Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

tysk konstnär

Källor

Berlin torsdag 9 mars 1893 9 mars 1893
och hela eftermiddagen var jag med Schlittgen, en Block, Leistikow och Hauptmann. Denna sistnämnde (f 1863) ser mycket behaglig ut – litet Schilleraktigt – rödhårig och slätrakad.Hans mun är mycket egendomlig. "die gefühlvoll gabogene Dichterlippen" som en tidning sade häromdagen. I början lät han oss konstnärer tala om vårt och var mycket tyst men så började jag att kasta mig in i oläsligt diskussionen och sade att ingenting hade gjort tysk konst så ondt som der falsche Hellenismus, så mycket galnare här än i andra länder, som folket ändå var så fullkomligt o. latinsk, och då blef han lifvad. Jag pratade sju stugor fulla, med en fräckhet som Rhenvinet gifvit mig, och han måtte ha tyckt om det jag sade om Göthe, Brandes, Dürer och tyskarnes förhållande till Stil, ty han blef ytterst lifvad och verkligen intressant. Nu råkade jag komma ihog några saker af Goethe från hans Winchelmann, företalet till Neveu de Rameau o.a. och så kom talet på Heine och då blef det först lifvadt – Alla tyskar medgifva att det varit totalt slut med tysk konst o. litteratur sedan Heine, men nu nu mena de skola de komma upp igen. Zuerst die Franzosen så die Skandinaven, aber jetzt werden wir auch kommen – passen sig mal auf, Alla dessa (sällskapet var 7 8 personer utom Sparre och jag voro stora beundrade af fransk konst och kände till Skandinavien bättre än vi. Hauptmann bedömde Strindberg mycket rätt "sine ira et studio". Alla de närvarande yngre målarne voro öfvertygade om att de skulle bli något utmärkt, en säkerhet som man oftare träffa i de stora länderna och i Norge än hos oss. Det är ändå bra roligt att vara nordisk konstnär nu, då namnet har en så god klang. – Hauptmann och Schlittgen komma i maj till Paris då "die Weber" skall uppföras på theatre libre. –
Paris lördag 20 maj 1893 20 maj 1893
Under de dagar Sparre varit sjuk (han blir, såsom doktorn sade) frisk i morgon) har det varit ett öde med de tusen menniskor som sprungit här. Så kommer min berliner vän Leistikow och annonserar jublande Gerhard Hauptmanns ankomst som i dag – Jag har låtit säga att jag är sjuk, jag kan ej, jag kan ej med detta skick med alla midt under Sps sjukdom och med tanken så lilla Wolkoff. Dit skall jag i dag i gen. –
Berlin N.W., den 15 Maj 1898 kl. 11 f.m 15 maj 1898
I går voro vi på middag hos Liebermann. Der voro några holländare, Sattler och Leistikow med fru (danska). Liebermann är stormrik och de ha de vackraste taflor man kan tänka sig. De bo vid Brandenburgerthor i eget hus – således det finaste läge i Berlin. fru Liebermann är min förtjusning sedan länge. En herrliga blandning af vacker judinna och snäll "deutsche Frau".