Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Relaterat brev

Beskrivning

fransk bakteriolog, hygieniker

Källor

Paris lördag 4 maj 1895 4 maj 1895
Jag har börjat på med ett litet barnporträtt i Pasteur. Det är en 6 års gosse, son till dr Chantemesse, som vårdat Pasteur hela detta år. Pastaurs beställa porträttet af mig för att dermed honorera dr Ch. som ej tar emot pengar af sin lärare P.. Gossen är mycket nätt med stora blå, flickaktiga ögon, mycket mild och säflig. – Lyckligtvis kommer Mme Ch. med gossen till ateliern, hvilket är särdeles lättande för mig.
Paris torsdag 9 maj 1895 9 maj 1895
Jag har börjat mina 2 barnporträtt i pastell. Den ena en 6 års englalik blond gosse, son till Dr Chantemesse, den andra en 5 års liflig, mörk, söt icke vacker men otroligt sympathisk unge, son till Comte de Rochefort.*) (*) icke slägt med Henri Rochefort, marquis de Rochefort Luçay.) Han, frun och båda Pasteurs, Jean Baptiste, voro här i dag. De äro, föräldrarna provinsadel, från Orléans, mycket hyggliga och enkla menniskor – de ha 4 söner, några fullvuxna, den här lille, som heter Noël, är den yngste. Han blir svår men intressant att måla. En sådan liten dugtig en! hans ben äro muskulösa och tjocka. Han heter Noël emedan han, som hans mor äro födda på julaftonen.
Paris 27 maj, (måndag) 95 27 maj 1895
För 10 år sedan funderade jag redan på att måla Roux – och nu har han ju blifvit en stor man och en verldsberömd man. – Han är något år yngre än jag – ytterst mager och hektisk med bruna ögon näsa lång och en brinnande genomträngande blick. Han föreläser gående af och an framför ett bord med microbkulturer i glasflaskor, bakom honom en stor svart tafla der han skrifvit upp de förnämsta punkterna i dagens föreläsning doktorerna Metschnikoff och Chantemesse råda mig ifvigt att måla porträttet, likaså Jean Baptiste Pasteur. Roux säger att han gerna står för mig alla dagar när jag bara vill.
Paris lördag 1sta Juni 95 1 juni 1895
Jag hoppas att det otäcka koleran låter oss vara i fred i sommar – det är så odrägligt att ha den der buren om också på håll. Märkvärdigt är det annars att den hållit i sig så länge i Ryssland. – Madame Chantemem, som följt sin man på hans kolera mission till Turkiet (der de voro i 6 månader) talar om de besynnerligaste och otäckaste oläsligt, alldeles i fejans stil, med den skilnaden att man i Turkiet får betala ochmuta alla för att gå ett steg, ta emot ett bref, få en bit mat o.s.v. – Ch. var inbjuden af sultanen och reste på hans bekostnad – deras hotellräkning (inga excesser endast vanligt lif) som sultanen betalade var öfver 30,000 frcs – så skall man stjäla – cigaretter 1000 frcs och allt i samma proportion. Dessutom hade de bråk med hvart enda kolera lik han skulle öppna, ty islam förbjuder liköppning. Emellertid säga de att ingenting i skönhet öfvergå Bosforen och 176 des princes.
Paris måndag 10 juni 95 10 juni 1895
I går åt jag middag hos dr Chantemesse med Roux och några andra läkare jag gick sedan länge och spatserade med Roux – en slags asket, som ger en som menniska och vetenskapsman mycket att tänka på – d.v.s. man känner sig sjelf usel och tarflig inför en sådan verklig karl. – Han är illa klädd, lefver ytterst sparsamt är rätt grof och på sak i sitt språk – men han har det mest absoluta förakt för penningen. Han har allt som allt 7000 frcs som föreläsare i Institut Pasteur. och deraf ger han (säger hans äldsta vän, Chantemesse) 1000 åt fattiga systrar och slägtingar. Hanåker aldrig i vagn, utan tar omnibus eller går till fots. Vi gingo och talade om menniskans mål, om tid och evighet, arbete, vetenskap