Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

grevinna, dotter till Pavel Sjuvalov, g.m. Gustav von Stackelberg

Källor

Petersburg, söndag 14 mars 1897 14 mars 1897
Hon målar, likasom hennes syster, Grefvinnan Stackelberg (Matilda Wredes vän) båda rätt bra. Det gör att de i alla fall ha litet bättre reda på hvad konst är än vanliga Pburgare.
torsdag morgon. 1 januari 1900
I går vid hemkomsten från Sophie Perrots systers middag med "Tessy v. Stackelberg, fick jag Mammas kära bref. Jag ser deri hvad jag alltid vetat, att Mamma är "Grande, noble et généreuse" men specielt hvad min hemkomst till jul beträffar. Mamma kan ändå vara säker på att jag får det vänt, ty utom den relativa ensamheten har jag dåligt samvete att dras med – dåligt samvete öfver att mina beräkningar, som vanligt icke slagit in, och att jag har arbete för en eller två månader ännu. Men å andra sidan – utställningen har verkligen tagit mera tid än jag kunde ana. – I alla fall är det bra mycket bättre att försumma en julvistelse hemma för arbete än t.ex för sjukdom, icke sannt? Och jag är Gud ske lof mycket rask och mycket munter och känner det som en "besoin impérieux" att göra något dugligt igen.
Grefvinnan Stackelberg, som nu blifvit intresserad för automobiler, bjöd oss allesamman om söndag på en utfärd till Versailles. Hon ville först fara till Cherbourg, der hon varit för en vecka sen och der det var så storartadt (hafvet i storm) – men jag tyckte att det var för långt borta och föreslog Versailles. Hon mår så Radstockism är ändå ryssinna – icke sannt? Sådana der idéer, hvad säger Ni om dem?
Hennes man är sjuk i influenza i Petersburg, och hon tycktes vara mycket orolig för denna man som egentligen bara fördrager henne. – Men Tessy är en af de hyggligaste menniskor som finnas och så är hon Finlands vän. Hon bad så förfärligt helsa Bertha. Hon hade då icke ord skarpa för detta "haute noce" som jag talat om tidigare i brefvet, och berättade detaljer som äro minst sagdt bizarra.
Paris 15 juni 1900 kl ½ 11 e.m 15 juni 1900
Hos Mme de la Roche-Aymond var jag (Ellan hittade på en pretext) på middag med Stackelbergs Der var det mycket gemytligt och trefligt, och alla talade med sådan saknad och värme om B, som, décidément, har en afgjord pariser succès. Jag skall skicka till B. matsedeln (ypperlig för resten) på hvilken alla närvarande skrefvo sina namn och der grefvinnan S. skref: "Th. Stackelberg aina muistaa Bertouchka." Skulle Mamma, efter Kickis lektioner kunna skrifva så mycken finska?
Samma onsdag 31 okt. 1900 Samma Paris. 31 oktober 1900
I finska afdelningen mötte jag Schura Etter som icke var så öfverst förvånad öfver att se mig, då han hört af grefvinnan Stackelberg att jag var i staden – denna hade näml. sett mig i måndags – Det är inte godt att vara incognito i denna småstad, tyckes det. Schura tycktes mycket lifvad att vara tillsammans med mig – han såg för resten mycket rask ut. Om sitt herrskap talte han ej ett ord.
Paris 12 dec 1900. 12 december 1900
I afton skall jag till Mme de la Roche Aymon. Sophie Perrots syster med Thessi Stackelberg.
Paris 23 dec. (da’n före julafton) söndag. 1900. 23 december 1900
Om onsdag går jag med grefvinnan Stackelberg till Vallgren för att se på hans arbeten.
I går åt jag middag hos henne på Hôtel Continental med Sophie Perrots syster och svåger.
Det är eget ändå att grefvinnan. kan så mycket finska som hon kan. Hon är näml. i korrespondens med en pojke i Björkö, 13 år gammal, och denne som hon hjelpt klädt och begåfvat med ur o.d. har som en äkta Wiborgare, skrifvit till henne ett jul, nyårs och tiggar-bref, hvarpå hon hade svarat på två sidor, tätt skrifva – Naturligtvis var der fel, men icke så förskräckliga ändå och jag var vigtigt och ändrade här och der, fastän jag sjelf ej kan mycket bättre finska. Denne protege's pappa är landthandlande. och den förhoppningsfulle sonen har lärt sig i hemmet att väga falskt och på allt sätt klå bönderna, hvilket grefvinnan S. flere gånger muntligen och nu skriftligen påpekat såsom varande oförenligt med högre moraliska begrepp. – Inte skulle ändå en nylänning eller en tavastlänning eller österbottning ha skrifvit ett sådant bref, der han formligen beställer en guldklocka och en ny kostym!! Men viborgarne äro ett pack, tack vara ryska regimen sedan så länge.
Paris 3 april 1901 3 april 1901
I måndags var jag bjuden på middag till grefvinnan Stackelberg men glömde af det – ja – jag ville se henne och alla andra med mina målare- och expositionshesitationer! Hon förlåter mig emellertid det vet jag så mycket men som hon inviterat mig muntligt för mer än en vecka sedan.