mest geniala menniskor. – Meier Græfe protesterade: åtminstone tyckes kejsaren ej det minsta förstå sig på konst. – Men hvad riksdagshuset beträffar har kejsaren rätt – det är en faslig tingeltangel-Wintergarten-Vergnügungslokal – förgyld smaklös, öfverlastad, skrytsam – och midt emot står Germania på Siegessäule, så urful och skinande som ett tékök – "Försynen har nekat folkslaget smak" säger Ehrensvärd. De ha allt utom smak och styl. Kloka, energiska konstnärliga men alltid, nästan alltid smaklösa.
Söndag 17 mars 1895 17 mars 1895
Pojken och Sanny hade haft förtjusande roligt i Berlin – båda i lika extas öfver militären der. De hade sett Kejsarn, och Kiki hade helsat på honom och bockat.
Paris 11 maj 1897 11 maj 1897
Sorgegudstjänsten i Notre dame, dit Koki bjudit mig (han var der i Kammarjunker uniform med Ambassaden) var ej sådan man velat den. Först och främst trängsel, så denna underliga stränga och politiskt taktlösa predikan af père Ollivier, som sårade alla menniskor. Gud, de kristnas Gud, är ej en sådan der Baal eller Moloch som bara tänker på att straffa, och vi menniskor ha ej rättighet att tolka hvarje händelse som ett uttryck af belöning eller straff. Hvarför skulle det annars heta Herrans vägar äro outgrundliga? Att anfalla republiken är verkligen bra litet på sin plats just då republikens regering själfmant ställt sig i spetsen för denna religiösa akt. Ärkebiskopen är också mycket flat och har skrifvit det artigaste, försonligaste bref till Felix faure. Tyska Kejsarn hade sändt furst Radziwill i preussisk generaluniform, hela diplomaterkorpsen, lord mayorn i London med alla sheriffer och aldermen och en rysk storfurste var der.
Måndag d. 12 juni 99 kl. 7 e.m. 12 juni 1899
Här ha varit upprörda tider, må ni tro. I går slogos de igen, royalister och republikaner (med käppar och ölglas) på Armenonville. I förrgår stor bjudning hos Trarieux för Picquart. Coquelin gick dit, der hade varit en gripande scen då Matthieu Dreyfus föll rörd i Picquarts armar. Hos Pasteurs äro de ifriga Dreyfusader på institutet ännu mera Duclaux o. Roux äro ju bland de ifrigaste lederne. Men allt hvad snobbar heter äro emot – man kan ej vara rigtigt ArturMeyerskt pomaderad "galanthomme", cercleux, chic m.m. om man ej skriker Vive l'armée och à bas les juifs. Ingenting har indelat menniskorna såsom denna historia. Det värsta är att militärpartiet ännu vill döma honom, på grund af – gissa hvad! Jo Kejsar Wilhelms bref, som ju hvarje klok menniska måste hålla för grofva förfalskningar, men som de tro eller låtsas tro på. – Många ss. Anatole France, Clemenceau som jag talat med äro icke optimister. – Hela folket läser Petit Journal och tror blindt på Dreyfus skuld.
15 Juni 99 15 juni 1899
Dreyfussaken är ej så klar som den ser ut – De der fanatiska militären hota med att döma honom på kejsar Wilhelms bref – som alla förnuftiga menniskor anse vara falska. Alla royalister och snobbar äro emot D. och rättvisan på ett rent af grymt sätt.