Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

fransk politiker, g.m. Aline Ménard-Dorian

Källor

Paris 12 april 1897 (Måndag) 12 april 1897
I går var jag på middag och stor soirée hos Ménard-Dorians – en helt annan verld – litterär artistisk. Madame Menard Dorian, vid hvars venstra sida jag satt vid middagen är en bra intagande gråhårig dam. Gubben hennes man är deputerad och de räknas till den republikanska aristokratin. Svärsonen Georges Hugo är rätt behaglig – för rik och bortskämd. Dottern Mme Hugo är mycket vacker – har i synnerhet ett skratt som är förtjusande. En nièce född Dora Dorian, gift med literatören Ajalbert, är mycket intagande litet excentrisk – hennes mor är en rysk furstinna, som redan flere år är ute och reser med någon aktör – halftokig lär hon vara. Der voro Madame Adam (som icke behagar mig) Clemenceaus, Georges Sands dotterdotter, gift med en målere L'hôte poeterna Marieton Georges Rodenbach, Leon Daudet m.fl. Massor målare och bildhuggare.
Menard-Dorians ha alltid mycket protegerat Vallgrens. De äro ett af de få hem der man ser mycket modern konst – Lille Hugos (dottersonens silfver är fabriceradt af Ville Vallgren hans en liten stol är skulpterad af Dampt – det blir en bortskämd liten herre med tiden, åtminstone hvad konst beträffar.
Det blefve svårt att räkna upp alla de celebriteter som voro der. Nu protegera de Björn Björnson och försöka få honom att sätta upp några nordiska pjeser på Odeon – frun sjunger hos dem om 14 dagar.
Det är roligt att vara hos menniskor som äro så allmänt europeiska, så beresta och så kunniga. Mme Menard blef alldeles utom sig då vi talade om Grekland – de äro greker och filhellener af själ och hjerta, såsom det anstår fränder till den som skrifvit "les Orientales". Mme Ménard Dorians far var minister och hemma från Montbéliard. Det är så lustigt att jag mycket väl känner hennes kusiner Lalance der, likasom jag känner hela staden. Jag pratade med folk till höger och venster – det är verkligen som om jag ej varit borta från Paris en dag.
Paris 3 maj 1897 3 maj 1897
Jag har haft min skjuts också. I förrgår då vi väntade presidenten på Champ de Mars och jag länge stått i ett häftigt drag kände jag med ens som om någon slagit båda benen af mig, jag hade feber och frossbrytningar och kilade hem sedan Felix Faure complimenterat mig för porträttet. Det hindrade mig ej att tillbringa en stund på aftonen med Koki Etter – men på natten och under hela gårdagen mådde jag som en hund – en rigtig courbature – d.v.s värk i alla leder och lemmar. Jag tog kinin, lät françois gnida mig med borste och fick så sofva i natt, – men kunde icke gå på en stor soirée hos Menard Dorians i går qväll dit jag verkligen gerna skulle ha gått. Nu har jag sofvit och är trött och stukad men mår bra igen. François diagnos under det han gned mig var rätt träffade: C'est comme qui dirait une forte courbature, et c'est le sang qui n'a pas sa libre navigation!
Paris, Onsdag 10 maj 1899 10 maj 1899
Om lördag tänkte jag först gå på Tannhäuser, men blef i går bjuden på middag till Menard-Dorians, midt in i Dreyfus klicken, Clemenceaus och Picquarts vänner. Det är alltid roligt der, om och så den spyflugan Léon Daudet är tråkig att se och höra.
I afton äter jag hos Ville Vallgren, i morgon på "Boeuf à la mode" med Koki, om fredag hos Vallery Radots och om lördag hos Menard Dorians så ni ser att jag ej svälter.
Paris måndag 15 maj 15 maj 1899
I lördags middag hos Menard Dorians. Aldrig har jag känt mig i så lika tänkande sällskap här i Paris. Jag blef utfrågad. Der voro utom konstnärer, bröderna Clémenceau, Georges Perrin, Gustave Geoffroy (de l'Aurore), Mme Jacquemaire Clemenceaus dotter, en ovanligt lyckad article de Paris, Mme Hugo m.fl. 20 personer ungefär. De voro alla ganska inne i sakerna. Angående Dreyfussaken voro de mycket hoppfulla, och menade att revisionen måste komma snart.
Paris, lördag 27 maj 1899. 27 maj 1899
Det ser ut som om revisionen skulle segra – när man NB läser de Dreyfusvänliga tidningarna, – men läser man de andra, ser man sådana figurer som Q. de Beaurepaire jubla segervisst öfver att den bestämdt ej går igenom. Roll som varit mycket lierad med Rochefort har fullständigt brutit med honom nu. – Om torsdag skall jag igen på middag till Menard-Dorians, jag tänker att jag der får höra ett och hvarje intressant de lefva ju midt inne i striden.
6 juni 99 Café de la Règence 6 juni 1899
Man hoppas dock att allt skall gå lugnt. Förfärliga uppträden som ni sett i tidningarna. Stor bjudning hos Menard Dorians för en massa revisionister Zola återkommen.
Paris nyårsaftonen 1900 kl. 7. 31 december 1900
Det nya året tar jag emot hos Menard Dorians och skall tänka på Er kl. 12, det vill jag lofva. med allt hvad min själ har ömmast och innerligast och bäst.
Lördag 30 mars 1901 30 mars 1901
Derefter kl. 12 på dagen i dag gick jag på frukost till Menard Dorians för Björnson (som nu igen är sjuk), så att han fick representeras af sin dotter Dagny Langen – Der voro Picquart, Georges Clemenceau och de andra.
Hos Menard Dorians talades mycket om Ryssland – Clemenceau sade: je crois et j'espère que c'est un reveil tout de même! förfärliga detaljer i dagens "Matin" – De äro inga alliance beundrare der i huset, det kan Bertha intyga. De menade att detta i hvarje fall borde vara nyttigt för Finland som ju icke ens kastat galoschen på gendarmerna, som studenterna.