och konst. Det är roligt att så huru han ger Pasteur äran, och talar anspråkslöst om hvad han sjelf gjort. Han sade att de 2 sista seklernas stora män varit Newton, Linné, Lavoisier och Pasteur, alla andra bara arbetsmyror utan geni – och så hade han en utgjutelse om geniet som var utmärkt. "Le feu sacré", dess uppkomst och födelse i en menneskohjerna o.s.v. och han slutande också med att vetenskapen vet ingenting och att "de lärda vände om som åsmor och oläsligt" inför de allra fleste gåton i lifvet. Strindbergs kemi (ty vi talade om S.) sade han var bara dilettantins och hugskott. Som sagdt, jag vet ännu ej om jag skall måla honom och låta min Haikosommar slopas till en månad. –
Paris 30 Juni 95 30 juni 1895
– Som sagdt, jag hade satt mig i sinnet att måla Roux hastigt och lustigt, visa skizzen åt Dagnan och först sedan bestämma mig. Det var ej lätt att få R. att sitta. Så älskvärd han än var sjelf, blef han störd hvar minut af alla möjliga läkare, municipalråd och andra. Vallery Radot som en stund såg på detta elände menade att det borde kännas få mig ungefär som att måla på en omnibusstation – Emellrtid spände jag mina krafter så mycket jag kunde och fick just derför något intensivt och karakteristiskt in i skizzen, så att alla funno den mera lik än någon fotografi. Metchinkoff Chantemesse och flere af de unga läkarne och laboratorerne voro i extas. Jag förde i dag denna målning till Dagnan som rådde mig att fortsätta – han tyckte det kunde bli lika så bra som Pasteur, och mente att man ej skulle förlora tillfället då man kände sig en train. – Roux är verkligen en typ – något af student något af spansk munk; något af arabisk häst, koncentrerad fanatisk mycket cassent i sina korta meningar – utan någon pose i verlden – snarare litet studentikos, som sagdt. –
Vallgrens ha lofvat ta hand om mig (de bo nära Institute Pasteur) de stanna här hela sommaren. likaså d. Chantemesse. Skulle jag få något fel på helsan – så har jag Europas bästa läkare omkring mig. – Det är så roligt att höra dem tala – hvar och en har sin specialitet. Metschnikoff studerar koleran, en ung, sympatisk blond dr Hiersaint Pesteu, Roux bråkar fortfarande med difterin – och elever från hela verlden – 2 ha tilltalt mig på svenska, och en af svenskarna (jag vet ej hvad han heter) sade: herr Edelfelt måste göra något lika bra som Pasteur nu igen – det blir en heder för hela norden! – Hela detta nya lif som Pasteur gifvit vetenskapen har något oändligt elektriserande – man känner sig midt i "le mouvement". Och så är det bra roligt att vara med menni-skor som lefva för ett högt mål, – vetenskapsmän och konstnärer – som ej sqvallra, ej tala om pengar och ej bry sig derom, som kunna lida för sin sak och som göra det utan prat, gladt, sans phrases.
Paris fredag 26 Juli 1895 26 juli 1895
Nåväl – Roux' porträtt är i dag afslutadt till allmän belåtenhet på Institut Pasteur. Alla finna det mycket likt och karakteristiskt. Dagnan, som var och såg på det häromdagen, var mycket nöjd – sade genast när han såg det: ça y est, och rådde mig att endast så igenom konturen på kläderna och några småsaker. Ensemblen behagade honom mycket. Hos Pasteur institutets många läkare har porträttet som sagdt, väckt beundran. Chantimesse säger att det är bättre att Pasteurs porträtt.
Paris söndag afton 27 maj 1900
B. skrifver troligtvis om vårt minnesrika besök i Institut Pasteur, der vi råkade komma en i en invigning af ett nytt difterihospital (skall öppnas i juli) och der B. gjorde bekantskap med Roux, Du Claux Martin, Chantemesse och tutti qvanti. B. får skrifva och berätta om allt.