Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

dansk bokförläggare, ägare till Gyldendalske boghandel

Paris 2 maj 1895 2 maj 1895
Kröyer talade med mig om en beställning som tills vidare är en hemlighet, men som skulle roa mig obeskrifligt. Hegel i Kbhvn (Gyldendalske Boghandelsförlag) hade bedt Kröyer fråga mig om jag för hans räkning ville måla Jonas Lie och hans fru på samma duk. Det vore ju ypperliga modeller och jag tror att jag kunde göra något rigtigt bra af dem. Nu gäller det att se om Hegel går in på det af Kröyer föreslagna priset, 5000 kronor 7000 mk, om Jonas och Thomasine kunna sitta nu eller om vi få skjuta upp det till ett annat år, om jag kanske kan följa dem till Berchtesgaden i Tyrolen der de vanligtvis tillbringa sommaren o.s.v.
Paris lördag 4 maj 1895 4 maj 1895
Om fem dagar ungefär hoppas jag få något besked från Hegel i Kjöbenhavn och går då och talar med Lies. Jag vill gerna göra något lika godt som Pasteur af dem. Det är ju också en heder för mig som icke norsk eller dansk att bli vald af Hegel och Kröyer.
Paris torsdag 9 maj 1895 9 maj 1895
Något svar från Hegel i Köpenhamn har jag ej fått ännu, vet således ej huru jag skall göra med Jonases ännu.
Paris 3 maj 1897 3 maj 1897
Olyckligt är att Japan kommit alldeles ur modet just nu då han funderar på (på Wentzels uppmaning) att fara tillbaka till Japan för att uppköpa finare Japanska saker för Wentzels konsthandel – de skulle dela vinsten. Jag förehöll honom det hufvudlösa i ett sådant företag – den ytterst ringa chansen att sälja dessa bronser, svärd o.d. till de tre fyra amatörerna i Helsingfors: Elving Hugo, Eliel Aspelin o.s.v. – Der satt han, som rest jorden rundt åtskilliga gånger, haft att göra med folk af alla färger, varit i lifsfara i de mest skilda zoner – och jag som bara rest emellan Petersburg och Paris, och jag ansåg mig vara mycket mindre provinsiel i mina funderingar än han. Så sade han att Wentzel ej gjort någon affär med Japan boken och ändå vill han fortsätta med samma Wentzel och samma Japan. Han talte om Wentzel som om Cotta eller Hegel-Gyldendahl – det var alldeles underligt.